Lauri Kristian Relander valdes 1925 till republiken Finlands andre president. Han var det självständiga Finlands fjärde statsöverhuvud, men den första av våra presidenter som valdes genom elektorsförfarande i enlighet med den regeringsform som hade trätt i kraft 1919.

Lauri Kristian Relander föddes i Kurkijoki, vid stranden av Ladoga. Efter studentexamen slog han in på den vetenskapliga banan och disputerade 1914 för doktorsgraden vid Kejserliga Alexanders Universitetets, sedermera Helsingfors universitets, filosofiska fakultet.

Lauri Kristian Relander avstod dock från forskarbanan. De stora utmaningar som präglade utvecklingen i Finland på tröskeln till landets självständighet engagerade den unge Relander djupt. I två etapper satt han i lantdagen som agrarförbundets representant och 1920 valdes han till landshövding i Viborgs län.

Ett flertal fylliga utredningar finns tillgängliga om den epok som sammanfaller med president Relanders ämbetsperiod. Bilden av 1920-talet och slutet av det årtiondet avtecknar sig i det stora hela klart. Men är vår bedömning av Lauri Kristian Relander sådan att den inte påkallar några som helst korrigeringar eller preciseringar? President Relanders insatser vann inte alltid samtidens förståelse.

President Relanders betydelse inom inrikespolitiken är förknippad med stärkandet av det parlamentariska systemet. Han bidrog aktivt till att landet under åren 1926-1927 hade en socialdemokratisk minoritetsregering ledd av Väinö Tanner. Bara åtta år efter det blodiga inbördeskriget utsågs vänsterpartiet, som identifierades med den förlorande parten i vårt nyligen passerade nationella sorgespel, efter en uttrycklig insats av presidenten att föra vidare den nationella försoningspolitik som inletts under Ståhlbergs tid. Nu kan vi tillmäta denna åtgärd dess rätta värde. Idag vet vi att den banade vägen för politisk stabilitet och demokrati i vårt land. Vi kan t.o.m. fråga oss om inte en så snabb nationell försoning rentav var en nödvändig förutsättning för att ett enigt folk skulle stå upp och försvara landet 1939.

President Relanders betydelse för befästandet av vårt lands internationella ställning är likaså en aspekt värd senare generationers uppskattning. Lauri Kristian Relanders företrädare, K.J. Ståhlberg, hade på grund av olyckliga omständigheter förhållandevis små möjligheter att göra en insats för våra relationer till andra länder. Relander hade en klarare bild av behoven att upprätthålla aktiva och fungerande relationer med framför allt våra grannländer Sverige och Estland, och han erbjöds också möjligheter att stärka dessa relationer. Hans statsbesök till grannländerna framstår idag som viktiga milstolpar på en ung nations väg mot en erkänd internationell position.

President Relander bidrog också till utvecklandet av den multilaterala diplomatin. Han insåg att det internationella samarbetet och de härför avsedda organisationerna alltid är av stor betydelse för små stater.

Genom att visa de ledare, som under svåra och skiftande omständigheter värnat om vårt fosterlands bästa, erkänsla, visar nationen idag prov på mogenhet.

Må täckelset falla.