TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI
AHTISAARI
VID FESTMIDDAGEN I ÅBO DEN 17 AUGUSTI 1998
MED ANLEDNING AV TANZANIAS PRESIDENT BENJAMIN MKAPAS STATSBESÖK
Det är en stor glädje och ära för mig att få hälsa Er,
Herr President, och Er fru samt Er delegation hjärtligt
välkomna till Finland. Min fru och jag är särskilt glada över
att vi har kunnat tillbringa veckoslutet tillsammans med Er på
Gullranda. Jag vill dessutom ännu en gång uttrycka mitt
varmaste tack för den storartade gästfrihet som visades oss
under mitt besök i Tanzania för drygt ett år sedan.
Finland och Tanzania har haft goda och varma relationer alltsedan
Tanganyika blev självständigt 1961. Dessa relationer har
baserat sig på en dialog som två stater som uppskattar och
respekterar varandra har fört i en anda av gemensamma intressen
och öppenhet. Vi kan med tillfredsställelse samfällt
konstatera att det partnerskap som under de senaste åren rentav
har blivit en slogan i relationerna mellan de industrialiserade
länderna och utvecklingsländerna redan har rått mellan våra
länder i över 30 år! Detta har lett till att relationerna
mellan våra länder har blivit så förtroliga som de bara kan
bli mellan två suveräna stater. Vi kan också med glädje
notera att relationerna mellan våra länder har utvidgats under
årens lopp för att i dag även omfatta växande nätverk på
samhällslivets olika områden och mellan medborgarsamhällena.
Relationerna mellan Finland och Tanzania går likväl så långt
tillbaka som till tiden före Ert lands självständighet. I år
firades i Finland 50-årjubilJet med anledning av samarbetet
mellan de finländska missionsorganisationerna och kyrkorna i
Tanzania. Vi är alla medvetna om hur mycket detta samarbete har
betytt både för relationerna mellan våra länder och för
olika biståndsprojekt i Tanzania.
Jag hoppas att vi i samband med Ert besök ytterligare kan
utvidga relationerna mellan våra länder inom de olika
samhällssektorerna. Jag är särskilt tillfreds med att besöket
inkluderar diskussioner om samarbete mellan det tanzaniska
industriförbundet och det finländska industri- och
arbetsgivarförbundet. Dessa diskussioner inleddes i fjol.
Avsikten är att byta information och erfarenheter om
samarbetsmöjligheterna samt om hur de organisationer som bevakar
industrins intressen kan delta i utvecklandet av samhället.
Detta nya initiativ har sin grund i många gemensamma intressen,
och jag önskar det all framgång.
Den internationella omgivning där vi i dag arbetar för
relationerna mellan våra länder är synnerligen olik den som
rådde vid den tid då vårt samarbete började. Det globala,
ömsesidiga beroendet mellan alla länder ökar snabbt. Det för
med sig mänga hotbilder, t.ex. världsomfattande miljöproblem
och krympande naturresurser, spänningar mellan olika länder och
världsdelar till följd av den stora fattigdomen och
ojämlikheten, okontrollerade emigrant- och flyktingströmmar
samt ökande internationell terrorism och kriminalitet. Alla
dessa är hot som vi vill avvärja i samarbete med Tanzania och
andra länder. Viktiga medel är en vidareutveckling av de
politiska relationerna såväl bilateralt som via multilaterala
forum, exempelvis FN, ekonomiskt samarbete och handelssamarbete,
som underlättar en stabil ekonomisk och social utveckling, samt
utvecklingssamarbete, som bidrar till att skapa en gynnsam
omgivning för alla de ovan nämnda åtgärderna.
Bombattentatet i Dar es Salaam för drygt en vecka sedan är ett
beklagligt exempel på dessa växande hot. Jag vill på mina egna
och hela Finlands vägnar uttrycka mitt deltagande med dem som
skadades i bombattentatet samt med de dödades och skadades
anhöriga. Trots allt vill jag ändå betona de positiva aspekter
och de möjligheter som det ömsesidiga beroendet för med sig.
Den allt snabbare globaliseringen inom världsekonomin innebär
framför allt en stor utmaning och möjlighet för alla
nationalstater. Jag anser att det viktigaste målet för
utvecklingssamarbetet mellan Finland och Tanzania är att stödja
Tanzanias egna ansträngningar i riktning mot en politisk,
ekonomisk och social omgivning som gör det möjligt för
Tanzania att utnyttja de ofantliga resurser som rör sig inom den
internationella ekonomin. Utvecklingssamarbetet kan inte ersätta
andra penningströmmar eller utgöra ett alternativ till dem. I
bästa fall kan samarbetet bidra till att ge de andra
penningströmmarna samt investeringar inom landet och från
utlandet förutsättningar att utföra sin naturliga uppgift.
Finland är för sin del redo att fortsätta och utöka
samarbetet i syfte att främja de ekonomiska reformer som
Tanzania har inlett. En stabilisering av statsekonomin, en
utveckling av skatteförvaltningen och en lindring av
skuldproblemen via den multilaterala skuldfonden är exempel på
några av våra samarbetsobjekt som syftar till att skapa en
gynnsammare ekonomi för investeringar och tillväxt.
Att stödja demokratins utveckling och en god förvaltning, bl.a.
med hjälp av ett lokalförvaltningsprogram, är ett annat
viktigt samarbetsområde vars syfte är att stärka de
grundläggande utvecklingsförutsättningarna. Demokratin,
respekten för de mänskliga rättigheterna, rättsstaten och ett
pluralistiskt medborgarsamhälle som stöder sig på dessa
värden skapar förutsättningar för säkerhet och för en
stabil och förutsägbar utveckling.
Jag vill också särskilt understryka medborgarsamhällets och
över huvud taget den privata sektorns betydelse för samarbetet
mellan våra länder. Det samarbete som sker via
medborgarorganisationerna skapar just ett sådant samhälleligt
kapital som behövs för lösandet av de intressekonflikter och
spänningar som i sig utgör den del av demokratins och
marknadsekonomins livskraft.
År 2000 ordnas ett toppmöte mellan EU och Afrika. Den
viktigaste fasen av förberedelserna inför detta möte infaller
under senare hälften av 1999, när Finland innehar
ordförandeskapet för EU. Vår strävan är att det under mötet
skall ställas upp konkreta mål för parternas samarbete i
frågor som gäller politik, ekonomi och utveckling i en sådan
partnerskapsanda där parternas ansvar för den egna utvecklingen
skapar förutsättningar för ökat samarbete. Enligt samma
principer har vi förberett oss inför förhandlingarna om
fortsättningen på den nya Lome-konventionen mellan EG och
ACP-länderna. Dessa förhandlingar kulminerar nämligen också
under Finlands ordförandeskapsperiod.
Jag har med tillfredsställelse gett akt på den utveckling som
ägt rum mellan Tanzania och dess grannländer genom East African
Co-operation och vidare för södra Afrikas del också genom
Southern African Development Community. Det regionala samarbetet
skapar grunden för en framgångsrik anslutning till
världsekonomin. Detta samarbete är också ett viktigt sätt att
minska politiska spänningar och konflikter mellan de medverkande
länderna. Finland är villigt att också i fortsättningen vara
med och stödja olika regionala samarbetssystem med de resurser
och det kunnande som vi har att erbjuda. Tanzania har en viktig
ställning när det gäller att arbeta för regional säkerhet
och konfliktlösning. Finland sätter stort värde på det
viktiga arbete som president Nyerere har gjort vid
förhandlingarna om fred i Burundi och vid försöken att även i
vidare bemärkelse nå en bestående lösning på krisen i
området kring de stora sjöarna. Finland är redo att stödja
hans arbete också i fortsättningen.
Vi har i Finland med tillfredsställelse sett hur en lösning
håller på att växa fram i Zanzibarfrågan. Under detta besök
har Ni en möjlighet att bekanta Er med det självstyrda Åland.
Förhoppningsvis ger besöket information och erfarenheter som
är till nytta i Tanzanias ansträngningar för att få till
stånd en bestående lösning på Zanzibarfrågan, naturligtvis
från Tanzanias egna utgångspunkter.
Jag önskar Er, Herr President, och via Er hela Tanzania
framgång när det gäller att möta kommande utmaningar. Finland
vill delta i den uppgiften i den anda av dialog och partnerskap
som alltid har präglat relationerna mellan Finland och Tanzania.