Översättning
REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL VID EN FESTMIDDAG FÖR ESTLANDS PRESIDENT LENNART MERI 16.5.1995
Det är en osedvanligt stor glädje och ära för mig och alla finländare att få önska Er, Herr President, och Fru Meri hjärtligt välkomna på statsbesök till Finland. Jag och min maka har varma minnen av vårt statsbesök i Estland för ett år sedan.
Ert statsbesök i Finland är verkligen historiskt och förenat med stora förväntningar och känslor på bägge sidor av Finska viken. För Er, Herr President, är Finland förvisso välbekant, och jag tvekar inte att säga att Ni är en av de stora kännarna av Finland, dess kultur och historia.
I årtionden har Ni besökt Era författarvänner här, och sedermera har Ni gästat vårt land i egenskap av utrikesminister, här boende ambassadör och Republiken Estlands President. Ni har knutit talrika band och skött viktiga tjänsteuppgifter i vårt land, som vi vet står Er mycket nära och är Er mycket kärt.
Nu är Estlands president för första gången på närmare sex årtionden återigen på statsbesök i Finland.
För något år sedan hittade vi i vårt arkiv Er föregångares, president Päts, brev till den dåtida politiska ledningen i Finland. Meddelandet var daterat den 30 juli 1940, strax innan Er president anhölls och fördes till sin ödesdigra fångenskap. I detta meddelande framlade president Päts sitt politiska testamente, vars viktigaste punkt var framhävandet av närheten mellan staterna Finland och Estland efter andra världskrigets slut.
President Päts' önskan håller på att gå i uppfyllelse tack vare integrationen i Europa. Jag är övertygad om att både Finland och Estland i sinom tid är medlemmar i Europeiska unionen. Vi kommer att göra vårt bästa för att den dagen skall komma så snart som möjligt.
Estlands väg till frihet och självständighet har emellertid varit lång. Vi finländare vet att ledstjärnan i Er verksamhet som författare, forskningsresande och samhällspåverkare har varit återbördandet av Estlands självständighet och, efter att denna självständighet uppnåddes för snart fyra år sedan, ett målmedvetet stärkande av Estlands internationella ställning.
När Estland återvann sin självständighet stod Ert land inför ofantliga utmaningar. Under Er presidentperiod har Estland tagit stora steg framåt inom alla livssektorer. Estland håller på att bli en verklig framgångssaga. Vi finländare kan bara glädja oss åt det.
Vi finländare upplever allt starkare att vi kan spela en roll i den stora omvandling Er nation nu genomlever. Under det kalla kriget existerade det en växelverkan mellan medborgarna i våra länder, en växelverkan som på ett betydelsefullt sätt lade grunden för frihetens återkomst till Ert land. Likaså skänkte våra rundradiokanaler medborgarna i våra länder en stark gemensam erfarenhet.
Estlands historia är en av de mest tragiska i Europa. Ni, Herr President, har personligen genomgått de svåraste åren. Ni har upplevt frihetsberövandet och den andliga förföljelsen. Ni höjde Er över dessa tunga erfarenheter och tog ledningen över Ert land i en stund då historia skrevs i Europa.
Vi finländare har alltid kunnat sätta värde på Ert statsmannaarbete, som inte endast Era egna medborgare utan i vidare bemärkelse hela Europa har kunnat skörda frukterna av.
Särskild uppskattning förtjänar Era insatser i fjol somras då ett avtal nåddes om bortdragande av de främmande trupperna från Estland. Detta var möjligt eftersom både Ni, Herr President, och Rysslands president Jeltsin visade en sällsynt förmåga att se in i framtiden utan att tyngas av barlasten från det förflutna.
Hörnstenen då det gäller stabiliteten i Europa är att ingen stat i området hotar med våld eller tillgriper våld mot någon annan. Finland betraktar denna centrala OSSE-princip som en av tröskelfrågorna för uppkomsten av ett nytt Europa.
Nu är tiden kommen att skapa en gemensam europeisk säkerhetsordning. Alla lösningar måste innebära att vi binder varandra till arbete för freden, för att stärka den gemensamma säkerheten. I ett sådant Europa har små stater inga fiender längre, och stormakternas resurser används till att bygga upp ekonomiskt och socialt välstånd. Nu har vi inom synhåll ett Europa, sådant president Päts såg det.
Finland och Estland har i egenskap av grannländer och besläktade folk alltid stått i ett speciellt förhållande till varandra. Men under de senaste åren har detta speciella förhållande fått ett helt nytt innehåll och en alltigenom ny betydelse. Relationerna mellan våra länder har aldrig varit så intima och mångsidiga som nu. Vi bedriver ett nära samarbete inom samhällslivets alla sektorer, för att inte tala om de många banden på vänskapsnivå och mellan olika medborgarorganisationer. Särskild betydelse har våra ekonomiska relationer, som intensifierats snabbt.
Resandet över Finska viken har ökat explosionsartat. Finland och Estland har redan fört framgångsrika förhandlingar om en övergång till visumfrihet, och vi hoppas att denna kan genomföras nästa år. Därigenom underlättas kontakterna mellan våra länder ytterligare.
Finland och Estland har en tid av möjligheter framför sig. I sin vackra dikt Sydän-Suomen laulu skrev Eino Leino i Ajatar 1920 om broderskapet folken emellan: "Yhdet tuumi: "Näinpä taiston tietä yhtyy idän ynnä lännen kansat, kaikki kantain ihmiskuntaan uuteen tuhatvuotten työn ja vaivan heelmät, tullen tuttaviksi toisillensa, vaikka taiston, vaikka vainon teitä; varmaan kaikki tiet vie vihdoin rauhaan, kansain veljeyteen ja kansainliittoon".
Jag är säker på att dessa Leino-tänkare ville vara hos oss nu för att bevittna den idealistiska realismen i sina reflexioner.
Jag höjer min bägare i en skål för Estland och dess folk, för broderskapet mellan Finland och Estland och för Er, Herr President och Fru Meri. Må lyckan vara med Er.