Det var ett stort nöje för mig och min hustru att hälsa er välkomna till Helsingfors. Att hälsa er välkomna inte bara till det rysk-amerikanska toppmötet utan också på arbetsbesök i Finland. Vi sätter stort värde på att Helsingfors valdes som plats för toppmötet.

Vi har med stort intresse följt reformutvecklingen i det av er ledda Ryssland. Det är beklagligtvis så att man i väst ofta har lättare att se de problem som reformutvecklingen orsakar än de betydande resultat som nåtts. Det har inte varit lätt att föra in en stormakt av Rysslands format på en ny kurs. Mot denna bakgrund kan vi inte annat än beundra de resultat ni hittills nått vid reformeringen av såväl det politiska som det ekonomiska systemet i ert land.

De nyss genomförda förändringarna i den ryska regeringens sammansättning är ett tecken på er orubbliga reformvilja. Finland liksom hela Europeiska unionen stöder Rysslands utveckling mot en allt stabilare demokrati, marknadsekonomi och rättsstat.

Sedan ingången av 1992 har relationerna mellan Finland och Ryssland vilat på en ny bas. Relationerna grundar sig nu på de allmänna europeiska värderingarna, dvs. demokrati, marknadsekonomi, respekt för de mänskliga rättigheterna och allmänt principerna för rättsstaten. En jämbördig behandling och respekt för den andra partens synpunkter och val utgör också grundläggande principer i dessa relationer.

Relationerna har utvecklats gynnsamt på denna nya grund. De politiska kontakterna har varit omfattande och de har skötts på hög nivå. Vi har öppet kunnat diskutera åtskilliga olika frågor.

Ett gott exempel på det nya innehållet i våra relationer var vårt samarbete i försöken att lösa krisen i Nagorno-Karabach. Finland och Ryssland skötte tillsammans i nästan två års tid ordförandeskapet för den för denna kris tillsatta konferensen i Minsk. Trots att krisen ännu inte har kunnat lösas tror jag att vi tillsammans har bidragit till att man nu har kommit närmare ett eventuellt avgörande.

I Finland fäster vi särskild uppmärksamhet vid den framtida utvecklingen i Östersjöområdet. I detta område har nya samarbetsstrukturer uppstått, bland dem det viktiga Östersjörådet. Jag hoppas att rådets arbete får större tyngd inom den närmaste framtiden.

Den positiva utvecklingen i fråga om relationerna mellan Ryssland och de baltiska länderna är av stor betydelse för stabiliteten i Östersjöområdet. Jag anser att det beträffande dessa relationer nu vore viktigt att få till stånd resultat som i sin tur bidrar till att nya framsteg kan göras. En ny anda av samarbete måste skapas.

Alla Östersjöstaterna är redan medlemmar av såväl OSSE som Europarådet. Jag tror att en integrering av de baltiska länderna i de europeiska strukturerna skulle bidra till att skapa stabilitet i hela Östersjöområdet.

Som medlem av Europeiska unionen strävar Finland tillsammans med Sverige och unionens övriga medlemsländer efter att stärka unionens nordliga dimension. Detta innebär också ett närmare samarbete med Ryssland. Efter att partnerskapsavtalet mellan unionen och Ryssland trätt i kraft, vilket sker inom en snar framtid, är vårt följande mål en övergång till frihandel. Detta kräver ännu mycket arbete av bägge parter.

Medlemskapet i unionen har fört med sig nya utmaningar också när det gäller utvecklandet av det bilaterala ekonomiska samarbetet mellan Finland och Ryssland. Godstrafiken vid vår gemensamma gräns ökar snabbt. En allt större del av landsvägstransporterna mellan unionen och Ryssland går genom Finland. Den ökade trafiken medför också problem vilkas lösning förutsätter medverkan av EU.

Vår totala handel ökade i fjol med cirka tjugo procent. Såväl Finlands som Rysslands export ökade. Sedan 1992 har vår handel mer än fördubblats. Härnäst måste vi skapa ännu gynnsammare förutsättningar för ökade investeringar i det ekonomiska samarbetet mellan våra länder.

För oss finländare är Ryssland en god och närstående granne. Den kulturella växelverkan mellan våra länder utgör en rik del av det europeiska kulturarvet. Våra gränser öppnas allt mer. De ökade kontakterna mellan våra medborgare är ett sätt att bygga upp freden och samarbetet under det 21:a århundradet.

Jag ber att få utbringa en skål för Er, Herr President och Fru Jeltsina, samt för en fortsatt utveckling av relationerna mellan våra länder.