Översättning
REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN LUNCH UNDER ETT EKONOMISKT SEMINARIUM I ATEN
DEN 15 SEPTEMBER 1998
Jag uppskattar möjligheten att få tala inför detta forum av
ansedda företrädare för Finlands och Greklands näringsliv och
industri. Jag hoppas att detta gemensamma seminarium skall
främja samarbetet och kontakterna mellan företagen i våra
länder.
När de europeiska gemenskaperna började utvecklas efter andra
världskriget var tanken att säkerställa freden i världsdelen
genom att knyta de europeiska ekonomierna nära till varandra.
Man började röja undan hindren för ekonomiskt samarbete med
ekonomisk tillväxt, en utvecklad välfärd och politisk
stabilitet som mål. Integrationen har tjänat dessa
målsättningar väl. De senaste årtiondena har varit en tid av
unik, positiv ekonomisk och politisk utveckling inom Europeiska
unionen.
Integrationen har sammanfört länder som Finland och Grekland,
som tidigare låg geografiskt långt från varandra, i en krets
med gemensamma ekonomiska verksamhetsprinciper. Utvecklandet av
de ekonomiska relationerna mellan EU-länderna är nu i högre
grad än tidigare beroende av aktivitet och idérikedom hos
företagen, av deras förmåga att finna redan existerande
möjligheter.
Finlands och Greklands handelsförbindelser och övriga
ekonomiska relationer har utvecklats positivt. Handelsutbytet har
karakteriserats av ett överskott i handelsbalansen till Finlands
förmån. I fjol steg värdet av Finlands export till Grekland
till över 1,2 miljarder finska mark, dvs. 67,8 miljarder
grekiska drakmer, och vår import från Grekland till 400
miljoner finska mark eller 22,6 miljarder grekiska drakmer.
En faktor som i betydande grad kompenserar överskottet i
handelsbalansen är dock Greklands stora popularitet bland
semestrande finländare. Grekland och särskilt den unika
grekiska arkipelagen är bekanta och för mången finländare
mycket kära resmål. Grekland har länge varit finländarnas
populäraste resmål i Medelhavsområdet under sommarmånaderna
i fjol besökte över 130 000 finländare Grekland. I
Sydeuropa är det bara Spanien med Kanarieöarna som
överträffar Greklands popularitet bland finländarna om man
beaktar turismen under hela året.
Å andra sidan är det trevligt att konstatera att också
tusentals grekiska turister har börjat hitta till Finland.
Särskilt jul- och nyårsresorna till exotiska, snöiga Lappland
i norra Finland har varit populära. Jag hoppas att grekerna
också skall upptäcka sommar-Finlands rika kulturutbud. Jag är
övertygad om att Finland kan erbjuda också kräsna resenärer
unika konst- och musikupplevelser. Jag tror att en
vidareutveckling av kontakterna mellan våra länder på detta
plan är ägnad att på ett effektivt sätt stärka den
europeiska gemenskapen medborgare emellan.
Finlands export till Grekland har fram till de allra senaste
åren huvudsakligen bestått av produkter från vår
skogsindustri. Vår export håller dock på att bli mångsidigare
särskilt i och med att i synnerhet de högteknologiska
produkterna erövrar marknadsandelar. Utvecklingen motsvarar
utvecklingen inom hela vår utrikeshandel, där de
högteknologiska produkternas andel har ökat till omkring en
femtedel av den totala exporten. Ökningen är en följd av vår
kraftiga satsning på forskning och produktutveckling.
Forskningens och produktutvecklingens andel av
bruttonationalprodukten är 2,6 procent och den ökar hela tiden.
Jag tror att andelen kommer att vara tre procent nästa år, en
siffra som hör till de högsta i världen.
Finlands import från Grekland består av många olika produkter
som vår industri och våra konsumenter behöver, t.ex. mineral,
kläder och jordbruksprodukter. Finlands och Greklands ekonomiska
och industriella strukturer kompletterar till stora delar
varandra, ett sakförhållande som vad jag kan förstå skapar
intressanta perspektiv på vårt ekonomiska samarbete. Jag tror
att dagens ekonomiska seminarium är ägnat att vidga kunskapen
om nya möjligheter att vidareutveckla våra kontakter inom
ekonomi och handel. Jag vill uppmuntra grekiska och finländska
företag att utnyttja denna potential.
Elva medlemsländer i Europeiska unionen, Finland inbegripet,
deltar i den ekonomiska och monetära unionens, EMU:s, tredje
etapp från och med början av nästa år. Då börjar Europeiska
centralbanken bedriva en gemensam penningpolitik och
valutakurserna i de länder som bildar euroområdet blir fasta.
Ekonomiskt sett har den europeiska integrationens främsta
prestation utan tvekan varit skapandet av den inre marknaden.
Euroområdet kan ses som en naturlig fortsättning på den inre
marknadens utveckling. Euroområdet och dess stabilitet är nu en
lika viktig helhet som den inre marknaden.
Vi har i Finland med stort intresse lagt märke till den
målmedvetenhet med vilken Grekland gått in för att uppfylla
villkoren för medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen.
Greklands ekonomi har utvecklats gynnsamt, och vi hoppas att så
snart som möjligt få se Grekland som en partner bland
euroområdets länder.
Våra länders ekonomier utvecklas positivt. Både I Finland och
i Grekland överstiger den ekonomiska tillväxten den
genomsnittliga tillväxten i EU-länderna. I Finland har den
starka tillväxten fortsatt. Produktionen förväntas i år öka
med 5,5 procent och nästa år med 4 procent. Också
arbetslösheten, som kastat sin skugga över vår ekonomi,
väntas i år sjunka till 10,5 procent och nästa år till 9
procent. Den finska ekonomins utsikter för nästa år är goda.
Exportens konkurrenskraft är utmärkt, hushållens och
företagens finansiella situation är god, räntorna låga och
inflationen fortfarande låg. Det är klart att en gynnsam
ekonomisk utveckling både i Finland och Grekland också
förbättrar våra företags verksamhetsförutsättningar både
på de bilaterala marknaderna och på tredje marknader.
Finland ligger mitt i en impulsrik ekonomisk miljö, som vi
kallar det nya nordeuropeiska affärsområdet och som förutom
våra traditionella nordiska handelspartner omfattar också de
nya marknadsområden som utvecklas i Ryssland och Baltikum.
Rysslands ekonomiska svårigheter skapar osäkerhet. Också hela
världsekonomin har drabbats av tillväxtstörningar. Krisen i
Ryssland kom dock inte som en överraskning. Övergången till en
fungerande marknadsekonomi är svårare i Ryssland än i de
flesta av de andra forna sovjetstaterna. Ryssland måste i högre
grad integreras i världsekonomin. Ingen drar nytta av att landet
isolerar sig.
Totalt sett har vår handel med Ryssland och Baltikum utvecklats
starkt under de senaste åren. Ryssland är i dag vår fjärde
största handelspartner. Handeln med Ryssland är av särskilt
stor betydelse för våra små och medelstora företag. Över 2
000 finska företag beräknas delta i handeln med vår östra
granne. I Baltikum är Estland i en klass för sig som vår
viktigaste handelspartner och Finland är också Estlands
viktigaste utländska ekonomiska samarbetspartner.
Finlands näringsliv och industri har en omfattande erfarenhet av
handel och ekonomiskt samarbete med Ryssland, vilket är av
betydelse i dagens läge. Europeiska unionen är Rysslands
viktigaste handelspartner, och Rysslands omätliga energi- och
andra naturtillgångar gör att det ekonomiska samarbetet med
landet också är viktigt för Europa. I denna utmanande
omgivning erbjuder Finland intressanta möjligheter för grekiska
företag som planerar att etablera sig i detta område
inte bara i Finland utan också i det övriga Nordeuropa.
Jag önskar seminariets deltagare lycka och framgång i det
viktiga arbetet för att främja och utveckla de finsk-grekiska
förbindelserna inom ekonomi och handel. Jag föreslår att vi
höjer en skål för republiken Grekland, för de utmärkta
kontakterna mellan Finland och Grekland och för alla er som är
närvarande här idag.