REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS ANFÖRANDE

VID DET STATLIGA INTERNATIONELLA INSTITUTET (MGIMO),

MOSKVA 27.11.1997

DEN GLOBALA FÖRÄNDRINGEN - FINLAND OCH RYSSLAND

Det är för mig en stor glädje att få träffa ryska studerande och diskutera med er. Världen förändras. Ryssland och Finland är med i förändringen. Ett finskt talesätt säger att dagens studenter är morgondagens samhällsbyggare.

Vi glömmer ofta bort att den väldiga förändringen i Ryssland är bara en del av de omvälvningar som prövar hela världen.

På alla kontinenter växer ekonomierna. Jag har sett det med egna ögon i Kina, i södra Afrika och i de stora industriländerna i Latinamerika.

Överallt använder de unga samma konsumtionsvaror, lyssnar på liknande musik och kontaktar varandra via Internet. Min son lägger för närvarande sista handen vid sin avhandling i filosofi vid Columbiauniversitetet i New York. Min hustru och jag hör av honom via e-post. Avstånden är på väg att mista sin betydelse, inte bara som kostnadsfaktor utan allt mer också som barriär mellan människorna. Det i geografiskt och språkligt hänseende tidigare så isolerade Finland har blivit världens ledande användare av Internet och mobiltelefoner. Finland har funnit sin plats på växelverkans och den elektroniska kommunikationens globala huvudstråk.

Den väldiga förändring i Finland och Norden som jag har beskrivit utgör också en framtidsbild för Ryssland och hela Europa. I den här förändringen spelar universiteten och forskningsinstituten en avgörande roll. Den fria forskningen och det vetenskapliga umgänget över nationsgränserna är en stor kraftkälla.

Efter studierna träder ni in i en värld som definitivt är olik den värld i vilken ni inledde er skolgång. Dagens värld är öppen, men den kräver mycket av er. Det är viktigt att de ryska reformerna fortgår och att det internationella läget förblir stabilt.

I det följande vill jag säga några ord om Finlands ställning i Europa och som granne till Ryssland:

Efter det kalla kriget gick vi in i en era utan konstgjorda ideologiska gränser. Det förelåg faktiska förutsättningar för en ekonomisk och kulturell globalisation. Det efterkrigstida Europas framgångar har ett starkt samband med den europeiska integrationen. Den utveckling som började med att de forna fiendeländernas stål- och kolindustri integrerades har varit omvälvande för hela världsdelen. Svärden smiddes till plogar.

Europeiska unionen har sänkt trösklarna mellan medlemsstaterna; människor, varor, tjänster och kapital rör sig fritt inom hela EU. Unionen har en gemensam politik och röst i allt fler frågor ute i världen.

När Europeiska unionen utvidgades norrut 1995 blev den genom Finland granne till Ryssland. Finlands och Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har framhävt unionens nordliga dimension på ett naturligt sätt.

Stärkandet av EU:s nordliga dimension medför nya möjligheter för samarbetet mellan unionen och Ryssland inför nästa sekel. Redan nu går över hälften av Rysslands utrikeshandel via Östersjön, och nästan hälften av Rysslands landsvägstrafik till utlandet går via Finland.

Europeiska unionens utvidgning till Polen och de baltiska länderna kommer att öka kontakterna mellan EU och Ryssland kraftigt.

Europeiska unionens utvidgning och utveckling främjar välståndet utanför unionens gränser - i hela Europa, Nordafrika och Mellersta Östern. Det är bara ur denna synvinkel vi kan behandla miljöproblemen och de oerhörda utmaningar som hänför sig till energiförsörjningen.

Jag behöver inte berätta för dagens studerande vad de nedärvda miljöproblemen innebär för er. Att vatten som tappats på flaskor används inom den tempererade zonen är inget framsteg. Det är ett nödrop.

Kärnkraftverk som är i dåligt skick och fabriksanläggningar som smutsar ner är inte bara ett lokalt problem. Föroreningarna respekterar inga gränser. Den gångna varma sommaren vid Östersjön väckte alla till insikt om hur bräcklig Östersjöns ekologiska balans är. S:t Petersburgs vattenvårdsprogram är lika viktigt för Finland som för stadens befolkning och för esterna.

En lösning på miljöproblemen i norr kräver ett omfattande internationellt samarbete. En särskilt utmanande uppgift består i att städa upp det militära kärnavfallet vid kusten i Murmansk och reparera de åldrande kärnkraftverken. Den här uppgiften medför väldiga kostnader. Den förutsätter att Europeiska unionen och Förenta Staterna medverkar vid sidan av Ryssland.

Naturen i norr är särskilt sårbar. De nordiska länderna och Ryssland förenas av sin historiska erfarenhet och sitt intresse för forskningen i nordliga och arktiska regioner samt tillvaratagandet av naturresurserna där. Vi minns särskilt den store forskningsresanden Nordenskiöld, som med sitt fartyg Vega var den förste som genomseglade nordostpassagen för drygt hundra år sedan. Under sin tid som radikal student hade finländaren Nordenskiöld landsförvisats av kejsar Nikolaj I. Därför seglade hans fartyg under svensk-norsk flagg.

Europa och Ryssland håller på att koppla samman sin energiförsörjning i betydande utsträckning. De största energireserverna är belägna i det arktiska området, i den europeiska, asiatiska och amerikanska kontinentalsockeln. Europas energiförsörjning baserar sig allt mer på gas. Det expanderande gasnätet har skapat en situation där konsumenterna inte vet från vilket land energin härstammar. De vet inte om den kommer från Storbritannien, Norge, Holland, Algeriet, Centralasien eller Ryssland.

Integrationen på energimarknaden har förbättrat försörjningsberedskapen och sänkt priserna samt ökat det ömsesidiga ekonomiska beroendet också i vidare bemärkelse.

Det internationella samfundets säkerhet måste i fortsättningen allt mera målmedvetet byggas upp på de nya realiteter som den tilltagande ekonomiska interdependensen medför.

Slutet på det kalla krigets era innebar också slutet på alla ofruktbara ideologiska motsättningar. Det här årtiondet har visat vilka enorma resurser som fick ett utlopp efter Berlinmurens fall. Nu gäller det att se till att de här mänskliga och ekonomiska resurserna används till att förbättra medborgarnas levnadsförhållanden.

Slutet på det kalla krigets era innebar också att många av oss måste avstå från invanda värderingar och förklaringar. Här har vi den stora utmaning som globaliseringen medför: vi har inte alltid färdiga svar och vi sitter inte alltid inne med den slutliga sanningen.

Den osäkerhet som har följt på de stora förändringarna går inte att bemästra genom toppstyrning och diktat. Det avgörande är ett fungerande medborgarsamhälle. Ett sådant byggs upp på medborgarnas egna initiativ i frågor som är viktiga för dem. Ett starkt medborgarsamhälle som inbegriper genuin självstyrelse ger statsmakten frihet att sköta de angelägenheter som ankommer på den i en demokrati.

Unionsländernas och Rysslands grundläggande värderingar förenas i demokratin. Det här är det effektivaste sättet att trygga en fredlig utveckling i Europa och hela världen. Jag är övertygad om att de unga i det nya Ryssland inser att välstånd, demokrati och rättsstat är förutsättningar för varandra. De är frukter av samma träd.

Så förhåller det sig också i de internationella relationerna. Demokratier för inte krig mot varandra. De argument för den eviga freden som Immanuel Kant framförde för tvåhundra år sedan vid stranden av Östersjön, i Königsberg, är aktuellare än någonsin. Krigföringens eskalerande förödelse, demokratiseringen samt den växande handeln mellan länderna borgar enligt Kant för att kriget i framtiden viker för freden. Ni, bästa studerande, står närmare den nya era som Kant förutsåg än någon generation före er.

Dagens stater blir allt mera beroende av varandra. Växelverkan över nationsgränserna tilltar i allt snabbare takt. Vid universiteten och i forskarsamhället känner man till det här bättre än någon annanstans. Nu är tiden inne för nya paradigm och vetenskapliga genombrott. De uppstår i den andliga frihet som nu har randats.