REPUBLIKENS PRESIDENTS NYÅRSTAL 1.1.1995

Medborgare,

För femtio år sedan tog Finland steget från krig till fred. Under det gångna året har vi i minnet återkallat dessa svåra tider: vi har hedrat veteranerna, dem vi har att tacka för att vi i dag lever i ett fritt och självständigt Finland.

Vi finländare måste värna om vårt land på ett sådant sätt att det förblir självständigt och fritt, och så att alla medborgare kan se med tillförsikt på framtiden.

Vår tid präglas av förändringar. Vi måste ha förmågan att behärska dessa förändringar både på det nationella och det internationella planet.

Genom folkomröstningen stakade finländarna ut vägen för vårt land i ett omvandlat Europa. Beslutet föregicks av en livlig medborgardebatt, där framför allt olika aspekter på jordbruket och säkerheten dryftades.

Medlemskapet i Europeiska unionen klarlägger vår ställning på den internationella arenan. Under mina statsbesök har jag blivit övertygad om att man värdesätter våra synpunkter och att man ställer ökade förväntningar på oss när vi anslutit oss till EU.

Även om många motsatte sig ett medlemskap i Europeiska unionen har det varit uppmuntrande att konstatera att blickarna snabbt börjat riktas framåt. Detta är värdefullt. Nu gäller det att genom praktiska beslut visa att EU-medlemskapet har en förenande, inte en splittrande, effekt på vår nation. Ju enigare vi agerar i unionen, desto större framgång röner vi.

Hotet om ett europeiskt storkrig har skingrats, men däremot undergrävs freden av regionala konflikter som det internationella samfundet i många fall har varit i det närmaste oförmöget att lösa. Med tanke på Finland är det viktigt att Ryssland inom det internationella samfundet utvecklas till en stabil partner som stödjer den fredliga utvecklingen.

Trots vissa bakslag är det viktigt att man i Europa fortsätter att utveckla den säkerhetsordning som baserar sig på samarbete. I det syftet, och för att främja den förebyggande diplomatin och krishanteringen, har Finland försökt stärka framför allt den europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen. Vår anslutning till programmet rörande partnerskap för fred och Finlands observatörsställning i Västeuropeiska unionen är likaså led i samma målsättning.

Finland anser att utvidgningen av Europeiska unionen och den av unionen bedrivna samarbetsinriktade politiken främjar stabiliteten och stärker basen för säkerheten. Så vänds historiens blad i det av krigen sargade Europa. Finland är nu med och vänder detta blad.

Vi lider alltjämt på grund av följderna av den långvariga ekonomiska depressionen. Arbetslösheten har inte minskat väsentligt; i november var antalet arbetslösa 471 000. Situationen är outhärdlig och den utgör ett hot mot vårt lands största resurs: människornas fullödiga medverkan i skapandet av sitt eget lands och sin egen framtid.

Den grupp som arbetade under ledning av Matti Pekkanen såg en avgörande minskning av storarbetslösheten som en nationell plikt jämförbar med avklarandet av krigsskadeståndet och återuppbyggnadsarbetet. Jämförelsen är träffande.

Just nu står vi inför utmaningar som är av annat slag, men som i fråga om det ekonomiska allvaret är lika skoningslösa. Finlands totala utlandsskuld överstiger 260 miljarder mark, för vilken summa vi i år betalar över 20 miljarder mark i räntor utomlands. Statens andel av skulden är 70 procent.

Statens totala skuld har ökat och överstiger redan 300 miljarder mark. Den börda skulden innebär, med allt vad därtill hör i form av höga skatter och nedbantad välfärdsservice, är betungande redan för dagens generation. Genom inkomstskatterna uppbär staten bara hälften av sitt behov av nytt årligt lånekapital. För våra barn och barnbarn blir situationen allt outhärdligare, om vi inte lyckas bryta skuldspiralen.

I dagens öppna samhälle är det framför allt viktigt att de centrala påverkarna förmår samarbeta och enas om de stora och ofrånkomliga nationella besluten av principiell natur. Dessa beslut väcker det förtroende för vårt land som framför allt de små länderna behöver för skapandet av en positiv utveckling vad gäller såväl ekonomi som sysselsättning.

Vi behöver gemensamt ansvar samt den skaparanda och ihärdighet som i tiden ledde oss genom de svåra brytningstiderna fram till en plats i skaran av framgångsrika nationer. De närmaste månaderna utvisar om det gemensamma ansvaret alltjämt är en del av denna finländska anda.

Vår nation står vid ett vägskäl. Verkningarna av de beslut vi nu fattar sträcker sig långt in i framtiden och kommer att påverka generationer.

Det är därför viktigt att nu klarlägga vilka värderingar besluten kommer att basera sig på.

Vilka förutsättningar har institutionerna i vårt samhälle att klara av denna utmaning?

I vårt föränderliga samhälle är också medborgaropinionen föremål för snabba förändringar. Man bör undvika en situation, där det mellan medborgaropinionen och de politiska besluten uppstår en orimlig skillnad eller, än värre, en djup klyfta. De personer som bär det politiska ansvaret står därför inför en svår utmaning - de måste nämligen klara av att lösa detta problem i positiv anda och på ett sätt som befäster demokratin.

I detta brytningsskede måste det politiska systemet visa sin styrka. Nu om någonsin måste samarbetet mellan de centrala statsorganen vara konstruktivt. Finland har en folkvald riksdag, en regering som åtnjuter riksdagens förtroende och en av folket vald president. Tillsammans sörjer dessa statsorgan för att makten i vårt land kvarstår hos folket. En demokrati av detta snitt kan hävda sig väl också i de mest krävande internationella jämförelser.

Den brytningstid vi genomlever återspeglar sig på det ekonomiska, sociala och framför allt andliga planet. I vårt land finns det fortfarande alltför mycket ångest, likgiltighet och brist på mänsklig värme. Vår uppgift är att skapa ett vänligare Finland, där människorna känner sitt gemensamma ansvar.

Denna utmaning gäller hela samhället, men ansluter sig på grund av arbetslösheten framför allt till ekonomin och till stärkandet av de ekonomiska villkoren. Nycklarna till en bättre och sysselsättningsfrämjande ekonomisk utveckling finns i stor utsträckning inom den öppna sektorn, dvs. inom företagen eller inom de alltjämt ogrundade företagen.

Vi bör nu se till att landet får en sådan ny företagargeneration som bryter udden av arbetslösheten. I det sammanhanget spelar de regionala högskolorna och universiteten en viktig roll.

Samtidigt måste de etiska principerna utvecklas. Vissa friheter kan, och har också, missbrukats. Till följd av den ekonomiska brottsligheten värdesätts företagsamheten inte som den borde.

Under mina besök i olika delar av landet fann min hustru och jag det speciellt uppmuntrande att konstatera att många medmänniskor - trots att de befinner sig i en svår livssituation - har lyckats bevara sin positiva livsinställning. Deras uthållighet ingjuter kraft och hopp i oss alla. Deras hoppfullhet innebär också en viktig utmaning. Just dessa våra hårdast drabbade medmänniskor förväntar sig att de politiskt ansvariga skall ha förmåga att samarbeta och att koncentrera sig på de mest väsentliga problemen i vårt samhälle.

Jag önskar alla medborgare ett gott nytt år och Guds välsignelse.