REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS HÄLSNING

VID LIVERNAS FÖRBUNDS SOMMARFEST I MAZIRBE 1.8.1998

Jag vill på mina egna och min makas vägnar framför mitt varma tack för att vi beretts möjlighet att delta i Livernas förbunds traditionella sommarfest i Mazirbe i livernas forna strandbygder. För mig personligen är det en stor ära att vara den första presidenten från republiken Finland genom tiderna som deltar i denna fest.

Kontakterna mellan finnar och liver uppstod i mitten av 1800-talet, när det nationella uppvaknandet i Finland väckte intresset för de östersjöfinska frändefolkens språk och kultur. Den första kontakten skapades när Anders Johan Sjögren, finländare och medlem av kejserliga vetenskapsakademin i S:t Petersburg, besökte liverna 1846 och 1852. Sjögren samlade in en stor mängd språkvetenskapligt och etnologiskt material och uppmuntrade också liverna att själva uppteckna och bevara sitt kulturarv. Senare, vid sekelskiftet, fortsatte professor E N Setälä och på 1920-talet professor Lauri Kettunen att upprätthålla kontakterna.

Under tiden mellan världskrigen ökade kontakterna och utvidgades de till nya områden. Frändefolkssällskapen i Finland – liksom också i Estland och Ungern – stödde livernas kultur: unga liver utbildades till lärare och präster och det ordnades undervisning i liviska, en tidskrift på liviska gavs ut och det publicerades litteratur på liviska. Två betydelsefulla och lika synliga händelser var grundandet av Livernas förbund 1923 och byggandet av detta vackra kulturhus, Livernas hus. Huset, som ritades av den finländske arkitekten Erkki Huttunen, invigdes den 6 augusti 1939 för nästan jämnt 59 år sedan. Huset byggdes med medel som förutom i Lettland samlades in också i Finland, Estland och Ungern.

I och med andra världskriget bröts kontakterna mellan Finland och liverna för ett halvt århundrade. Till och med medvetandet om det liviska frändefolkets existens höll på att utplånas hos finländarna. Först när Lettland igen blev självständigt har man kunnat återskapa kontakterna. Och först när Lettlands självständighet återupprättades uppdagades den svåra situationen för liverna, det liviska språket och den liviska kulturen under sovjettiden.

Jag och min maka har nu fått aktuell information om dagsläget. Liviska talas i dag endast av en handfull människor, men intresset för språket håller på vakna bland de unga. Åtminstone är det nu säkerställt att liviskan kommer att bevaras som ett talat, levande språk. Denna fest och alla kulturevenemang i anslutning till den är ett konkret tecken på den liviska kulturens livskraft. Jag gläder mig särskilt över de livliga kontakterna mellan finländarnas och livernas organisationer och de många privata kontakterna. Jag vill rikta ett tack till Er, president Ulmanis, och genom Er till Lettlands regering för allt det stöd och den välvilja som visats detta lilla språk och denna kultur.

***

Det viktigaste målet för Lettlands utrikespolitik är integrering med de europeiska strukturerna och medlemskap i Europeiska unionen. Via EU-medlemskap kan Lettland finna sin rätta plats bland Europas nationer och bestämma sin position i den europeiska värdegemenskapen. Finland stöder fullt ut utvidgningen av EU och gör för sin del allt för att medlemskapet i EU skall bli verklighet så snart Lettland uppfyller kraven. Utvidgningen av EU innebär att den gamla tudelningen av Europa slutligen försvinner. Utvidgningen skapar nya möjligheter att främja och stärka en positiv regional, ekonomisk och samhällelig utveckling och stabilitet i hela Europa.

Under den korta tid som förflutit sedan självständigheten återvanns har utvecklingen i Lettland varit påfallande positiv. Av central betydelse är att Lettlands demokratiska institutioner och samhällsekonomi har förstärkts. Det är en prestation som blir desto betydelsefullare när man beaktar alla svårigheter och utmaningar som letterna startade med.

Den bästa garantin för en fortsatt positiv utveckling är ett fungerande och enat medborgarsamhälle. I Finland följer man med stort intresse med Lettlands utveckling i riktning mot ett enat samhälle där gamla sår läks. Lettlands parlament har godkänt en ny medborgarskapslag, som möjliggör en snabbare integrering av icke-lettiska befolkningsgrupper. Förhoppningsvis träder lagen snart i kraft. Varken Finland eller EU har andra krav vad beträffar medborgarskapslagstiftningen. Lettlands regering har börjat utforma ett nationellt program som skall försnabba integreringen. Vi hoppas att denna process leder till ett så gott resultat som möjligt.

***

Lettland står fortfarande inför många svåra politiska valsituationer och beslut. Lyckligtvis besitter Lettlands ledare både förmågan och viljan att lidelsefritt bedöma olika ståndpunkter. Vi finländare har alltid uppskattat ansvarskänsla och rakryggighet.

Jag önskar Er, Herr President, Er värda maka samt hela Lettlands befolkning lycka och framgång. På mina egna och min makas vägnar vill jag också tacka för all den vänlighet och gästfrihet som visats oss här i Mazirbe.