PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS ANFÖRANDE INFÖR THE CONFEDERATION OF BRITISH INDUSTRIES;

London 18.10.1995

Ärade medlemmar av the Confederation of British Industries,

mina damer och herrar

Jag vill passa på att tacka the Confederation of British Industries för detta ypperliga tillfälle att diskutera ämnen av gemensamt intresse.

Storbritannien har av hävd varit en av de Tre Stora bland våra handelspartners. I fjol ökade både vår export till och vår import från Storbritannien med tvåsiffriga tal, vilket återspeglar tillväxten i hela vår handel.

Storbritannien har i tiotals år varit den främsta marknaden för vår pappersindustri. De sedan gammalt goda förbindelserna till brittiska pappersköpare och förläggare har förvisso lagt grunden till det finska papprets stora framgångar här.

Vi är beroende av förnybara naturtillgångar, och det mer än många andra industriländer. Skogarna utgör en grundläggande del av vår ekonomi och kultur. Därför sköter vi våra skogar väl, och är stolta över det ekologiska elementet i användningen av vårt gröna guld och bevarandet av dess biologiska mångfald. Utnyttjandet av modern teknologi är en erkänd förutsättning för skyddet av skogstillgångarna också med tanke på framtiden.

Metall- och maskinindustrin utgör emellertid den största industrisektorn i vår ekonomi. Under årens lopp har denna industri starkt koncentrerat sitt teknologiska kunnande till vissa områden eller kluster, där ett stort antal av våra främsta företag verkar. Det är fråga om skogsprodukter, energi, gruvdrift och metallurgi, telekommunikation och skeppsbyggande. Elektronikindustrin är för närvarande Finlands snabbast växande manufakturbransch. Industriautomatik, transporter, telekommunikation, konsumentelektronik och hälsovård är de viktigaste delområdena inom tillverkningen av system och utrustning.

Skogsprodukter, maskinsektorn och högteknik är den finska exportindustrins tre flaggskepp. De har varit av central betydelse för vår återhämtning från den djupa recessionen i början av detta årtionde. De snabba framstegen inom vårt industriella kunnande återspeglas i vår export av högteknikprodukter, vilken för tillfället överstiger motsvarande import. Mer än hälften av vår industriproduktion går på export. Konkurrenskraften hos vår industri avspeglar sig i det avsevärda överskott som vår handelsbalans uppvisar.

Den ekonomiska återhämtningen har sammanfallit med vårt medlemskap i EU. Medlemskapet har på många sätt förändrat vår traditionella omgivning vad gäller de internationella ekonomiska relationerna. Vår ekonomiska politik har tillförts nya internationella dimensioner. Medlemskapet har medfört stora möjligheter, men det har också medfört nya krav på oss. En av dessa möjligheter är den ekonomiska och monetära unionen, som nu har gått in i sin andra fas. För vår del förväntas EMU stabilisera finansmarknaden. För att den stabiliteten skall nås är det viktigt att vi håller fast vid de kriterier som överenskommits i fråga om den tredje fasen. Vårt mål är att vara med bland de första länder som går in i EMU:s tredje fas.

De första månaderna av vårt medlemskap i Europeiska unionen har löpt smidigt och enligt förväntningarna. Ända från början var våra förhoppningar beträffande medlemskapet realistiska. Vi var inte överdrivet optimistiska, men övertygade oss om att en anslutning till EU skulle vara det rätta och gagna oss. Den här korta tiden har visat att de flesta av oss fortfarande har den uppfattningen. I vår egenskap av liten medlemsstat har vi också förstått att det är nödvändigt att göra prioriteringar och att arbeta för dem inom unionen tillsammans med andra medlemmar.

I den här processen har vi ofta insett hur likartade våra och Storbritanniens synpunkter är. Det ligger i vårt gemensamma intresse att främja och arbeta för en ytterligare liberalisering av världshandeln. I många frågor - inte bara inom EU utan också globalt - eftersträvar vi båda en värld där handelshindren och regleringarna är färre och tullarna lägre. Likaså ligger det i vårt gemensamma intresse att främja en effektiv användning av EU:s resurser och medel.

Vi delar många tankegångar beträffande Europas framtid. Regeringskonferensen nästa år kommer att utgöra ett utmärkt tillfälle till diskussioner kring dem. Jag är säker på att värden som öppenhet, dynamik och mångfalden i Europa kommer att vara viktiga punkter på dagordningen för såväl Storbritannien som Finland.

De britter jag nyligen har diskuterat med har visat stort intresse för en ytterligare utvidgning av Europeiska unionen. Vårt inträde har ytterligare stärkt EU:s engagemang i och intresse för Östersjöområdet och nordvästra Ryssland, våra närområden.

Tack vare Europaavtalen och associeringsavtalen är nu de baltiska staterna inkluderade i unionens anslutningsstrategi. Vi stöder kraftigt den här utvecklingen, eftersom den ger staterna i Baltikum samma principiella ställning i fråga om en framtida utvidgning som de andra associerade länderna i Centraleuropa har.

Arten av Finlands relationer till Ryssland har genomgått en avsevärd förändring under de fem senaste åren, men våra intressen är i grund och botten oförändrade. Vi tror att det bästa sättet att öka stabiliteten och välståndet i Europa och att minska de klyftor som ekonomiska skillnader leder till är att Ryssland integreras i det internationella samarbetet. Vi stöder helhjärtat närmare relationer mellan EU och Ryssland. Partnerskaps- och samarbetsavtalet kommer att utgöra en bra ram för ett mera omfattande samarbete med Ryssland. EU:s Rysslandsstrategi borde ge riktlinjer för hur unionen samfällt kan anta de väldiga ryska utmaningarna.

Finland kan som ett affärscentrum i Nordeuropa erbjuda internationella företag en utmärkt bas för verksamhet på marknaderna i våra närområden. Många företag har redan upptäckt vårt läge och de fördelar Finland har att erbjuda. Brittiska företag och partners är välkomna att bekanta sig med Finland som bas för verksamhet i Östersjöområdet, nordvästra Ryssland och Nordatlanten.

Under de 50 senaste åren har Europa och Amerika byggt upp ett nära förhållande till varandra. Banden knöts under andra världskriget, och har under efterkrigstiden mött många utmaningar. För staterna i området har de transatlantiska relationerna medfört trygghet och stabilitet. Det tycks finnas ett tilltagande intresse för dessa värden inom ramen för ett mera omfattande Europa. Vi välkomnar en diskussion om möjligheterna att stärka de transatlantiska banden. Europa, som än en gång står inför nya utmaningar, behöver denna dialog.

Vi tror att ett nordamerikansk-europeiskt frihandelsområde i framtiden kan vara ett eventuellt mål för det här samarbetet, men vi behöver fortfarande tid för den utvecklingen. På kortare sikt kan vi se mera pragmatiska steg i det här förhållandet, till exempel underlättandet av globala företags verksamhet.

Herr ordförande

Vi välkomnar nya europeiska stimuli i vår ekonomi. För egen del vill vi bidra med det kunnande om och de erfarenheter av vårt eget område som vi har. Detta ger ännu större möjligheter att stärka de utmärkta ekonomiska relationerna och handelsförbindelserna mellan Finland och Storbritannien. Jag tillönskar the Confederation of British Industries och dess medlemmar all tänkbar framgång.