Översättning
REPUBLIKENS PRESIDENT
MARTTI AHTISAARIS TAL I RIDDARHUSET I HELSINGFORS VID
UTLANDSFINLÄNDARNAS PARLAMENTS FÖRSTA ORDINARIE SESSION
23.11.1998
Det gläder mig att få tala inför en
så här stort och representativt auditorium. Många av er har
färdats lång väg för att delta i utlandsfinländarnas
parlaments första ordinarie session. Ni är en på en gång
både internationell och mycket finländsk skara. En stark
känsla av samhörighet med Finland och det finländska samt en
vilja att påverka förenar er alla.
Vi passerar ständigt nya milstolpar i internationaliseringens
tecken. Fyra år har strax förflutit sedan Finland blev medlem i
Europeiska unionen. Vid årsskiftet 1998-99 tillhör Finland den
grupp länder som först övergår till den ekonomiska och
monetära unionens tredje fas - till följd av tidszonerna är
Finland i själva verket det första landet i gruppen som tar
steget. Vår exportberoende ekonomi utvidgar hela tiden sina
nätverk utomlands. De effektiva kommunikationsmedlen gör att
avstånden krymper. Tack vare telekommunikationen förlorar
många företeelser helt och hållet sin betydelse.
Människorna blir allt rörligare. Också de enskilda
finländarnas kontakter till andra länder och nya kulturer blir
allt vanligare. Rörligheten sker i två riktningar: man lämnar
Finland och man flyttar till Finland. Så sent som på 1970-talet
lämnade stora skaror Finland i hopp om att få arbete och
levebröd på andra sidan havet - i dag är Finland ett
immigrationsland. På samma sätt som de övriga västliga
industriländerna har Finland blivit ett land dit människor
söker sig för att bygga upp en bättre och tryggare tillvaro i
ett nytt hemland.
Ni utlandsfinländare är ett naturligt och synligt element i det
internationaliserade Finland. Finländarnas flyttningsrörelse
är alltjämt betydande, men den har ändrat karaktär under de
senaste årtiondena. Antalet traditionella utvandrare minskar
hela tiden. Samtidigt ökar dock antalet finländare bosatta
utanför Finlands gränser hela tiden. Numera väljer allt flera
finländare att i några års tid studera eller förtjäna sitt
levebröd utomlands. Många av dem stannar också utomlands
längre än planerat.
Finlands inställning till dem som åkt ut i världen har
förändrats. Före krigen ansågs utvandrarna rentav vara
ofosterländska. Numera - när Finland blivit internationellare
och utlandsvistelser allt vanligare - erkänns
utlandsfinländarnas betydelse och nytta för Finland.
Ni finländare som är bosatta på olika håll i världen agerar
som ett slags ambassadörer för Finland: ni förmedlar den så
viktiga moderna och aktuella bilden av Finland. Era samfund runt
om i världen utgör ett omfattande nätverk. Dessa samfund, som
ni också företräder här vid denna session, står för en
viktig insats genom att de stärker de finländska rötterna och
erbjuder ett socialt nätverk både för nuvarande och, i
synnerhet, framtida utlandsfinländare. Frivillighet, aktivitet
och samarbete har genom tiderna karaktäriserat era insatser till
fromma för det finländska och de utomlands bosatta
finländarna. Jag vill i detta sammanhang tacka er för detta
värdefulla arbete.
Utlandsfinländarnas parlament ger er möjlighet att
upprätthålla konkreta kontakter med Finland. I ärenden som
gäller er erbjuder parlamentet också en direkt
påverkningskanal till hemlandet.
Suomi-Seura har drygt 70 års erfarenhet av frågor som gäller
utlandsfinländarna. Suomi-Seura kom till slutsatsen att
utlandsfinländarna behöver ett eget intressebevakningsorgan.
Genom ett sådant organ ökar utlandsfinländarnas möjligheter
att få sin röst hörd. Den popularitet som utlandsfinländarnas
parlament fått visar hur viktigt detta organ är.
Utlandsfinländarnas parlament är ett representativt, öppet och
demokratiskt organ som förmedlar utlandsfinländarnas önskemål
och synpunkter till statsförvaltningen och den stora
allmänheten. Många europeiska länder, bl.a. Italien, Frankrike
och Schweiz, har också organ som företräder deras utomlands
bosatta medborgare. I de här länderna är utlandsmedborgarnas
representation bunden till statsförvaltningen. I Finland har vi
valt en för den nordiska samhällsmodellen typisk öppen
struktur som baserar sig på medborgarorganisationerna.
Därigenom kan också de små sällskapen för utlandsfinländare
få sin röst hörd. Vår utgångspunkt är att
utlandsfinländarna är de bästa experterna i ärenden som
gäller dem själva.
För att få delta i den verksamhet som utlandsfinländarnas
parlament bedriver krävs det inte att man har finländskt pass.
Sålunda kan exempelvis de 400 000 sverigefinländarna få in
företrädare i utlandsfinländarnas parlament. Det här gäller
också tredje och fjärde generationens amerikakusiner och de
ingermanfinländare som på grund av sitt finländska ursprung
föll offer för Stalins förföljelser.
För Finlands statsförvaltning är utlandsfinländarnas
parlament en nyttig och bra samarbetspartner i frågor som
gäller utlandsfinländarna. Parlamentets resolutioner beaktas
därför också som beslut framtagna av ett representativt och
sakkunnigt organ.
Parlamentet kommer säkert att ta ställning i bl.a.
medborgarskapsfrågor. Jag har ofta träffat personer som anser
att Finlands lagstiftning är problematisk på just den här
punkten. Härvid är det fråga om möjligheten att få eller
behålla finskt medborgarskap vid sidan om ett annat lands
medborgarskap eller om möjligheten för makar till utomlands
bosatta finska medborgare att få finskt medborgarskap. Jag har
fäst myndigheternas uppmärksamhet vid dessa problem och hoppas
därför att frågan skall tas upp till behandling när man i
Finland nästa år inom ramen för en samnordisk tidtabell
börjar bereda en totalrevidering av
medborgarskapslagstiftningen.
Finländarnas emigration och deras återflyttning till Finland
är alltjämt första rangens frågor. Utlandsfinländarnas
numerär, deras betydelse när det gäller bekantgörandet av
Finland ute i världen samt de bidrag som de på det
professionella och språkligt-kulturella planet berikar det
internationaliserade Finland med är avsevärda. Det är därför
skäl att så snabbt som möjligt utarbeta det program rörande
skötseln av utlandsfinländarnas angelägenheter, som planerats
inom statsförvaltningen. Det är viktigt att det tilltänkta
programmet officiellt godkänner, klargör och befäster
principerna för behandlingen av utlandsfinländarärenden.
Härvid måste utlandsfinländarnas egna synpunkter beaktas. I
programmet kunde man också kartlägga vilka möjligheter och
vilken nytta utlandsfinländarnas nätverk kan erbjuda det
internationaliserade Finland.
För dem av er som kommit från ljusare och varmare trakter ter
sig Helsingfors kanske mindre trivsamt så här i
novembermörkret. Med tanke på arbete och seriösa diskussioner
erbjuder de här omständigheterna dock en utmärkt inramning.
Jag önskar er en framgångsrik session.