Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID DET EKONOMISKA SEMINARIET I KIEV 1.4.1998

Det gläder mig att få medverka i detta omfattande och i historiskt perspektiv första ekonomiska seminariet på hög nivå våra länder emellan. Dessa utrymmen erbjuder en utomordentlig inramning för seminariet. Ett varmt tack till alla som deltagit i arrangemangen!

Världsekonomin har under 1990-talet kännetecknats av en extremt snabb globalisering. Nya marknader har öppnats på bred front. Den europeiska integrationsprocessen har framskridit: Finland har varit medlem i EU sedan 1995, och vid det toppmöte som nyligen hölls i Luxemburg enades vi om hur nästa utvidgningsrond skall inledas. Ukraina har träffat sitt val: marknadsekonomi och demokrati.

Detta är den dynamiska och ständigt föränderliga omvärld vi har att agera i.

I och med att man frångått planekonomin har beslutsfattandet inom ekonomin övergått till företagen. Det intresse och den kunskap som dessa hundratals stora och små företag besitter påverkar också utvecklingen av handeln mellan våra länder. Handeln mellan Ukraina och Finland är alltjämt relativt anspråkslös om man ser till våra länders geografiska närhet och potential. Under de fem senaste åren har dock en bra grund lagts - jämfört med 1992 har vårt handelsutbyte de facto tredubblats. Att detta seminarium samlat så här många deltagare på hög nivå tyder på att man inom företagen tror att tillväxten kommer att fortgå.

Smidiga trafikförbindelser är en av basförutsättningarna för en fungerande handel. Detta inkluderar också direkta flygförbindelser.

Inom marknadsekonomin inskränker sig myndigheternas roll i handeln till att skapa ramarna för denna. För att de nödvändiga reformerna skall avancera krävs dock att regeringarna har en klar uppfattning om målen och agerar målmedvetet för att uppnå dem.

De år 1992 återetablerade direkta handelsförbindelserna mellan våra länder har långa traditioner. Vikingatågen i österled löpte längs Finlands sydkust via de ukrainska floderna till Svarta havet och därifrån vidare till Bysans. Finlands och Ukrainas gemensamma historia - vi var ju båda i tiden en del av det ryska imperiet - skapade likaså nya ekonomiska relationer. Innan bolsjevismen vunnit fotfäste i Ukraina försökte Finland, som nyligen blivit självständigt, ännu 1918 säkerställa kontinuiteten i dessa handelsförbindelser. Under en kort tid hade Finland en legation i Kiev, men efter det bröts de direkta handelsförbindelserna för 75 år framåt.

Finland är inte längre det "land på träfötter" som vi i årtionden har sagt oss vara. Också om trävaru- och pappersindustrin alltjämt står för en stor del av exportintäkterna, har den på 90-talet snabbt distanserats av metallindustrin, som kommit att bli den avgjort viktigaste industrigrenen och största exportören. Framför allt elektronikindustrin har expanderat oerhört snabbt. Inom elektroniksektorn har Finland på några år blivit ett av de ledande länderna i Europa. Denna utveckling påverkar också handelsförbindelserna mellan våra länder.

Finland är i dag ett av de ledande länderna om man mäter hur allmän användningen av datateknik är och hur täta de moderna datatrafikförbindelserna är. I Finland har man satsat mycket på den forskning och utbildning som anses utgöra en primär stöttepelare för vår konkurrensförmåga.

Det är viktigt att man i takt med internationaliseringen ser till att bli delaktig av samma rättigheter som de andra aktörerna. Samtidigt gäller det givetvis att iaktta de gemensamma spelreglerna. I fråga om handeln och de ekonomiska aktiviteterna sker detta via världshandelsorganisationen.

Ukrainas mål är att landet skall bli medlem i världshandelsorganisationen. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att förhandlingarna har avancerat på ett positivt sätt, även om många frågor alltjämt är öppna. Finland och de övriga EU-länderna anser det ytterst angeläget att Ukrainas medlemskap blir klart så snart som möjligt. Det är viktigt att Ukraina är medlem när den nya globala ronden startar efter millennieskiftet. Enligt vår uppfattning finns det realistiska förutsättningar för detta.

Finlands EU-medlemskap innebär att de handelspolitiska förbindelserna mellan Finland och Ukraina regleras genom det partnerskaps- och samarbetsavtal som trädde i kraft i början av mars.

Inför de närmaste åren skapar detta avtal en gedigen grund för handelsförbindelserna och de ekonomiska relationerna mellan Europeiska unionen och dess medlemsländer samt Ukraina. Finland och de övriga EU-länderna är beredda att genom sina satsningar bidra till ett så snabbt, effektivt och bredbasigt verkställande av avtalet som möjligt. Avsikten är att det samarbetsråd som grundats inom ramen för avtalet skall sammanträda redan denna vår.

Avtalet anger också på längre sikt substansen och inriktningen för relationerna mellan Europeiska unionen och Ukraina. Det inrymmer möjligheten att skapa ett frihandelsområde mellan EU och Ukraina. Vidare har Ukraina utlovat en tillnärmning av dess ekonomiska lagstiftning till EU:s regelverk.

Europeiska unionens utvidgning för unionen och Ukraina närmare varandra också i geografiskt avseende, eftersom Ukraina i och med Polens och Ungerns medlemskap i nästa etapp blir närmaste granne till unionen. Redan nu agerar många finländska företag på den ukrainska marknaden via Polen och de baltiska länderna. Utvidgningsprocessen är ägnad att befästa EU:s intresse för Ukraina ytterligare.

Globaliseringen innebär att kapitalströmmarna från ett land till ett annat kan löpa under allt smidigare former. Konkurrensen om investeringarna skärps hela tiden. När det gäller att locka investerare har Ukraina goda möjligheter att dra nytta av sitt centrala läge. Hemmamarknaden på 50 miljoner invånare samt handelsarrangemangen med Ryssland och de andra grannländerna gör att Ukraina framstår som en allt attraktivare partner.

En konkret åtgärd för främjandet av handeln och investeringarna är det garanti- och finansieringsavtalspaket som förhandlats fram under vårens lopp och som vi i samband med detta besök i Ukraina har undertecknat.

Stärkandet av handelsförbindelserna är vår tids fredsprocess. Finlands erfarenhet visar att utrikeshandeln skapar välstånd. Vi har öppnat vår marknad för ökad konkurrens och effektiverat vår produktion. Detta har skapat nya möjligheter, även om det inte alltid har varit lätt att anpassa sig till situationen.

Inte ens i fråga om de största staterna erbjuder metoden att avskärma sig och att utöva protektionism positiva lösningar. Kinas övergång till marknadsekonomi är ett utmärkt exempel på detta.

Ukrainas alternativ vad gäller de ekonomiska reformerna har inte varit okomplicerade. Man har dock lyckats åstadkomma mycket, och jag tror att den reformväg landet slagit in på kommer att leda till resultat som återspeglar sig i ökad ekonomisk aktivitet och ökat välstånd.

Jag önskar de ukrainska och finländska företagen framgång och positiva resultat i utvecklandet av de gemensamma handelsförbindelserna.