Översättning
REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI
AHTISAARIS TAL
I SLOVENIENS NATIONALFÖRSAMLING I LJUBLJANA 9.12.1998
Det gläder mig att få tala här i Sloveniens
nationalförsamling. Detta är första gången en finländsk
statschef avlägger ett officiellt besök i ert land. Redan mina
tidigare besök i Slovenien innan ert land blev självständigt
har gjort intryck på mig. Jag har följt era framsteg också
efter självständigheten. Sloveniens utvecklingstakt är
aktningsvärd.
Min avsikt är att tala om den europeiska integrationen. Vi står
inför Europeiska rådets nästa toppmöte i Wien, ett möte där
denna process åter tar ett steg framåt. Dessutom tänker jag ta
upp europeiska säkerhetsfrågor.
Utvidgningen av Europeiska unionen är för närvarande EU:s
viktigaste utmaning. Utvidgningen främjar stabiliteten och
säkerheten samt välfärden och den sociala utvecklingen i vår
världsdel. Finland stöder utvidgningen.
Utvidgningen är en process som redan i sig stärker
deltagarländernas ställning i Europa.
Revideringen av unionens institutioner och de beslut som skall
fattas i anslutning till Agenda 2000-dokumentet utgör ett
viktigt led i utvecklandet av unionen. Utöver dessa uppgifter
gäller det också att fullfölja Amsterdamfördraget och den
ekonomiska och monetära unionens tredje fas.
Utvidgningen är en utmaning inte bara för EU:s nuvarande
medlemsländer utan också för ansökarländerna.
Utgångspunkten är klar. Ansökarländerna ansöker om
medlemskap i unionen sådan den är i dag. Å andra sidan måste
man av ansökarländerna kunna förutsätta beredskap till
förnyelse också under de omständigheter som en fördjupad
integration för med sig.
Europeiska gemenskapernas kommission offentliggjorde nyligen
rapporter om de framsteg som gjorts i ansökarländerna. Dessa
rapporter är avsedda att sporra er i er strävan att uppfylla
villkoren för medlemskap.
I Finland vet vi av erfarenhet att det är en krävande utmaning
att ansluta sig till Europeiska unionen. Av en liten nation
krävs extra mycket. Parlamentet spelar en central roll i
förberedelserna inför medlemskapet. Efter att i dag ha
diskuterat med ert lands politiska ledning är jag övertygad om
att Slovenien kommer klara detta uppdrag väl.
Finland har fortfarande medlemskapsförhandlingarna i färskt
minne. Vi delar gärna med oss av erfarenheterna, om ni i
Slovenien anser det vara till nytta.
Enligt våra erfarenheter förs de mest utdragna förhandlingarna
i själva verket i hemlandet då man måste jämka mellan olika
ståndpunkter, eftersom det i förhandlingarna är fråga om
införandet och verkställandet av unionens lagstiftning. För
att resultat skall nås lönar det sig att ha bara en begränsad
mängd egna huvudmålsättningar.
I Finland informerades medborgarna och riksdagen redan i ett
tidigt skede öppet också om frågor som var problematiska för
vårt land. På så sätt kunde finländarna delta i
diskussionen. Det var viktigt, eftersom det ordnades en
folkomröstning om anslutningen till EU. Vi har förstått att
man ämnar tillämpa ett liknande förfarande också i Slovenien.
Understödet för EU är fortfarande på god nivå i Finland.
Övervägandet av EU-medlemskapets fördelar och nackdelar är
alltid i sista hand subjektivt. Jag vet att det har krävts
större anpassningsförmåga av våra jordbrukare än av andra
finländare. Men Finland har, obestridligen och uttryckligen,
också haft stort utbyte av medlemskapet. Det är viktigt att
påverka utvecklingen i Europa, och i EU deltar vi på jämlik
fot med andra länder i beslutsfattandet om Europas framtid.
Vi har också med tillfredsställelse lagt märke till att EU:s
uppmärksamhet i allt högre grad fästs vid de nordliga
områdena. Europeiska rådet kommer i Wien att behandla en
rapport om utvecklandet av den nordliga dimensionen i EU, och vi
hoppas på stöd för projektet. I ett Europa som integreras är
det viktigt att man i norr är intresserad av världsdelens
sydliga delar och i söder av de nordliga delarna.
Omsorgen om säkerheten i Europa är en gemensam fråga. De olika
organisationerna måste anpassa sig därefter. Organisationen
för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) erbjuder en
transatlantisk bas för gemensamma värderingar och principer.
Den måste stärkas särskilt i fråga om konfliktförebyggande
åtgärder och konflikthantering.
NATO har bibehållit sin betydelse som en av garanterna för
stabiliteten i ett Europa med förändrade säkerhetsarrangemang.
NATO:s utveckling måste vara flexibel för att kunna svara på
dagens och framtida utmaningar.
Alla stater har rätt att själva fatta sina säkerhetspolitiska
avgöranden. Finland är en NATO-partner. Partnerskapet ökar
våra möjligheter att påverka säkerhetspolitiken och
förbättrar våra möjligheter att delta i utvecklandet av
konflikthanteringsförmågan i Europa. Euro-atlantiska
partnerskapsrådet håller på att utveckla en egen roll i
systemet.
Finland har under årtionden deltagit aktivt i FN:s
fredsbevarande verksamhet. På denna tradition vilar vår vilja
att för vår del bidra till bevarandet av freden både i Europa
och den övriga världen. Finland har både med militära och
civila insatser stött bl.a. genomförandet av Daytonavtalet. I
Sloveniens grannområden deltar Finland också för närvarande i
flera olika operationer, bl.a. FN:s UNPREDEP-operation i
Makedonien (FYROM) och den NATO-ledda SFOR-operationen i
Bosnien-Hercegovina. Som bidrag till den civila
konflikthanteringen har vi sänt poliser till olika operationer i
Bosnien-Hercegovina, Kroatien och Albanien. Finland sänder
också en grupp experter till OSSE:s verifikationsmission i
Kosovo.
De civila uppdragens andel i den allt mer mångsidiga
fredsbevarande verksamheten ökar hela tiden. Konflikthanteringen
har utvidgats till att omfatta ett brett urval medel som kan
anpassas till och utnyttjas i olika situationer.
Diskussionen om utvecklandet av den europeiska
konflikthanteringsförmågan är i dag aktuellare än någonsin.
Vi måste utnyttja de möjligheter Amsterdamfördraget, som
träder i kraft 1999, erbjuder. En viktig följd av fördraget
är att det ger den Europeiska unionen en möjlighet att
genomföra de s.k. Petersberg-uppgifterna. Med andra ord, det
förbättrar unionens konflikthanteringsförmåga.
Den gemensamma konflikthanteringsförmågan utgör en väsentlig
del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik som
utvecklas inom ramen för EU. Jag vet att dessa frågor är
viktiga också för Slovenien, och jag uppskattar mycket denna
möjlighet att få klarlägga våra synpunkter i Ljubljana.
Geografin och historien har hittills skilt Europas folk åt.
Kulturen och ekonomin raserar nu hindren. Europeiska unionen är
den främsta vägvisaren i denna förändringsprocess. Vi stöder
Sloveniens medlemskap i Europeiska unionen.
Jag önskar er framgång i ert arbete för att bringa ert
samhälle i medlemskapsskick. Vår egen erfarenhet är att de
framsteg som Finland gjort efter kriget baserar sig på nationell
enighet. De finska grundlagarnas fader och vår första president
K.J.Ståhlberg sammanfattade alldeles i början av vår
självständighet denna tanke då hans sade att den finska
statsinstitutionen i första hand måste förlita sig på ett så
enhetligt och bestående stöd som möjligt från det egna
folket.