Det bereder mig stor glädje att på mina egna och min hustrus vägnar hälsa republiken Greklands president Constantinos Stephanopoulos hjärtligt välkommen till denna galamiddag. Jag hälsar även presidentens följe och de övriga gästerna varmt välkomna.

I detta sammanhang tror jag mig kunna uttrycka alla finländares uppriktiga beundran för Grekland och dess storslagna, unika kulturarv. Genom att bevara, förkovra och förmedla detta kulturarv har det grekiska folket gjort en ovärderlig insats genom årtusendena.

Vad vore väl den västerländska civilisationen utan de grekiska filosoferna, historieskrivarna och dramaförfattarna? Också denskulptur och byggnadskonst som härstammar från antikens Grekland utgör alltjämt fixpunkter för harmoni och skönhet. Hur ovärderliga är inte också Homeros stora epos Iliaden och Odysséen för hela världslitteraturen och kulturen? Vi finländare är för vår del stolta över att vårt eget epos Kalevala, som till en del utkom på grekiska år 1992, erkänns som en del av detta litterära arv.

När man talar om grekisk kultur är det helt givet att också dröja ett tag vid nutida förhållanden. Nämnas kan bl.a. att den efterkrigstida litteraturen i Grekland har hedrats med två Nobelpris, Georgios Seferis år 1963 och Odysseas Elytis år 1979.

Den ortodoxa traditionen utgör ett speciellt historiskt band mellan finländarna och grekerna. I Finland har det ortodoxa kyrkosamfundet ställningen av folkkyrka vid sidan av den lutherska kyrkan. Det ortodoxa kyrkosamfundet står i nära kontakt med det ekumeniska patriarkatet och med den ortodoxa kyrkan i Grekland.

Relationerna mellan Finland och Grekland är goda och problemfria. Det kan här framhållas att Grekland var bland de första länderna som i början av januari 1918 erkände Finland som självständig stat, någonting vi än idag minns med värme.

Det grekiska frihetskrigets historia kan förknippas med finländaren August Maximilian Myhrbergs namn. Myhrberg, som var född i Brahestad 1797, var redan som ung man besjälad av frihets- och nationalitetstanken. Han deltog i frihetskrigen i Spanien, Grekland och Polen, sårades två gånger och avancerade i Grekland till major. Myhrberg vistades sju år i Grekland och avslutade sin karriär där genom att bli kommendör för den mäktiga fästningen Palamidi som skyddade Greklands första huvudstad Nauplion. Till detta viktiga uppdrag utsågs Myhrberg av det fria Greklands första statsöverhuvud, Ioannis Kapodistrias.

I de nuvarande relationerna våra länder emellan är det av mycket stor betydelse att Finlands förhandlingar om medlemskap i EU kunde fullföljas på ett gynnsamt sätt under Greklands ordförandeperiod. Vi är tacksamma för det stöd som Grekland gav oss under anslutningsförhandlingarna.

Finlands, Sveriges och Österrikes anpassning till medlemskapet i EU har förlöpt bra. Finland stöder en utvidgning av unionen. En utvidgning är viktig med tanke på stabiliteten och säkerheten i Europa. Vår utgångspunkt är att de ekonomiska och politiska skiljelinjerna bör avskaffas så, att den europeiska säkerheten därmed kan utökas på bred bas. Utvidgningen är också en stor och krävande utmaning för både ansökarländerna och oss som redan är medlemmar. För Finland, Grekland och de övriga medlemsländerna gäller det nu i främsta hand att vid regeringskonferensen säkerställa förutsättningarna för en utvidgning EU.

Finland deltar i stödjandet av ansökarländernas medlemskapsprocess både bilateralt och inom ramen för separata program. Finland anser att ansökarländerna bör bemötas jämbördigt utgående från samma medlemskapskriterier. Varje ansökarland bär dock i sista hand ansvar för hur det uppnår dessa kriterier. För Finlands del är det viktigt att de baltiska länderna deltar i medlemskapsprocessen.

I detta sammanhang är det skäl att betona Rysslands betydelse. Stabiliteten i hela Europa stärks om relationerna mellan Ryssland och det övriga Europa intensifieras och antar mångsidigare former. Ryssland är en del av Europa. I och med att Europas säkerhetspolitiska miljö förändras är det nödvändigt att mellan Ryssland och NATO skapa en relation som grundar sig på samarbete och ömsesidigt förtroende.

Europeiska unionen är verksam i alla väderstreck. Den sydliga dimensionen är viktig. Finland deltar aktivt i EU:s verksamhet i Medelhavsområdet. I fråga om EU:s framtida utveckling vill jag också nämna Cypern. Cypern och de med Cypern sammanhängande problemen har än en gång blivit en viktig världspolitisk fråga. Delningen av ön har redan alltför länge utgjort ett problem som väntar på sin lösning. Det faktum att medlemskapsförhandlingar har inletts med republiken Cypern sex månader efter att regeringskonferensen avslutats utgör ytterligare ett skäl till att Cypernfrågan måste lösas.

Finland vill vara en aktiv EU-medlem. Vi stöder framför allt FN:s ansträngningar i situationer som kräver medlingsinsatser. I decennier har vi också stått för nationella satsningar via UNFICYP, och det ämnar vi fortsätta med.

Jag är övertgad om att Finland och Grekland tillsammans önskar arbeta för att morgondagens vision av Europa skall vara ett Europa, inriktat på fred och samarbete.

Med dessa tankar önskar jag höja en skål för republiken Grekland, dess lycka och välgång samt för Er, Herr President.