Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENTS TAL VID LOKMANNAFÖRBUNDETS (VETURIMIESTEN LIITTO) 100-ÅRSJUBILEUM DEN 6 JUNI 1998

Lokmannaförbundets 100-årsjubileum är en betydelsefull milstolpe i vårt samhälles historia. Jag gratulerar å det varmaste det jubilerande förbundet samt alla dess medlemmar och deras anhöriga. Det hundraåriga förbundet är nästan tjugo år äldre än den självständiga republiken Finland. Lokmannayrket är ännu äldre - järnvägen kom ju till Finland för 136 år sedan.

Järnvägsbyggandet var en viktig del av den stora ekonomiska, samhälleliga och kulturella aktivitet som vid den tiden utmärkte storfurstendömet Finland. Finländarnas idoghet startade en gynnsam samhällsutveckling, som bildade den intellektuella och ekonomiska basen för det nationella uppvaknandet, uppkomsten av en suverän stat och republiken Finland. I slutet av 1800-talet började också arbetarbefolkningen organisera sig i en självständig fackföreningsrörelse, vilken bidrog till den process som resulterade i vårt nuvarande jämställda medborgarsamhälle.

Lokmännen hörde till de första aktiva arbetargrupper som modigt och oförskräckt förde fram sina synpunkter och tankar om vad som kunde utvecklas och förbättras. När företrädare för er yrkeskår för 100 år sedan första gången samlades för att grunda en gemensam fackförening, Finska Förare- och Eldareföreningen, hade de en klar – och framförallt som det senare visat sig riktig – vision. De litade på att det bästa sättet att bygga framtiden var att göra det tillsammans och genom samarbete.

Förändringarna var också då stora och omvälvande. Det industrialiserade samhället höll på att växa fram. I dag möter vi också utmaningarna från en svindlande teknisk utveckling och globalisering. Här och nu behövs lokmännens gamla vision: vi måste ta itu med problemen och övervinna dem tillsammans genom samarbete och tro – tro på att problem är till för att övervinnas och att de kan övervinnas bara man gör någonting.

Optimism och samarbetsförmåga krävs av alla parter, men fackföreningsrörelsen har här en viktig uppgift och innehar i många situationer nyckeln till lösningen. I en tid av förändringar erbjuder fackföreningen en trygghet. Man sviker inte en kompis! Fackföreningsrörelsen har en oöverlåtlig rätt och oåterkallelig plikt att påverka utvecklingens riktning när den försvarar sina medlemmars intressen och rättigheter i förändringarnas virvlar. Den bär också för sin del ansvar för framtiden och har möjlighet att uppmuntra sina medlemmar att anpassa sig till förändringar som inte kan undvikas, men vilkas oundviklighet inte är uppenbar för alla. Med sin positiva och samarbetsvilliga attityd kan Lokmannaförbundet med tillförsikt inleda sitt andra framgångsrika århundrade.

Järnvägen och järnvägsmännens yrken har alltid väckt positiva associationer. Det gäller särskilt lokmännen – deras yrke fascinerar både vuxna och barn. Lokmännen är också, eftersom deras yrke är så fundamentalt, en oskiljaktig del av järnvägens historia. Från Liisas och Mattis tågresa som Juhani Aho beskriver har tiden förflyttat oss från ånglokens dagar till Pendolinos tidevarv.

När de första järnvägarna byggdes representerade de sin tids högteknologi. I dag måste de utvecklas kraftigt och integreras i den europeiska trafikpolitiken. I Finland har vi den rätta inställningen och möjligheterna är goda. VR-koncernen investerar både i persontrafiken och godstrafiken. Pendolino-programmet både förkortar restiderna och ökar järnvägens konkurrenskraft. Järnvägstrafikens andel av all godstrafik i Finland är över en fjärdedel, vilket också globalt sett är en strong prestation. Persontrafikens utsikter är lovande. Vi kan också uppmuntra andra stater inom Europeiska gemenskapen att eftersträva vår modell, i allmänhet har nämligen de europeiska järnvägarnas utveckling inte motsvarat förväntningarna.

I järnvägstrafiken betonas med eftertryck den allmänt accepterade principen om hållbar utveckling. Problemet såväl i Finland som i andra länder är å ena sidan de omfattande investeringar som måste göras i bannätet och å andra sidan staternas mycket strama budgetekonomi. Med nöje har jag ändå kunnat konstatera att man lyckats vända på utvecklingen och förbättra bannätets skick. Jag hoppas att denna positiva utveckling kan fortsätta. Järnvägsnätet är en nationalegendom som vi måste förvalta väl.

Våra statsjärnvägar har med stor energi rationaliserat, sanerat och omorganiserat under de senaste tio åren. Detta arbete har utförts i gott samarbete med personalorganisationerna. Arbetstagare har inte sagts upp eller permitterats och man har kunnat sköta personalpolitiken som en förhandlingsprocess mellan arbetsgivaren och organisationerna. Arbetstagarorganisationerna har också spelat en central roll i ombildningen till ett affärsverk, i bolagiseringen och i andra utvecklingsprojekt. En positiv inställning till utvecklandet av järnvägssektorn har rått på arbetstagarsidan. Allt detta arbete har burit god frukt. Uppgifterna om VR-koncernens resultat har varit trevlig läsning. Bolagets framgång tryggar järnvägstrafikens och -tjänsternas framtid.

Jag kan också med nöje konstatera att VR-koncernen – ledningen och personalen tillsammans – har lyckats i sina uppgift. Jag tror också att ni kan svara på alla utmaningar som framtiden för med sig. Utmaningarna möter både på det nationella planet och i anslutning till EU:s trafik- och järnvägspolitiska mål. I alla lösningar måste de särskilda omständigheter som gäller Finland beaktas. Finland är stort till arealen och jämförelsevis glest befolkat. Ett välfungerande järnvägsnät garanterar för sin del jämlika utvecklingsmöjligheter och ekonomiskt effektiva samt ur miljösynpunkt ändamålsenliga transporter. Dessa synpunkter borde beaktas i alla beslut som gäller järnvägarna.

Finlands järnvägsnät är knutet till de övriga EU-ländernas järnvägar närmast via två tågfärjeförbindelser. Den historiska riktningen för våra transporter är Ryssland, som vi också har gemensam spårvidd med. Våra möjligheter när det gäller ryska transporter är stora, och för att de skall bli verklighet krävs ett välfungerande trafiksamarbete. På detta arbete satsar både staten och bolaget stort. Genom att utveckla järnvägsförbindelserna mellan Finland och Ryssland både när det gäller godstrafiken och persontrafiken främjar vi näringslivet i bägge länderna och det naturliga umgänget mellan nationerna. Samtidigt skapas förutsättningar för trafikströmmar som följer principen om hållbar utveckling och går via vårt land ut i Europa och vidare till andra världsdelar.

Bästa lokmän!

Jag framför min hälsning och mina bästa välgångsönskningar till alla lokmän och järnvägar. Trevlig sommar!