Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID EN MOTTAGNING

I PRESIDENTENS SLOTT I SAMBAND MED ETT MÖTE FÖR BESKICKNINGSCHEFERNA 27.08.1998

I juni hade 80 år förflutit sedan etableringen av Finlands utrikesförvaltning. Vi har anledning att jubilera och att blicka tillbaka.

Utrikesförvaltningens 80-åriga historia rymmer många höjdpunkter och framgångar, men också tunga och dramatiska år. Finland och dess utrikesförvaltning upplevde sina svåraste tider under andra världskriget och de därpå följande åren.

Finland redde sig väl i dessa prövningar. Genom målmedvetet agerande stärktes vår internationella ställning. Vår utrikespolitik vann småningom ökat internationellt erkännande. Vår kunniga utrikesförvaltning och dess personal har spelat en central roll i beredningen och fullföljandet av Finlands framgångsrika utrikespolitik.

Den internationella utvecklingen kännetecknas av enorma förändringar. De tider då allting gick att förutse är ett minne blott. Att hålla fast vid det existerande var ett tecken på stor visdom. Så är det inte längre. Vi, EU och det internationella samfundet måste gå till botten med problemen, och det bör göras i god tid. Den ekonomiska och politiska krisen i Ryssland har förvärrats, och det krävs nu politisk beslutsamhet för uppföljandet av landets reformpolitik, en politik som innehåller svåra beslut.

Den förebyggande diplomatin och krishanteringen får accentuerad betydelse. Vi är på goda grunder oroade över den utvidgade Kosovokrisen. Kosovo visar hur svårt det alltjämt är att skapa gemensamma och effektiva metoder för krishanteringen.

Finlands EU-medlemskap har tillfört vårt lands utrikespolitik en accentuerat global dimension. Vi måste vara bättre insatta i händelser och angelägenheter också utanför Europas gränser. Att tillhöra EMU-området har i dessa dagar visat sig ha en stabiliserande effekt ur finländskt perspektiv.

Under de senaste åren har Finlands utrikesförvaltning varit tvungen att av ekonomiska orsaker stänga ett antal beskickningar. Å andra sidan har nya ambassader inrättats i flera nya stater eller stater som återvunnit sin självständighet. Beroende på tyngdpunktsområdena för Finlands export har vi dessutom öppnat nya beskickningar utanför Europa. Utrikesförvaltningen har bidragit med värdefulla insatser i det krävande EU-arbetet. Den har anpassat sig väl till rambudgeteringen och har klarat alla nya utmaningar utan att behöva öka sina person- eller anslagsresurser. Nu börjar det dessvärre vara ifrågasatt hur de befintliga resurserna i tillräcklig utsträckning skall kunna trygga Finlands intressen.

Det blir allt vanligare att experter från den övriga statsförvaltningen får placeringar vid Finlands beskickningar utomlands. Beskickningens chef leder dock en integrerad ambassad. I fråga om Finlands NATO-beskickning måste den här förvaltningsmodellen tillämpas.

Finlands förestående ordförandeskap i EU utgör för närvarande den största direkta utmaningen för Finlands utrikesförvaltning. Det viktigaste är att koncentrera sig på det väsentliga.

Diplomaternas makar har en krävande roll. Diplomatyrket involverar också makarna i verksamheten. Diplomaternas barn är likaså tvungna att anpassa sig till kraftigt varierande situationer.

Jag vill tacka de finländska diplomaternas makar och deras familjer, vilka alla på olika sätt främjar fosterlandets intressen. För att arbetet skall bära frukt också i framtiden är det viktigt att diplomaternas makar får erkänsla för sina insatser. Makarna går ju åtminstone under åren utomlands miste om egna inkomster och möjligheterna att tjäna in pension i Finland, och det är i regel alltjämt ofta svårt för diplomaternas makar att skapa sig en egen yrkeskarriär.

Jag anser det helt nödvändigt att den ersättning som betalas till makar inom utrikesför-valtningen är adekvat och allmänt acceptabel.

Med dessa ord önskar jag er alla framgång i ert viktiga värv.