TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT
VID EN LUNCH MED KEIDANREN 25.9.1997

Jag vill börja med att framföra mitt varma tack till Keidanren och i synnerhet dess ordförande dr Toyoda för den gästfrihet som har visats oss finländare och för detta värdefulla tillfälle till utbyte av åsikter med företrädare för det japanska näringslivet.

Japan är vår klart största handelspartner i Asien. Handeln mellan Finland och Japan har ökat snabbt under de senaste åren, i synnerhet sedan 1993. Under åren 1994Ä1995 t.o.m. fördubblades värdet av vår export till Japan. Träexporten har av tradition innehaft en central ställning också i vår handel med Japan, men sedan mitten av 1990-talet har det skett en avsevärd ökning i exporten av maskiner och apparatur, inklusive telekommunikation. Under de första månaderna av detta år tycks tillväxten dock ha stannat av, åtminstone tills vidare.

Vi hoppas därför också på att redan under detta besök tillsammans komma på nya sätt att stimulera handeln. Finlands Utrikeshandelsförbund har förklarat denna vecka för den finländska affärsverksamhetens vecka i Japan ("Finnish Business Week in Japan"). I syfte att finna nya samarbetsområden och handelspartner ordnades i går ett ekonomiskt seminarium i Osaka. Vidare kommer ett ekonomiskt seminarium i samarbete med JETRO (Japan External Trade Organization) att ordnas här i Tokyo denna eftermiddag. Utöver de traditionella sektorerna hoppas de finländska företagen på nya möjligheter till samarbete inom bl.a. miljöteknologi och äldreomsorg.

Dessa samarbetsteman verkar lämpliga också med tanke på planeringen och förberedelserna inför världsutställningen EXPO som ordnas i Aichi 2005. Finska ambassaden har redan preliminärt haft kontakt med de lokala myndigheterna i Aichi. Jag vill i detta sammanhang ytterligare en gång gratulera Japan och också Keidanren, som deltagit aktivt i kampanjen, till att det blir Japan som får ordna utställningen. Myndigheterna och näringslivet i Finland understödde enhälligt valet av Aichi.

I Finland har vi med tillfredsställelse gett akt på hur den japanska ekonomin i snabb takt har avreglerats under de senaste åren. Uppluckringen av bestämmelserna med hjälp av det treåriga avregleringsprogrammet har gett bl.a. EU-länderna och Förenta staterna en chans att framföra egna önskemål och få dem uppfyllda. Avregleringen har också hjälpt finländska företag att få ett bättre fotfäste på den japanska marknaden. Vi hoppas att avregleringen fortsätter och att det också i fortsättningen finns beredskap att lyssna även till europeiska synpunkter. Vi vet att Keidanren spelar en aktiv roll som förespråkare för en avreglering, och vi önskar er fortsatt framgång i detta viktiga arbete.

Den finländska ekonomin har tagit sig igenom den djupa depression som rådde i början av 1990-talet och upplever nu en tid av huvudsakligen positiv tillväxt. Lokomotivet för denna utveckling har varit den snabbt ökande exporten, som är ett resultat dels av att vår konkurrenskraft har stärkts till följd av omstruktureringar inom industrin, dels av att kraftiga satsningar har gjorts på forskning och utveckling. De finländska företagen har antagit globaliseringens utmaning i fråga om en internationalisering av affärsverksamheten.

I år beräknas vår bruttonationalprodukt växa med 4,6 %. Detta hör till de högsta siffrorna inom OECD-länderna. Inflationen ligger kring 1 %, det råder ett klart överskott i bytesbalansen och också de övriga ekonomiska indikatorerna pekar i rätt riktning. Under de senaste åren har vårt största problem varit den höga arbetslösheten, som nu har fåtts att sjunka. Läget förbättras dock ytterst långsamt, och detta tär oskäligt hårt på samhällets resurser. Arbetslösheten är ett allmänt problem för de industrialiserade länderna. För att detta problem skall kunna lösas krävs att även den internationella handeln utvecklas på ett sätt som även syftar till att förbättra arbetsförhållandena i utvecklingsländerna.

Från ingången av 1995 har Finland varit medlem i Europeiska unionen. Detta har bidragit till att befästa vår ställning och gett oss nya möjligheter att ytterligare intensifiera det bilaterala samarbetet med tredje länder, t.ex. Japan, i frågor som gäller handel och ekonomi. Som medlem av den dynamiska, integrerade Europeiska marknaden är Finland nu en intressantare handelspartner än någonsin.

Europeiska unionen står inför ett viktigt steg mot en starkare integration i och med den ekonomiska och monetära unionens tredje etapp, som innebär en övergång till en gemensam valuta, euron. Detta är en konsekvent fortsättning med tanke på integrationsutvecklingen hittills, i synnerhet skapandet av den inre marknaden, och steget är av central betydelse för Europas ekonomiska dynamik. EMU är ett sätt att främja målen för den ekonomiska tillväxten, konkurrensförmågan och sysselsättningen inom gemenskapen. Medlemsländernas utfästelser gällande en låg inflation och en sanering av den offentliga ekonomin stöder företagens möjligheter att lyckas i den allt hårdare internationella konkurrensen. Den monetära unionen är ett försök att stabilisera världens valutasystem.

Ett medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen kommer att ha klart positiva effekter för Finland, och det är därför vår fasta föresats att vid ingången av 1999 gå med i EMU:s tredje etapp bland de första EU-länderna. Vi kommer att uppfylla konvergenskriterierna för en anslutning med klar marginal. Det slutliga beslutet i frågan fattas av riksdagen våren 1998. Jag är övertygad om att beslutet kommer att vara jakande.

Den andra stora utmaningen för EU är utvidgningen av gemenskapen. Unionens medlemsländer kommer i december i Luxemburg att fatta beslut om inledandet av förhandlingar med flera medlemskandidater. Finland ställer sig positivt till att unionen utvidgas. Vi anser att en utvidgning stärker stabiliteten, säkerheten och välfärden i Europa. Förhandlingsprocessen kommer oundvikligen att vara lång, eftersom de länder som eftersträvar ett medlemskap behöver tid att anpassa ekonomin till de krav medlemskapet ställer. Under Finlands ordförandeskap i EU under andra hälften av 1999 kommer vi aktivt att försöka underlätta förhandlingarna.

EU-medlemskapet har gett Finland nya samarbetskanaler och instrument i våra relationer till tredje länder. Europa har under senare år kraftigt gått in för att utveckla sina relationer till Asien. Samarbetsprocessen ASEM, som började i Bangkok, har på kort tid fört de deltagande länderna närmare varandra och gett upphov till många samarbetsprojekt. Även om vi finner det viktigt med en övergripande utveckling av relationerna, anser vi i Finland att ett ekonomiskt samarbete erbjuder de bästa möjligheterna till konkreta resultat. Därför har vi också stora förväntningar på det möte för ministrar med ansvar för ekonomiska frågor som Japan står värd för i slutet av denna vecka och där minister Norrback, som hör till mitt följe här, deltar.

Vi finner det också vara av avgörande betydelse att de privata sektorerna samarbetar inom ramen för ASEM Business Forum. Via denna kanal får myndigheterna rekommendationer och förslag till hur handels- och investeringshinder kan elimineras. De ministrar som ansvarar för ekonomiska frågor får redan nu behandla program för främjande av investeringar och undanröjande av handelshinder, Investment Promotion Action Plan and Trade Facilitation Action Plan. Företrädare för olika företag har intensivt deltagit i utarbetandet av dessa program.

Vi har med tillfredsställelse lagt märke till Japans aktiva insats för en effektivering av i synnerhet ASEM:s ekonomiska samarbete och en kartläggning av de asiatiska och europeiska ekonomiernas synergiförmåner av samarbetet. Synergieffekterna är många; vi måste utnyttja dem tillsammans.

Låt oss höja en skål för den fortsatta utvecklingen av handeln och det ekonomiska samarbetet mellan Finland och Japan.