Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN LUNCH UNDER ETT EKONOMISKT SEMINARIUM I ATEN
DEN 15 SEPTEMBER 1998

Jag uppskattar möjligheten att få tala inför detta forum av ansedda företrädare för Finlands och Greklands näringsliv och industri. Jag hoppas att detta gemensamma seminarium skall främja samarbetet och kontakterna mellan företagen i våra länder.

När de europeiska gemenskaperna började utvecklas efter andra världskriget var tanken att säkerställa freden i världsdelen genom att knyta de europeiska ekonomierna nära till varandra. Man började röja undan hindren för ekonomiskt samarbete med ekonomisk tillväxt, en utvecklad välfärd och politisk stabilitet som mål. Integrationen har tjänat dessa målsättningar väl. De senaste årtiondena har varit en tid av unik, positiv ekonomisk och politisk utveckling inom Europeiska unionen.

Integrationen har sammanfört länder som Finland och Grekland, som tidigare låg geografiskt långt från varandra, i en krets med gemensamma ekonomiska verksamhetsprinciper. Utvecklandet av de ekonomiska relationerna mellan EU-länderna är nu i högre grad än tidigare beroende av aktivitet och idérikedom hos företagen, av deras förmåga att finna redan existerande möjligheter.

Finlands och Greklands handelsförbindelser och övriga ekonomiska relationer har utvecklats positivt. Handelsutbytet har karakteriserats av ett överskott i handelsbalansen till Finlands förmån. I fjol steg värdet av Finlands export till Grekland till över 1,2 miljarder finska mark, dvs. 67,8 miljarder grekiska drakmer, och vår import från Grekland till 400 miljoner finska mark eller 22,6 miljarder grekiska drakmer.

En faktor som i betydande grad kompenserar överskottet i handelsbalansen är dock Greklands stora popularitet bland semestrande finländare. Grekland och särskilt den unika grekiska arkipelagen är bekanta och för mången finländare mycket kära resmål. Grekland har länge varit finländarnas populäraste resmål i Medelhavsområdet under sommarmånaderna – i fjol besökte över 130 000 finländare Grekland. I Sydeuropa är det bara Spanien med Kanarieöarna som överträffar Greklands popularitet bland finländarna om man beaktar turismen under hela året.

Å andra sidan är det trevligt att konstatera att också tusentals grekiska turister har börjat hitta till Finland. Särskilt jul- och nyårsresorna till exotiska, snöiga Lappland i norra Finland har varit populära. Jag hoppas att grekerna också skall upptäcka sommar-Finlands rika kulturutbud. Jag är övertygad om att Finland kan erbjuda också kräsna resenärer unika konst- och musikupplevelser. Jag tror att en vidareutveckling av kontakterna mellan våra länder på detta plan är ägnad att på ett effektivt sätt stärka den europeiska gemenskapen medborgare emellan.

Finlands export till Grekland har fram till de allra senaste åren huvudsakligen bestått av produkter från vår skogsindustri. Vår export håller dock på att bli mångsidigare särskilt i och med att i synnerhet de högteknologiska produkterna erövrar marknadsandelar. Utvecklingen motsvarar utvecklingen inom hela vår utrikeshandel, där de högteknologiska produkternas andel har ökat till omkring en femtedel av den totala exporten. Ökningen är en följd av vår kraftiga satsning på forskning och produktutveckling. Forskningens och produktutvecklingens andel av bruttonationalprodukten är 2,6 procent och den ökar hela tiden. Jag tror att andelen kommer att vara tre procent nästa år, en siffra som hör till de högsta i världen.

Finlands import från Grekland består av många olika produkter som vår industri och våra konsumenter behöver, t.ex. mineral, kläder och jordbruksprodukter. Finlands och Greklands ekonomiska och industriella strukturer kompletterar till stora delar varandra, ett sakförhållande som vad jag kan förstå skapar intressanta perspektiv på vårt ekonomiska samarbete. Jag tror att dagens ekonomiska seminarium är ägnat att vidga kunskapen om nya möjligheter att vidareutveckla våra kontakter inom ekonomi och handel. Jag vill uppmuntra grekiska och finländska företag att utnyttja denna potential.

Elva medlemsländer i Europeiska unionen, Finland inbegripet, deltar i den ekonomiska och monetära unionens, EMU:s, tredje etapp från och med början av nästa år. Då börjar Europeiska centralbanken bedriva en gemensam penningpolitik och valutakurserna i de länder som bildar euroområdet blir fasta. Ekonomiskt sett har den europeiska integrationens främsta prestation utan tvekan varit skapandet av den inre marknaden. Euroområdet kan ses som en naturlig fortsättning på den inre marknadens utveckling. Euroområdet och dess stabilitet är nu en lika viktig helhet som den inre marknaden.

Vi har i Finland med stort intresse lagt märke till den målmedvetenhet med vilken Grekland gått in för att uppfylla villkoren för medlemskap i den ekonomiska och monetära unionen. Greklands ekonomi har utvecklats gynnsamt, och vi hoppas att så snart som möjligt få se Grekland som en partner bland euroområdets länder.

Våra länders ekonomier utvecklas positivt. Både I Finland och i Grekland överstiger den ekonomiska tillväxten den genomsnittliga tillväxten i EU-länderna. I Finland har den starka tillväxten fortsatt. Produktionen förväntas i år öka med 5,5 procent och nästa år med 4 procent. Också arbetslösheten, som kastat sin skugga över vår ekonomi, väntas i år sjunka till 10,5 procent och nästa år till 9 procent. Den finska ekonomins utsikter för nästa år är goda. Exportens konkurrenskraft är utmärkt, hushållens och företagens finansiella situation är god, räntorna låga och inflationen fortfarande låg. Det är klart att en gynnsam ekonomisk utveckling både i Finland och Grekland också förbättrar våra företags verksamhetsförutsättningar både på de bilaterala marknaderna och på tredje marknader.

Finland ligger mitt i en impulsrik ekonomisk miljö, som vi kallar det nya nordeuropeiska affärsområdet och som förutom våra traditionella nordiska handelspartner omfattar också de nya marknadsområden som utvecklas i Ryssland och Baltikum.

Rysslands ekonomiska svårigheter skapar osäkerhet. Också hela världsekonomin har drabbats av tillväxtstörningar. Krisen i Ryssland kom dock inte som en överraskning. Övergången till en fungerande marknadsekonomi är svårare i Ryssland än i de flesta av de andra forna sovjetstaterna. Ryssland måste i högre grad integreras i världsekonomin. Ingen drar nytta av att landet isolerar sig.

Totalt sett har vår handel med Ryssland och Baltikum utvecklats starkt under de senaste åren. Ryssland är i dag vår fjärde största handelspartner. Handeln med Ryssland är av särskilt stor betydelse för våra små och medelstora företag. Över 2 000 finska företag beräknas delta i handeln med vår östra granne. I Baltikum är Estland i en klass för sig som vår viktigaste handelspartner och Finland är också Estlands viktigaste utländska ekonomiska samarbetspartner.

Finlands näringsliv och industri har en omfattande erfarenhet av handel och ekonomiskt samarbete med Ryssland, vilket är av betydelse i dagens läge. Europeiska unionen är Rysslands viktigaste handelspartner, och Rysslands omätliga energi- och andra naturtillgångar gör att det ekonomiska samarbetet med landet också är viktigt för Europa. I denna utmanande omgivning erbjuder Finland intressanta möjligheter för grekiska företag som planerar att etablera sig i detta område – inte bara i Finland utan också i det övriga Nordeuropa.


Jag önskar seminariets deltagare lycka och framgång i det viktiga arbetet för att främja och utveckla de finsk-grekiska förbindelserna inom ekonomi och handel. Jag föreslår att vi höjer en skål för republiken Grekland, för de utmärkta kontakterna mellan Finland och Grekland och för alla er som är närvarande här idag.