PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS ÖPPNINGSTAL

VID DET SINOFINLÄNDSKA SYMPOSIET

OM NYA UTVECKLINGSLINJER INOM VETENSKAP OCH TEKNOLOGI

i BEIJING den 16 APRIL 1996

För varje land i världen av idag har kunskap kommit att bli det centrala lösenordet för framgång. Detta utgör också förklaringen till många av de skillnader som i fråga om ekonomisk tillväxt och produktivitet förekommer olika länder emellan. De nationer som har utvecklade forsknings- och undervisningssystem samt stort mänskligt kapital tenderar också att uppnå en snabbare ekonomisk tillväxt.

Forskningen har därmed avgörande betydelse för våra framtida samhällen, men den är inte effektiv om den utgör ett isolerat fenomen. Det behövs innovativa system för att grundforskningen skall kunna kombineras med tillämpad forskning och teknologisk utveckling. Om forskningssystemen kan kombineras med de nationella och internationella nätverken på ett effektivt sätt, finns det goda utsikter att systemen förmår produera nya innovationer och konkurrenskraftiga produkter med tanke på världsmarknaden.

Den nya teknologin har en genomgripande inverkan på de industriella processerna, på transportmedlen och kommunikationerna mellan människor och organisationer. De snabba teknologiska framstegen inom telekommunikationen leder oss in i en ny fas i informationssamhällets historia. Denna utveckling kommer att ha stor inverkan på mänskligheten och på olika kulturer världen över. Både de offentliga och privata sektorerna kommer förr eller senare att sälla sig till skaran användare av den nya telekommunikationsteknologin. Det är med glädje jag konstaterar att Finland tillhör banbrytarna inom denna viktiga sektor.

Finland har gått in för att enligt snabba tidtabeller omvandla forskningsresultat till praktiska tillämpningar, och vi har också enat oss om långsiktiga åtaganden när det gäller uppnåendet av en hög standard i fråga om såväl utbildning som vetenskap och teknologi.

Finlands utgifter för forskning och utveckling har trefaldigats under de senaste tio åren. Bland EU-länderna är Finland för närvarande med sin andel på drygt 2,2 % på fjärde plats när det gäller utgifterna för F&U i proportion till bruttonationalprodukten. Under samma 10-årsperiod har Finlands export inom högteknologin också trefaldigats - denna andel av exporten står för inemot 20 % av hela vår export. Vår handel med Kina uppvisar en liknande trend: cirka 80 % av den finländska exporten består här av tekniska produkter.

Jag hoppas att detta symposium skall uppmuntra till ytterligare ansträngningar som syftar till ökat samarbete mellan Finland och Kina inom såväl vetenskap som teknologi samt att symposiet skall bidra till en gynnsam utveckling i bägge länderna.

Jag tillönskar symposiet all tänkbar framgång.