På mina egna och finska statsmaktens vägnar vill jag tacka arrangörerna av detta argentinsk-finländska ekonomiska seminarium, dvs. det argentinska industriförbundet samt det finländska Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, för att jag fick möjlighet att tala vid detta viktiga seminarium. Det är glädjande och uppmuntrande att så många inflytelserika representanter för de argentinska myndigheterna och det argentinska näringslivet är närvarande.

Relationerna mellan Finland och Argentina går tillbaka ända till år 1918, då Argentina som ett av de första länderna erkände republiken Finland, som blivit självständig bara ett halvt år tidigare. Redan år 1929 öppnade Finland en legation i Buenos Aires. Detta var vårt lands första diplomatiska beskickning i hela Latinamerika. Behovet av en beskickning motiverades med ekonomiska skäl, dvs. ett finskt ångbåtsbolag hade nyligen öppnat en ny rutt till Argentina, som hade haft en inflyttning av finländska emigranter ända sedan år 1906. Handelsfartygen bildade under flera årtionden en regelbunden bro mellan våra länder, längs vilken spannmål och olika slag av exotiska varor kom till vårt land från Argentina.

Också i dag består verksamheten vid vår ambassad i allt större utsträckning av främjande av relationerna när det gäller handel och ekonomi samt av samarbetet mellan våra länder, eftersom de politiska relationerna är goda och problemfria. Argentina är vårt lands tredje största handelspartner i Sydamerika, men nivån på handelsutbytet motsvarar ännu inte på långt när den potential som finns. Man bör sträva efter att kraftigt öka andelen högteknologiska produkter i båda riktningarna. Detta, tillsammans med en allmän strävan att göra den bilaterala handeln mellan våra länder mångsidigare, utgör ett av målen för vårt seminarium i dag.

Handelsintressenas centrala ställning i relationerna mellan våra länder framgår av att en inflytelserik och representativ delegation från det finländska näringslivet deltar i detta statsbesök, som är det första som republiken Finlands president avlägger i Argentina och således historiskt. Att denna delegation deltar är ett bevis på det växande intresse som i dag finns i Finland för de snabbt expanderande marknaderna i Argentina och i Latinamerika i övrigt.

Jag är övertygad om att samarbetet mellan statsmakten och den privata sektorn bidrar till att främja en ytterligare intensifiering av handelsrelationerna och de ekonomiska relationerna mellan våra länder. Ärade representanter för det argentinska näringslivet, ett av syftena med detta seminarium är att öka er kunskap om den finländska industrins höga teknologiska nivå och om ett utbud som passar ert lands behov. I gengäld får de finländska deltagarna ytterligare information om de produkter och samarbetsmöjligheter Argentina har att erbjuda.

Det internationella handelssystemet har under de senaste åren genomgått stora förändringar. Affärsverksamheten har globaliserats kraftigt, varor och tjänster produceras på de platser som kan erbjuda de fördelaktigaste produktionsförhållandena med tanke på företagens helhetsintressen. Handelsströmmarna går också i allt större utsträckning mellan företagen och deras dotterföretag eller underleverantörer. Betydelsen av handel med tjänster, investeringar och etableringar har accentuerats, medan importtullar allt mer sällan utgör något problem i varuhandeln, jämfört med standarder och andra icke-tariffära handelshinder. Allt detta understryker behovet av att stärka det multilaterala handelssystemet och dess regelverk.

Världshandelsorganisationen WTO:s första ministermöte i Singapore i december i fjol visade hur livskraftig organisationen är och hur starkt medlemsstaterna förbinder sig att följa gemensamt antagna regler. I Finland, som är känt för att vara en ivrig förespråkare för frihandel, är man huvudsakligen tillfreds med resultaten av mötet, vilka givetvis återspeglar medlemsstaternas olika utvecklingsnivåer och intressen.

Jämsides med globaliseringen har det på olika håll runtom i världen skett en snabb regional integrering av ekonomier. Vid ingången av 1995 blev Finland medlem av Europeiska unionen, som utgör det klart viktigaste marknadsområdet för våra produkter. Det framgångsrikaste integrationsarrangemanget i Sydamerika är Sydamerikanska gemensamma marknaden, MERCOSUR, som består av Brasilien, Argentina, Paraguay och Uruguay. MERCOSUR har inom en kort tid blivit en regional maktfaktor som ger draghjälp åt den ekonomiska utvecklingen.

Med tanke på smidigheten i världshandeln är det av yttersta vikt att de regionala integrationsarrangemangen vidtas inom ramen för det multilaterala handelssystemets regelverk på ett sätt som stärker dess funktionsduglighet i stället för att försvaga den.

Samtidigt som tullunionerna ökar handeln och det övriga ekonomiska samarbetet mellan medlemsstaterna kan de generera handelsströmmar också med utomstående länder utan att bli arrangemang som diskriminerar dem. Ett bra exempel på detta är den välkomna gradvisa sänkningen av de externa tullarna som MERCOSUR-länderna beslutat om.

MERCOSUR är från utomstående staters synpunkt mera än summan av sina delar. Tillsammans med den snabba ekonomiska utvecklingen och öppnandet av marknaderna i länderna i Sydamerika har MERCOSUR kraftigt ökar intresset för området och för de ekonomiska möjligheter det erbjuder. Europeiska unionen och dess medlemsstater undertecknade i december 1995 ett omfattande samarbetsavtal med MERCOSUR, vars syfte är en stegvis utveckling mot en liberalisering av handeln och mot frihandel. Jag kunde själv i Madrid bevittna undertecknandet av detta avtal tillsammans med president Menem.

Finland var det första EU-landet som internt godkände detta avtal. Vår avsikt är att också framöver aktivt delta i verkställandet av det, i synnerhet när det gäller liberaliseringen av handeln mellan parterna, så att detta kan ske inom en så kort övergångstid som möjligt. Industrin i Finland anser att MERCOSUR och vårt EU-medlemskap generellt sett erbjuder företagen nya handelsmöjligheter i Sydamerika.

Den ekonomiska utvecklingen i Latinamerika har under 1990-talet varit snabb och, jämfört med föregående årtionde, huvudsakligen stabil. Då länderna i detta område har öppnat sina ekonomier för internationell konkurrens, har de samtidigt varit tvungna att genomföra stora strukturella förändringar i sin industri. Detta har förbättrat deras egna företags möjligheter till framgång i konkurrensen såväl på hemmamarknaden som på de yttre marknaderna. Så småningom har länderna i Sydamerika skaffat sig en aktivare roll i väldshandeln, vilket vi välkomnar med tillfredsställelse.

Argentina har allt sedan 1980-talet konsekvent genomfört ett program för sanering av landets ekonomi. Inom ramen för programmet har handeln liberaliserats bl.a. genom att systemet med licensering slopats och privatiseringar genomförts inom industrin. De utländska investeringarna, vilkas antal har ökat i och med liberaliseringen av investeringslagstiftningen, erbjuder Argentina en effektiv och direkt kanal för införsel av högtstående teknologi som gynnar landets egen industri. Tack vare den kraftiga varuexporten ser det ut som om ekonomin efter ett par svåra år åter börjat växa.

I Finland förstår vi mycket väl att anpassningen till det nya marknadsläge som uppstått till följd av den ökade konkurrensen inte heller i Argentina har löpt smärtfritt inom alla sektorer. Vårt eget samhälle har bittert fått erfara motsvarande anpassningssvårigheter, vilka har lett till en hög arbetslöshet som det är svårt att få bukt med. Jag är dock övertygad om att den enda hållbara vägen till en sund ekonomi och en stärkt internationell konkurrensförmåga på lång sikt är att man inom näringslivet öppnar marknaden och slopar subventioner som snedvrider konkurrensen.

De omfattande planer gällande förbättring av infrastrukturen och moderniseringar inom industrin vilka som bäst genomförs eller utarbetas i Argentina är av intresse också för den finländska industrin. Trots att våra företag i genomsnitt är förhållandevis små, kan de visa sig vara lämpliga samarbetspartners för de argentinska företagen, som strävar efter att höja sin teknologiska nivå och förbättra sin internationella konkurrenskraft.

I Finland har såväl statsmakten som den privata sektorn redan länge satsat kraftigt på högklassig grundforskning och tillämpad forskning samt på industriell utveckling. Dess andel på drygt två procent av bruttonationalprodukten kommer före slutet av decenniet att ha höjts till cirka tre procent. Detta är en av de högsta siffrorna i industriländerna. Vi anser att den innovationskedja som skapats på detta sätt är en grundpelare för vår nationella konkurrenskraft. Jag tror att de positiva erfarenheter vi i Finland har av samarbetet mellan universiteten, forskningsinstituten och industrin kunde utgöra grunden för ett samarbete mellan våra länders myndigheter, forskningsinstitut och företag, ett samarbete som gagnar båda parter.

Den finländska regeringen uppmuntrar företagen till att utöver de normala exportansträngningarna öka etableringen i och överföringen av teknologi till de länder de bedriver handel med, för endast på detta sätt kan de på längre sikt stärka sina positioner på potentiella marknader. Finlands Utrikeshandelsförbund har nyligen slagit fast en ny strategi för exportfrämjande i Latinamerika. Man har identifierat de mest lovande marknaderna i området och de centrala sektorer som särskilt kommer att prioriteras i fortsättningen.

Vi uppskattar att våra samarbetsmöjligheter med Argentina är bäst inom de branscher där vi traditionellt besitter särskilt kunnande, dvs. skogsindustri, gruvindustri, energiproduktion och energidistribution, telekommunikation och transporter. Dessa sektorer har en framträdande plats också i Argentinas egna utvecklingsplaner, eftersom de intar en nyckelposition när en effektiv infrastruktur för produktionen byggs upp i landet. Inom dessa branscher har Finland en omfattande know-how, bred erfarenhet och, som ett resultat av detta, konkurrenskraftiga produkter.

Skogssektorn är det område inom ekonomin där er industris behov och de finländska företagens höga teknologiska kunnande möts på ett särskilt lyckat sätt. När vi flög över de norra delarna av Argentina hade jag tillfälle att med egna ögon se de stora skogsresurserna i ert land. Finländska företag och experter inom branschen har också redan deltagit i planeringen av hur dessa resurser skall kunna utnyttjas på ett rationellt och miljövänligt sätt.

Det finländska kunnandet inom skogsbranschen täcker hela sektorn. Ansvaret för att miljön beaktas på ett övergripande sätt i enlighet med kraven på en hållbar utveckling utgör en väsentlig del av detta kunnande. I Finland är skogarna vårt lands viktigaste och så gott som enda naturresurs, som vi under årtionden har vant oss vid att värna om. Denna utgångspunkt har tvingat vår industri att utveckla teknologiska lösningar som ökar virkesproduktionen och samtidigt minskar belastningen på miljön. Tack vare dessa lösningar hör vi i dag till världens ledande producenter av papper samt av maskiner och anordningar för träförädlingsindustrin. Det finns goda möjligheter att öka vårt samarbete inom skogsbranschen med Argentina.

Både Finland och Argentina är länder med gruvindustri. I Finland har gruvföretagen koncentrerat sig på att skapa bättre och effektivare produktionsmetoder. Resultatet är högklassiga och konkurrenskraftiga teknologiska lösningar, som också har exporterats till Argentina. Som ett exempel på framgångsrikt samarbete inom gruvbranschen vill jag nämna det största gruvprojektet i ert land, Bajo de Alumbrera i Catamarca. Avsikten är att hälften av dess produktion genom långfristiga avtal skall säljas till ett finländskt företag.

Ekonomin och den industriella verksamheten kan inte stå på en stabil grund utan en fungerande infrastruktur. Detta har man konstaterat också i Argentina, där betydande investeringar görs för tryggande av tillgången på energi samt förbättrande av telekommunikationsförbindelserna och transportsektorn. De svåra klimatförhållandena och en energiintensiv industri har tvingat Finland att utveckla exceptionellt effektiva system för produktion och överföring av energi. Eftersom vi dessutom producerar huvudparten av den energi vi förbrukar med importerade bränslen, har vi alltid fäst stor vikt vid en hög verkningsgrad och energisparande. Finlands energiproduktion är mångsidig, och vi finländare har därför sakkunskap och erfarenhet i fråga om allt från dieselkraftverk som snabbt kan tas i bruk till tunga lösningar inom produktionen av basenergi.

Fungerande system för telekommunikation är särskilt viktiga i ett land som Argentina där avstånden är stora. Mobiltelefonerna har på kort tid revolutionerat den internationella telemarknaden och blivit ett dagligt arbets- och kontaktredskap bland affärsmän och senare bland vanliga medborgare. Redan var fjärde finländare äger en mobiltelefon. Finland tillhör i dag de ledande länderna när det gäller forskning och industriell utveckling inom telekommunikationssektorn.

Finland har en särskilt stark ställning på mobiltelefonmarknaden, som expanderar snabbt överallt i världen och där enorma teknologiska framsteg görs. Våra företag inte bara levererar utrustning och system, utan de deltar också med framgång i operatörsverksamheten i många länder. Informationsteknologisektorn har dessutom på grund av underleveranserna också blivit en räddning för många små och medelstora företag som kämpar för sin existens.

Orsaker som att Finland i så hög grad är beroende av utrikeshandeln och våra besvärliga transportförbindelser har gjort det nödvändigt att utveckla en särskilt effektiv teknologi i anslutning till hamnar och lasthantering. Resultatet är en snabb och säker frakthantering som optimerar användningen av arbetskraft och maskiner. Moderna finländska anordningar för lasthantering används i så gott som samtliga av de största hamnarna i världen.

Det finns alldeles uppenbart möjligheter till att t.o.m. avsevärt öka handelsutbytet och det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Argentina. Resultaten uppstår dock inte av sig själva och inte heller utan ansträngningar. De finländska och argentinska företagen måste lära känna varandras utbud och starka områden bättre samt utifrån detta hitta de lämpligaste samarbetsformerna, vilka gynnar bägge parter. Detta är uttryckligen syftet med dagens seminarium.

Det är regeringarnas och myndigheternas uppgift att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för handel och investeringsverksamhet samt att garantera lika konkurrensvillkor. Jag kan försäkra er att den finländska och den argentinska regeringen bedriver ett gott samarbete i detta avseende. Därefter går bollen till industri- och företagsledarna, dvs. till er, som deltar i detta seminarium. Tack så mycket.