Jag vill börja med att uttrycka min uppriktiga tacksamhet mot vårt värdland Portugal för de effektiva arrangemangen vid sammanträdena i Lissabon samt för den varma gästfriheten.

Jag kan dessutom konstatera att Irlands Taoiseach John Bruton i egenskap av Europeiska unionens ordförande talade också på mina vägnar.

När OSSE bildades som ett förhandlingsforum under det kalla kriget för över 20 år sedan bestod vår världsdel av två skarpt avgränsade block, och det förekom nästan ingen växelverkan mellan blocken. Finland var ett av de länder som inte var tillfreds med situationen, och Helsingforsprocessen fick sin början.

OSSE har varit en bärare av den processen. Den gav upphov till diskussioner mellan de olika staterna, diskussioner som kom att genomsyra samhällen och bidrog till demokratiska förändringar.

Europa av i dag har gemensamma värderingar. Demokrati och rättssäkerhet vinner terräng där ett auktoritärt styre tidigare fick råda.

Vi har emellertid blivit vittne till följderna av sönderfall och krig i vår världsdel. De mest grundläggande mänskliga rättigheter har kränkts. Människorna har visat sina värsta sidor i kriget. Nya risker och utmaningar har uppenbarat sig. De kräver ett innovativt grepp om säkerheten.

Nu är OSSE-området fritt från öppet krig. Trots det återstår ett antal konflikter som inväntar en politisk lösning. Skuggan av en till ytterligheter gående nationalism vilar fortfarande över Europa. Vi måste göra grundvalen för fred stadig nog att hindra konflikter från att bryta ut på nytt.

I dag är våra chanser till en hållbar säkerhet i Europa bättre än förr. På det hela taget har de militära hoten minskat avsevärt, och OSSE har kraftigt bidragit till detta. Samverkansstrukturerna är mångahanda. Ett övergripande och integrerat synsätt har tillämpats i strävandena att nå säkerhet och stabilitet. De internationella ansträngningarna i Bosnien är ett bevis på det internationella samfundets förmåga att förena sina ansträngningar.

Idag gäller säkerheten inte bara politisk och militär stabilitet, utan också respekt för mänskliga rättigheter, ekonomisk initiativkraft i förening med social omsorg, en ansvarsfull miljöpolitik och respekt för kulturell mångfald.

OSSE har under årens lopp utvecklat talrika metoder för vidtagande av gemensamma åtgärder. Organisationen ställer kontinuerligt upp nya standarder och normer. Den deltar i arbetet för att förebygga och lösa konflikter samt i strävan efter återuppbyggnad. Den erbjuder ett forum för dialogen i säkerhetsfrågor. Och den kommer ständigt att utvärdera hur ingångna förbindelser har fullgjorts.

Flexibiliteten har varit utmärkande för OSSE-arbetet. Organisationen har förblivit fri från byråkratiska strukturer. Dess verksamhetssätt håller dock på att bli mer och mer operativt. Uppgifterna har breddats. Organisationen förblir beroende av de resurser som de deltagande staterna tilldelar den. Det är orsaken till att vi i handling lika väl som i ord måste säkerställa att organisationen kan förlita sig på medlemmarnas aktiva stöd.

OSSE har en central roll att spela i ledningen för säkerhetssamarbetet. Den har goda förutsättningar att göra det, eftersom den redan står för de principer och strukturer som gäller den gemensamma säkerheten och involverar alla länder som är ansvariga för säkerheten i Europa. Vi fäster särskild vikt vid samarbetet mellan OSSE och Europarådet. Vardera bidrar till den demokratiska säkerheten i Europa. En långtgående samordning av ansträngningarna behövs för att säkra att de knappa resurserna utnyttjas effektivt.

Det är möjligt att förbättra ledningen av säkerhetssamarbetet utan att göra intrång i de roller som de berörda europeiska och transatlantiska organisationerna har åtagit sig. Vi bör stegvis upprätta ett genuint partnerskap mellan olika aktörer. Förklaringen om en säkerhetsmodell är ett steg mot ett fungerande gemensamt säkerhetsområde.

Under de senaste åren har betydande framsteg gjorts i fråga om den militära säkerheten. CFE-avtalet har varit av avgörande betydelse när det gäller att öka säkerheten och stabiliteten genom öppenhet och insyn. Finland välkomnar den förutsägbarhet samt de begränsningar och den kontroll som avtalet innebär. Denna verkan borde förstärkas i den förestående anpassningsprocessen. Vi välkomnar också de moderatare försvarspolitiska linjer som följs i dagens Europa.

NATO-programmet "Partnerskap för fred" är ett viktig bidrag till freden och stabiliteten på vår kontinent. Nyttan av programmet framgår särskilt tydligt av det effektiva sätt på vilket den multinationella IFOR-operationen har genomförts i Bosnien. Vi stöder en fortsatt utveckling av programmet.

Detta toppmöte kommer att stöda ytterligare ansträngningar att utöva vapenkontroll och bygga upp förtroendet. Finland kommer aktivt att understöda sådana åtgärder för vapenkontroll och uppbyggande av det militära förtroendet som hjälper till att öka förutsägbarheten och att bibehålla den militära aktiviteten på en låg nivå.

En grundläggande princip för den gemensamma säkerheten är rätten för varje stat att välja eller ändra sina säkerhetsarrangemang. I dag håller de europeiska samverkansstrukturerna i Europa på att genomgå förändringar. Nya omständigheter ger anledning till förändringar och anpassning.

Europeiska unionen förbereder sig inför nästa förnyelse- och utvidgningsskede. Vi tror att detta kommer att bidra till välfärd och stabilitet i hela Europa. EU:s internationella roll måste således stärkas.

Öppnandet av NATO återspeglar den nya europeiska säkerhetssituationen. Det är viktigt att den här utvecklingen bidrar till stabiliteten och förhindrar nya uppdelningar. Här utgör de framtida förbindelserna mellan NATO och Ryssland en nyckelfaktor. De nya arrangemangen bör öka stabiliteten och säkerheten i hela Europa utan att försvaga säkerheten i någon stat eller region.

En framförhandlad lösning i den konflikt som gäller Nagorno-Karabach utgör alltjämt en av utmaningarna för OSSE. En lösning kan nås endast på så sätt att alla parters viktigaste intressen vägs mot varandra. Detta kräver också att alla talar direkt med varandra.

De stora dragen i uppgörelsen är klara. Också de flesta av detaljerna har mejslats fram. Viljan att ingå kompromisser är emellertid det slutgiltiga provet på statsmannakonst.

Under de gångna 18 månaderna har Finland varit den ena ordföranden för OSSE:s Minskprocess. Mandatet närmar sig nu sitt slut. Vi samtyckte till uppdraget i syfte att, tillsammans med Ryssland, trygga genomförandet av OSSE:s principer i det viktiga området i södra Kaukasus. Finland har åtnjutit ett intimt och fruktbart samarbete med det ryska ordförandeskapet. Vi är tacksamma för våra EU-partners och Förenta Staternas stöd.

Jag önskar gratulera Schweiz till det utomordentliga ordförandeskapet för vår organisation under det gångna året. Jag har dessutom den stora glädjen att hälsa ett nordiskt land och en EU-medlem, Danmark, välkommen att sitta vid rodret för OSSE. Vi kan vara förvissade om att organisationen förblir i goda händer under 1997.

Tack, herr ordförande.