TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI

VID UTDELNINGEN AV KVALITETSPRIS 20.11.1997

Kvalitet, total kvalitetsledning och den nationella förmågan till kvalitetskonkurrens med andra länder har i år haft en framträdande plats i pressen. Diskussionen har tagit fart genom att organisationer som har klarat sig bättre än genom snittet har intygat att total kvalitetsledning ger resultat samt genom att ledarna för våra kundföretag har uttalat sig om bristande kvalitet.

Forskarnas diskussioner om kvaliteten på finländska produkter och om våra företags internationella konkurrenskraft har satt sin prägel på debatten och gett den stor upp-märksamhet. Ekonomie doktor Taina Jylhä i Jyväskylä hänvisar i sin förtjänstfulla doktorsavhandling till forskning som visar att total kvalitetsledning kan ge unika konkur-rensfördelar, men att det krävs ett ihärdigt grundläggande arbete för att ändra folks attityder och sätt att tänka. Enligt Savolainen har de företag där kvalitetstänkandet blivit en fast del av företagets egen verksamhetsmodell de bästa förutsättningarna att utnyttja kvaliteten som en konkurrensfaktor.

Total kvalitetsledning kräver en omvärdering av de traditionella ledningsmodellerna. När det gäller kvalitet och total kvalitetsledning står vi fortfarande inför utmaningar som vi kan anta enbart med förenade krafter, som ett projekt för hela samhället. Resurser-na måste inriktas på att förbättra hela nationens förmåga till kvalitetskonkurrens och på att stärka vår ställning som en av världens ledande välfärdsstater. På det nationella planet är tiden helt tydligt mogen för en ny mätare som möjliggör objektiva jämförelser av vår förmåga till kvalitetskonkurrens i ett internationellt perspektiv och medger upp-följning av resultaten av kvalitetsarbetet.

Högklassiga produkter, en välorganiserad verksamhet och, framför allt, ledningens kvalitet är centrala faktorer med tanke på företagens, och därigenom hela nationens, framgång. Alla beslutsfattare och företagsledare måste fås att konkret inse kvalitetens betydelse. Så länge det inte finns någon konkurrens klarar man sig med mindre ansträngningar.

Men när marknader och branscher öppnas för konkurrens avslöjas konsekvenserna av bristande kvalitet obarmhärtigt: endast den klarar sig som kan erbjuda kunderna ett verkligt mervärde till konkurrenskraftigt pris. Det är vår gemensamma skyldighet att i tid få alla att vika in på den målmedvetna utvecklingens väg. Den nationella konkur-renskraften består av de enskilda organisationernas kunnande och konkurrenskraft och av samhällets kapacitet att skapa ramarna för framgången.

Inte ens stora organisationer klarar sig på egen hand: de behöver ett nät av skickliga samarbetspartner omkring sig. Det faktum att de ekonomiska förändringarna följer på varandra i allt snabbare takt och pressar företagen att omorganisera verksamheten bör inom samarbetsnätverket ses som en möjlighet att se över de industriella strukturerna och härigenom skapa nya jobb. Små och medelstora företag som är flexibla och kan ta risker utgör tillsammans med erfarna och solventa kompanjoner en effektiv kombina-tion.

Att öka kvalitetsmedvetenheten är en lång process: element som måste ingå i vår nationella identitet är yrkesstolthet och inställningen att ett gott arbete alltid lönar sig. Savolainens undersökning visar att det är en förutsättning för att Finlands konkur-rensförmåga skall kunna utvecklas att varje organisation och alla anställda aktivt arbetar för att förbättra verksamheten - utan att vänta och se vilken riktning utveck-lingen tar i det omgivande samhället. Jag vill uppmuntra dem som hunnit längre på den totala kvalitetsledningens väg att dela med sig av sina erfarenheter och att sporra organisationer också inom den offentliga sektorn att delta.

Vill man nå framgång är den bästa resursen kompetenta människor som arbetar med informationsfrågor. Tillgången på sådana personer avgör var företag och arbetsplatser etableras. Internationella exempel visar att målmedvetet arbete kan ge goda resultat också på kort tid.

Finlands konkurrensförmåga är beroende av folkets kreativitet. Det är endast förmågan att utvecklas och lära sig snabbare än andra som kan ge en bestående konkurrens-fördel. Det livslånga lärandet måste få allt tänkbart stöd, och människor måste på alla sätt uppmuntras att utveckla sig själva. Om vi gör det till tradition att tillägna sig nya kunskaper under hela den yrkesverksamma tiden, skapar vi samtidigt förutsättningar för att hålla kvar den äldre arbetskraften i arbetslivet. På så sätt kan vi vända de mänskliga resursernas mångformighet till vår fördel. Som det är nu slösar vi genom olika pensionsarrangemang och arbetskraftspolitiska åtgärder bort en stor del av den arbetskraft som inte fyllt 60 år, vilket blir ohållbart i längden. Genom samarbete arbetstagare och arbetsgivare emellan kan vi nå goda resultat.

SITRA:s överombudsman Aatto Prihti framförde vid Näringslivets delegations semi-narium nyligen en intressant tanke, som inte har fått den uppmärksamhet den för-tjänar. Han föreslog att magistrar inom andra branscher genom special åtgärder utbildas för att avhjälpa bristen på ekonomer och ingenjörer inom informationstekniken. Samtidigt kunde överbemanningen inom den offentliga sektorn och den akademiska arbetslösheten fås att minska.

I dagens läge ökar kraven på ledandet och i synnerhet på ledarnas personliga egen-skaper hela tiden. I en dynamisk, föränderlig omgivning är ett föredömligt agerande från ledningens sida en nyckelfaktor.

Som det är nu koncentrerar man sig i överkant på att grubbla på strukturer och konkur-renskonstellationer. I stället bör man prioritera uppgiften att leda människor; fram-gången är ju beroende av att det finns personer som är utbildade för arbete med infor-mationsfrågor och som vill göra sitt bästa för den organisation de själva valt. Företagen måste i allt högre grad börja agera som vilken demokratisk sammanslutning som helst, där medlemmarna av fri vilja och övertygelse vill vara med och göra sin insats.

De som arbetar med informationsfrågor söker sig till organisationer vars mål, verksam-hetsidéer och värderingar stämmer överens med det egna värdesystemet. Ju åskådli-gare ett företag kan redogöra för sina värderingar, sin kultur och sin verksamhet, desto lättare har det att locka till sig lämpligt folk. Känslan av samhörighet och av att bli rätt-vist behandlad ger trygghetskänsla i ett läge där organisationsstrukturerna och den fysiska omvärlden förändras i allt snabbare takt.

En utmaning för samfund som siktar på topprestationer är också utvecklandet av sys-tem som sporrar till goda resultat. Viljan och i synnerhet förmågan att utveckla och utvecklas bör uppmuntras och även belönas. En moderat ökning av inkomstskillna-derna är motiverad om man den vägen kan kreera en omfattande aktivitet och före-tagsamhet, som i sin tur leder till välmåga i det omgivande samhället. Den högsta ledningen, som skall skapa de sporrande systemen, bär ett särskilt stort ansvar för att dessa system omfattar alla anställda på ett rättvist sätt och avspeglar de värderingar organisationen vill slå vakt om.

Jag vill framföra mina varmaste lyckönskningar till de förtag som vunnit Finlands kvalitetspris 1997. Terapixel Oy och Valmet Oy:s enhet i Träskända är utomordentliga exempel på företag som med framgång har kombinerat hårt teknologiskt kunnande med mjuka ledningsmetoder.

Trots att de segrande företagen skiljer sig från varandra vad storleken beträffar har de många gemensamma drag. Båda är högteknologiföretag och verksamma på den internationella hårdkonkurrensmarknaden, och de står för det bästa kunnandet inom branschen inte bara i Finland utan i hela världen. Framgångarna grundar sig på hög-kompetent personal, skapandet av nätverk, kundanpassad produktutveckling och systematisk utveckling av verksamheten. Terapixels vilja och förmåga att utvidga verksamheten och sysselsätta människor gladde mig speciellt. Det är ett tecken på segrarens livskraft.

Ärade representanter för Terapixel Oy och Valmet Oy:s enhet i Träskända, jag önskar er lycka och framgång i er kamp på de internationella arenorna. Jag ber er också framföra mina hälsningar och lyckönskningar till alla de anställda vid era företag.

Samtidigt förklarar jag tävlingen om Finlands kvalitetspris 1998 öppnad.