SVENSKA DAGBLADET Tisdagen den 20 augusti 1996
Finlands president tror på EU som garant för baltisk säkerhet
Ahtisaari avvisar "enkla koncept" Välkomnar svenska initiativ
HELSINGFORS (SvD)
"EU bäst skydd för Baltikum"
Ahtisaari förespråkar bred säkerhetssyn
EU är det bästa svaret på de baltiska ländernas säkerhetsproblem. Men det kommer att ta tid, längre än vad baltema skulle vilja se.
- Under tiden skall vi samarbeta i miljöfrågor, säkerhet i atomkraftverk, kamp mot kriminaliteten. Allt detta kommer att förbättra säkerheten.
Det säger Finlands president Martti Ahtisaari när han på måndagen gav en utrikespolitisk intervju inför nästa veckas svenska kungabesök.
Ahtisaari ser Göran Perssons initiativ i Östersjöområdet t som något mycket positivt. Att Persson var först med det spelar ingen roll, det är resultatet som räknas. Det handlar inte om någon skönhetstävlan "mellan mig och Göran Persson", säger Ahtisaari
59-åring med internationell karriär
Martti Ahtisaari blev Finlands president den 1 mars 1994 efter att ha vunnit andra valomgången den 6 februari i hård duell med Elisabeth Rehn. Ahtisaari fick 53,9 procent mot Rehns 46,1 och är Finlands tionde statschef. Hans valperiod räcker seklet ut.
Martti Ahtisaari föddes i Viborg 1937. Han tog studenten i Uleåborg och utbildades till folkskollärare.
1960 lämnade han Finland för Pakistan, började sedan en internationell karriär, blev ambassadör i Tanzania, Zambia, Somalia och Mocambique. Övergick i FN-tjänst, arbetade många år i Namibia som FN:s specielle sändebud. Han har också deltagit i medlingsarbete i före detta Jugoslavien.
Sommaren 1993 blev han socialdemokraternas kandidat till presidentposten efter Mauno Koivisto. Som nybliven president drev han hårt Finlands inträde i EU. Han har rest flitigt utomlands men också engagerat sig i Finlands största inrikespolitiska problem, arbetslösheten.
Han är gift med Eeva, fil mag och har sonen Marko, forskare och musiker.
Presidentens fritidsintressen är bland annat samhällslitteratur, bastubad och klassisk musik. <SVD>
- Jag väntade mig att Göran Persson skulle ta initiativ i Östersjöområdet. Det var mycket positivt. Men vi i Finland är ännu mer intresserade av resultatet än av vem som var först med ett initiativ.
- Det handlar inte om någon skönhetstävlan mellan mig och Göran Persson, fastslog Finlands president Martti Ahtisaari, när han på måndagen gav en utrikespolitisk intervju inför det svenska kungabesöket i nästa vecka.
Martti Ahtisaari tog emot ute på Talludden, den stilrena och sparsmakade granitborg som är hans nya residens, och serverade hemmagjord hallonsaft från sommarstugan. Sverige och Finland har aldrig stått varandra så nära i utrikespolitiken som nu, var hans budskap. Han avstod till och med från att kritisera den svenska språkpolitiken, som bland annat drabbat en finsk friskola.
Finland följer nära det svenska intresset för Östersjön, som Ahtisaari ser som en följd av EU-medlemskapet, men det är resultatet som gäller.
Utveckling i Baltikum
En aning av kritik låg också i presidentens bedömning av den fråga som kom att dominera Visbymötet i maj - brottsbekämpningen.
- Det viktigaste är att få igång den sociala och ekonomiska utvecklingen, sade han om den omskrivna brottsligheten i Baltikum.
- Det är fel att tala om brottslighet som ett separat ämne. Inga förbättringar kommer utan en allmän samhällelig utveckling.
EU ökar säkerheten
Räcker Finlands och Sveriges löften om "mjuk säkerhet" för de baltiska länderna?
- Vi måste först tänka på oss själva. Sedan på Baltikum och resten av Europa. Vi måste fråga oss: Vad kommer att öka säkerheten mest? Svaret är EU, men det kommer att ta sin tid, längre tid än balterna skulle vilja se.
"Vi måste tänka först
på oss själva. Sedan
på Baltikum
och resten av
Europa."
- Under tiden skall vi samarbeta i miljöfrågor, säkerhet i atomkraftverk, kamp mot kriminaliteten. Allt detta kommer att förbättra säkerheten. Lika viktigt är att vi får ner arbetslösheten i hela vårt område där vi håller på att få en andra generation arbetslösa.
- Partnerskap för fred är ett viktigt samarbetsprogram, betonar Ahtisaari, som i dagens läge bestämt säger nej till Natomedlemskap.
Farlig lättja
Hoten mot säkerheten ser den finländske presidenten i en gammal tankevärld, i okunnighet, intellektuell lättja, i att acceptera "enkla koncept".
Det framskymtar att han anser att baltiska politiker ägnar sig åt sådana enkla koncept, när de håller fast vid kravet på Natomedlemskap. Men han förstår också varför de gör det:
- Balterna har utsatts för ockupation, de har deporterats. Deras närhistoria är en helt annan än vår. Jag har stor förståelse för att de är bekymrade över dagens läge och undrar: Är förändringen (i Ryssland) så god som den ser ut?
- Det är därför de kominer d ganska enkla lösningar med de som eventuellt är tillgängliga.
Majoritet emot Nato
Att en stor majoritet i Finland enligt opinionsundersökningar säger nej till Natomedlemskap förklarar deras president med "deras vana att försvara sig själva":
- Det är inte så att de hatar Nato. Men de tror inte att Nato skulle öka vår säkerhet.
Presidenten säger sig ha en mycket nära" dialog med USA i dessa frågor:
- Deras utrikespolitiska ledare förstår mycket väl det säkerhetspolitiska läget här och pressar inte Norden till en regional lösning. Det är helt uteslutet att vi skall kunna ge säkerhetspolitiska garantier för Baltikum. Men det finns så mycket annat arbete vi kan göra.
Bättre ryska kontakter
I fråga om Ryssland rör sig presidenten ytterst försiktigt. Tjetjenien glider han förbi och betonar det positiva i att kontaktnätet mellan Ryssland och Finland är så mycket bredare nu än förr:
- Jag uppmuntrar våra parlamentariker att hålla nära kontakt med de ryska, till och med militärerna att diskutera med ryska arm6n. Det finns inga tabun längre.
- Jag är (positivt) förvånad över att 67 procent gick till val i Ryssland. Många äldre demokratier kommer inte upp i en sådan siffra. Det betyder att majoriteten säger ja till den utveckling som inletts, om ock i en något försiktigare takt.
- Det finns också positiva drag i den nya ryska regeringen. Det viktigaste är statsministern (Tjernomyrdin). Vi måste öka samarbetet. Det finns inget annat alternativ. Vad som händer i Ryssland är viktigare än något annat för Europas säkerhet.
Nej till nordiskt EU-block
"Jag vill absolut
inte att vi hamnar
i någon direkt
konflikt med EU."
Också EMU, den ekonomiska och monetära unionen, ser Martti Ahtisaari ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv: Eftersom den innebär tätare samarbete, är den bra för freden i Europa. Finland vill inte vara "bråkstake" inom EU, säger han med emfas:
- Vi för inte en exklusiv politik i Bryssel. Det 9 ligger inte i Nordens intresse att vi blir ett block. Jag vill absolut inte att vi hamnar i någon direkt konflikt med EU. Viktigast är arbetsamma och kunniga. Som bråkmakare kan vi misslyckas. Det är inte alltid de mest högljudda som får mest gjort. Man måste välja taktik.
Friare alkoholpolitik
Som "enskild medborgare" yttrar sig Martti Ahtisaari om den finsk-svenska debatten om EU:s alkoholpolitik:
- Det där är en ganska filosofisk fråga. De som är emot friare regler säger att "befolkningen inte är mogen" för något annat, att deras vanor skulle ändras negativt. Själv tror jag på en viss förändring.
- Jag skulle gärna köpa mitt eget vin i matbutiken.
Detta kategoriska uttalande bryter av mot Martti Ahtisaaris övriga sätt att tala politik. Han är lågmäld, eftertänksam med en ironi som, knappt märkbar, skymtar i den ena uppdragna mungipan.
Han talar med glädje och stolthet om sina resor, de många, om höga statsmän som suttit vid samma bord i hans kontor, där vi sitter.
Vänlig rysk björn
På skrivbordet har han en liten björn, som han underfundigt använder som ett åskådningsexempel för att den ryska björnen nog inte är så farlig längre.
Martti Ahtisaari är vänlig och vardaglig men markerar samtidigt i synpunkter på några frågor var gränsen går: Han ogillar till exempel att ifråga om ansträngningar i närområdet bli jämförd med Sveriges nye starke man.
Han förkunnar att han är Finlands president i den bästa och intressantaste av alla tider, innan intervjun är över och vi vandrar genom blandningen av park och vårdad finsk skogsmark ner till de grindar som stänger vägen till Talludden.
ELISABETH CRONA