Översättning
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT
MARTTI AHTISAARI VID EN MIDDAG
I PRESIDENTENS SLOTT I LJUBLJANA MED REPUBLIKEN SLOVENIENS
PRESIDENT MILAN KUC AN
SOM VÄRD DEN 9 DECEMBER 1998
Finland och Slovenien har följt detta århundrade från olika
kanter av Europa. I bägge länderna vet vi allt för väl att
Europas historia har kantats av konflikter, kriser och krig. De
små ländernas öde har varit att efter bästa förmåga anpassa
sig till de stora förändringarna. Detta har krävt tro på det
egna folket och den egna kulturen, det egna
existensberättigandet och förmågan att tänja sig. Små
länder kan inte förlita sig på kraft för att nå framgång,
utan på skicklighet, vishet och flit.
Både i Finland och Slovenien skedde det nationella uppvaknandet
med kraft redan i efterdyningarna från Europas "galna"
år 1848. Finland var då ett autonomt storfurstendöme som lydde
under den ryske tsaren och Slovenien en del av Österrike-Ungern.
Finland blev självständigt först flera årtionden senare, år
1917. På grund av omständigheterna dröjde Sloveniens
självständighet ännu längre, trots att det första politiska
programmet för ett enat Slovenien utformades redan då, i mitten
på 1800-talet.
Som en följd av att det kalla kriget var över förändrades
också den inrikespolitiska situationen i Jugoslavien snabbt.
Landets federativa struktur visade sig vara ett konstgjort
statssystem. Slovenien förklarade sig självständigt den 25
juni 1991. Åtgärden följdes av ett kort krig. Lyckligtvis
kunde det avslutas utan större blodspillan och Jugoslaviens
armé retirerade. I fredsförhandlingarna var Er insats, Herr
President; avgörande. Denna fred blev inledningen till
Sloveniens självständiga historia.
I Finland har vi med stort intresse och beundran följt
Sloveniens väg till självständighet och konsolideringen av den
nationella identiteten. Jag har själv kunnat konstatera, och av
mina slovenska vänner hört, hur man lyckats utnyttja de
möjligheter som öppnades efter det kalla krigets tidevarv.
Näringslivet i landet är i gott skick. Beredskapen då det
gäller ett medlemskap i Europeiska unionen förbättras i takt
med att förvaltningen och ekonomin stärks.
Jag är övertygad om att Finland och Slovenien kommer att finnas
bland vinnarna i den framtida historieskrivningen. Gemensamt för
våra länder är att vi trots det problematiska geopolitiska
läget och hårda prövningar har bevarat vår identitet, vår
kultur och vårt språk. Vi kan blicka framåt och aktivt delta i
det europeiska samarbetet. Det är viktigt för oss att se till
att också de små staterna i framtidens Europa kan göra sin
röst hörd där det fattas beslut som gäller deras välfärd
och säkerhet.
Också de små staterna kan ha viktiga bidrag att komma med då
det gäller den gemensamma säkerheten. I Slovenien har man
enligt min åsikt förstått den centrala roll som ert land kan
ha i ansträngningarna för att reda ut situationen på Balkan.
Slovenien besitter en djup sakkunskap om området och ni kan, i
och med att ni kan följa händelserna på nära håll, i
samarbete med EU och era grannar verka för en utveckling av
situationen i rätt riktning.
I ett Europa som hela tiden integreras är det inte lätt att
samordna de olika parternas målsättningar och förfaringssätt.
Här prövas särskilt de små ländernas tänjningsförmåga i
såväl politiskt och ekonomiskt som administrativt hänseende.
Enligt Finlands erfarenheter är dock nyttan av samarbetet
betydligt större än de uppoffringar som krävs. Vi utgör ju i
allt högre grad en del av samma europeiska ekonomi. Vi behöver
gemensamma insatser för att klara framtida utmaningar.
Det är klart att Finland och Slovenien under de närmaste åren
kommer att ha ett intensivt samarbete via Europeiska unionen,
särskilt under den senare delen av 1999, då Finland för
första gången är ordförandeland i unionen. Kontakterna är
redan nu livliga. Besöken i bägge riktningar har ökat
glädjande i år. Vi tror också att Finlands ganska färska
erfarenheter av förhandlingar om EU-medlemskap kan vara till
nytta för Slovenien i landets egna förhandlingar. Vi är redo
att också i fortsättningen dela med oss av våra erfarenheter.
Vi är säkra på att Sloveniens ansökan om EU-medlemskap kommer
att bära minst lika långt på framgångens väg som de
slovenska skidorna. På slovenska skidor har Finland erövrat
olympiskt guld i backhoppning. Finländarna har också andra
varma minnen från Slovenien: vår alla tiders bästa backhoppare
Matti Nykänen innehar fortfarande världsrekordet i skidflygning
i traditionell stil, ett rekord som sattes i flygbacken i
Planica. Finländarnas och slovenernas gemensamma prestationer
har alltså framgångsrika traditioner, och det gläder oss om vi
kan fortsätta samarbetet också på andra livsområden.
Små länder får ofta kämpa för att synas på den
internationella arenan. För finländarna och slovenerna har
idrotten varit ett av de effektivaste sätten att vinna
berömmelse och erkännande. Jag ber att få sända mina bästa
lyckönskningar till dubble guldmedaljören i gymnastik vid
olympiska spelen i Paris 1924, Leon tukelj, som nyligen
firade sin 100-årsdag. De olympiska spelen i Paris var
oförglömliga också för Finland, vår store idrottshjälte
Paavo Nurmi stod då på höjden av sin bana och vann, liksom den
jämnårige tukelj, ära och berömmelse åt sitt land.
Finländarna och slovenerna har genom idrotten lärt sig
betydelsen av hederlig tävlan. Våra landsmän har fått mäta
sina krafter i en anda av ömsesidig respekt. Finländarna har
beslutat att ansöka om vinter-OS 2006. Jag tror att Helsingfors
har goda möjligheter att få spelen, även om vi befinner oss i
gott sällskap.
Också på kulturens område har våra kontakter ökat. Jag har
med glädje lagt märke till att en betydande mängd finsk
litteratur har översatts till slovenska. Jag vill särskilt
nämna vårt nationalepos Kalevala, som nyligen kom ut i
Slovenien. Jag ser med intresse fram emot besöket i er
nationalskald France Preerens födelsehem i morgon.
Ert land har mycket att ge oss. Jag har redan på mina tidigare
resor fått en uppfattning om Sloveniens berömda skönhet. Nu
har min uppfattning stärkts. I morgon har jag möjlighet att
stifta närmare bekantskap med Ljubljanas omgivningar. Jag
förstår väl, att finländarna håller på att upptäcka
Slovenien som turistland. Det storslagna alplandskapet och
Medelhavets skönhet är en kombination som gör ett outplånligt
intryck på en nordbo. Jag hoppas att Finlands skogar, sjöar,
fjäll och skärgård skall kunna erbjuda många slovener en
liknande upplevelse.
Herr President, Jag vill framföra mitt bästa tack för all den
gästvänlighet som visats mig under detta mitt första
officiella besök i Ert land. Jag tackar också för de givande
diskussioner som vi fört i dag. Jag vill höja en skål för Er,
för Ert folk och för den finländsk-slovenska vänskapen.