TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI
VID FESTMIDDAGEN I ÅBO DEN 17 AUGUSTI 1998
MED ANLEDNING AV TANZANIAS PRESIDENT BENJAMIN MKAPAS STATSBESÖK

Det är en stor glädje och ära för mig att få hälsa Er, Herr President, och Er fru samt Er delegation hjärtligt välkomna till Finland. Min fru och jag är särskilt glada över att vi har kunnat tillbringa veckoslutet tillsammans med Er på Gullranda. Jag vill dessutom ännu en gång uttrycka mitt varmaste tack för den storartade gästfrihet som visades oss under mitt besök i Tanzania för drygt ett år sedan.

Finland och Tanzania har haft goda och varma relationer alltsedan Tanganyika blev självständigt 1961. Dessa relationer har baserat sig på en dialog som två stater som uppskattar och respekterar varandra har fört i en anda av gemensamma intressen och öppenhet. Vi kan med tillfredsställelse samfällt konstatera att det partnerskap som under de senaste åren rentav har blivit en slogan i relationerna mellan de industrialiserade länderna och utvecklingsländerna redan har rått mellan våra länder i över 30 år! Detta har lett till att relationerna mellan våra länder har blivit så förtroliga som de bara kan bli mellan två suveräna stater. Vi kan också med glädje notera att relationerna mellan våra länder har utvidgats under årens lopp för att i dag även omfatta växande nätverk på samhällslivets olika områden och mellan medborgarsamhällena.

Relationerna mellan Finland och Tanzania går likväl så långt tillbaka som till tiden före Ert lands självständighet. I år firades i Finland 50-årjubilJet med anledning av samarbetet mellan de finländska missionsorganisationerna och kyrkorna i Tanzania. Vi är alla medvetna om hur mycket detta samarbete har betytt både för relationerna mellan våra länder och för olika biståndsprojekt i Tanzania.

Jag hoppas att vi i samband med Ert besök ytterligare kan utvidga relationerna mellan våra länder inom de olika samhällssektorerna. Jag är särskilt tillfreds med att besöket inkluderar diskussioner om samarbete mellan det tanzaniska industriförbundet och det finländska industri- och arbetsgivarförbundet. Dessa diskussioner inleddes i fjol. Avsikten är att byta information och erfarenheter om samarbetsmöjligheterna samt om hur de organisationer som bevakar industrins intressen kan delta i utvecklandet av samhället. Detta nya initiativ har sin grund i många gemensamma intressen, och jag önskar det all framgång.

Den internationella omgivning där vi i dag arbetar för relationerna mellan våra länder är synnerligen olik den som rådde vid den tid då vårt samarbete började. Det globala, ömsesidiga beroendet mellan alla länder ökar snabbt. Det för med sig mänga hotbilder, t.ex. världsomfattande miljöproblem och krympande naturresurser, spänningar mellan olika länder och världsdelar till följd av den stora fattigdomen och ojämlikheten, okontrollerade emigrant- och flyktingströmmar samt ökande internationell terrorism och kriminalitet. Alla dessa är hot som vi vill avvärja i samarbete med Tanzania och andra länder. Viktiga medel är en vidareutveckling av de politiska relationerna såväl bilateralt som via multilaterala forum, exempelvis FN, ekonomiskt samarbete och handelssamarbete, som underlättar en stabil ekonomisk och social utveckling, samt utvecklingssamarbete, som bidrar till att skapa en gynnsam omgivning för alla de ovan nämnda åtgärderna.

Bombattentatet i Dar es Salaam för drygt en vecka sedan är ett beklagligt exempel på dessa växande hot. Jag vill på mina egna och hela Finlands vägnar uttrycka mitt deltagande med dem som skadades i bombattentatet samt med de dödades och skadades anhöriga. Trots allt vill jag ändå betona de positiva aspekter och de möjligheter som det ömsesidiga beroendet för med sig. Den allt snabbare globaliseringen inom världsekonomin innebär framför allt en stor utmaning och möjlighet för alla nationalstater. Jag anser att det viktigaste målet för utvecklingssamarbetet mellan Finland och Tanzania är att stödja Tanzanias egna ansträngningar i riktning mot en politisk, ekonomisk och social omgivning som gör det möjligt för Tanzania att utnyttja de ofantliga resurser som rör sig inom den internationella ekonomin. Utvecklingssamarbetet kan inte ersätta andra penningströmmar eller utgöra ett alternativ till dem. I bästa fall kan samarbetet bidra till att ge de andra penningströmmarna samt investeringar inom landet och från utlandet förutsättningar att utföra sin naturliga uppgift.

Finland är för sin del redo att fortsätta och utöka samarbetet i syfte att främja de ekonomiska reformer som Tanzania har inlett. En stabilisering av statsekonomin, en utveckling av skatteförvaltningen och en lindring av skuldproblemen via den multilaterala skuldfonden är exempel på några av våra samarbetsobjekt som syftar till att skapa en gynnsammare ekonomi för investeringar och tillväxt.

Att stödja demokratins utveckling och en god förvaltning, bl.a. med hjälp av ett lokalförvaltningsprogram, är ett annat viktigt samarbetsområde vars syfte är att stärka de grundläggande utvecklingsförutsättningarna. Demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och ett pluralistiskt medborgarsamhälle som stöder sig på dessa värden skapar förutsättningar för säkerhet och för en stabil och förutsägbar utveckling.

Jag vill också särskilt understryka medborgarsamhällets och över huvud taget den privata sektorns betydelse för samarbetet mellan våra länder. Det samarbete som sker via medborgarorganisationerna skapar just ett sådant samhälleligt kapital som behövs för lösandet av de intressekonflikter och spänningar som i sig utgör den del av demokratins och marknadsekonomins livskraft.

År 2000 ordnas ett toppmöte mellan EU och Afrika. Den viktigaste fasen av förberedelserna inför detta möte infaller under senare hälften av 1999, när Finland innehar ordförandeskapet för EU. Vår strävan är att det under mötet skall ställas upp konkreta mål för parternas samarbete i frågor som gäller politik, ekonomi och utveckling i en sådan partnerskapsanda där parternas ansvar för den egna utvecklingen skapar förutsättningar för ökat samarbete. Enligt samma principer har vi förberett oss inför förhandlingarna om fortsättningen på den nya Lome-konventionen mellan EG och ACP-länderna. Dessa förhandlingar kulminerar nämligen också under Finlands ordförandeskapsperiod.

Jag har med tillfredsställelse gett akt på den utveckling som ägt rum mellan Tanzania och dess grannländer genom East African Co-operation och vidare för södra Afrikas del också genom Southern African Development Community. Det regionala samarbetet skapar grunden för en framgångsrik anslutning till världsekonomin. Detta samarbete är också ett viktigt sätt att minska politiska spänningar och konflikter mellan de medverkande länderna. Finland är villigt att också i fortsättningen vara med och stödja olika regionala samarbetssystem med de resurser och det kunnande som vi har att erbjuda. Tanzania har en viktig ställning när det gäller att arbeta för regional säkerhet och konfliktlösning. Finland sätter stort värde på det viktiga arbete som president Nyerere har gjort vid förhandlingarna om fred i Burundi och vid försöken att även i vidare bemärkelse nå en bestående lösning på krisen i området kring de stora sjöarna. Finland är redo att stödja hans arbete också i fortsättningen.

Vi har i Finland med tillfredsställelse sett hur en lösning håller på att växa fram i Zanzibarfrågan. Under detta besök har Ni en möjlighet att bekanta Er med det självstyrda Åland. Förhoppningsvis ger besöket information och erfarenheter som är till nytta i Tanzanias ansträngningar för att få till stånd en bestående lösning på Zanzibarfrågan, naturligtvis från Tanzanias egna utgångspunkter.

Jag önskar Er, Herr President, och via Er hela Tanzania framgång när det gäller att möta kommande utmaningar. Finland vill delta i den uppgiften i den anda av dialog och partnerskap som alltid har präglat relationerna mellan Finland och Tanzania.