Översättning

REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID EN MIDDAG
I PRESIDENTENS SLOTT I LJUBLJANA MED REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT MILAN KUC AN
SOM VÄRD DEN 9 DECEMBER 1998

Finland och Slovenien har följt detta århundrade från olika kanter av Europa. I bägge länderna vet vi allt för väl att Europas historia har kantats av konflikter, kriser och krig. De små ländernas öde har varit att efter bästa förmåga anpassa sig till de stora förändringarna. Detta har krävt tro på det egna folket och den egna kulturen, det egna existensberättigandet och förmågan att tänja sig. Små länder kan inte förlita sig på kraft för att nå framgång, utan på skicklighet, vishet och flit.

Både i Finland och Slovenien skedde det nationella uppvaknandet med kraft redan i efterdyningarna från Europas "galna" år 1848. Finland var då ett autonomt storfurstendöme som lydde under den ryske tsaren och Slovenien en del av Österrike-Ungern. Finland blev självständigt först flera årtionden senare, år 1917. På grund av omständigheterna dröjde Sloveniens självständighet ännu längre, trots att det första politiska programmet för ett enat Slovenien utformades redan då, i mitten på 1800-talet.

Som en följd av att det kalla kriget var över förändrades också den inrikespolitiska situationen i Jugoslavien snabbt. Landets federativa struktur visade sig vara ett konstgjort statssystem. Slovenien förklarade sig självständigt den 25 juni 1991. Åtgärden följdes av ett kort krig. Lyckligtvis kunde det avslutas utan större blodspillan och Jugoslaviens armé retirerade. I fredsförhandlingarna var Er insats, Herr President; avgörande. Denna fred blev inledningen till Sloveniens självständiga historia.

I Finland har vi med stort intresse och beundran följt Sloveniens väg till självständighet och konsolideringen av den nationella identiteten. Jag har själv kunnat konstatera, och av mina slovenska vänner hört, hur man lyckats utnyttja de möjligheter som öppnades efter det kalla krigets tidevarv. Näringslivet i landet är i gott skick. Beredskapen då det gäller ett medlemskap i Europeiska unionen förbättras i takt med att förvaltningen och ekonomin stärks.

Jag är övertygad om att Finland och Slovenien kommer att finnas bland vinnarna i den framtida historieskrivningen. Gemensamt för våra länder är att vi trots det problematiska geopolitiska läget och hårda prövningar har bevarat vår identitet, vår kultur och vårt språk. Vi kan blicka framåt och aktivt delta i det europeiska samarbetet. Det är viktigt för oss att se till att också de små staterna i framtidens Europa kan göra sin röst hörd där det fattas beslut som gäller deras välfärd och säkerhet.

Också de små staterna kan ha viktiga bidrag att komma med då det gäller den gemensamma säkerheten. I Slovenien har man enligt min åsikt förstått den centrala roll som ert land kan ha i ansträngningarna för att reda ut situationen på Balkan. Slovenien besitter en djup sakkunskap om området och ni kan, i och med att ni kan följa händelserna på nära håll, i samarbete med EU och era grannar verka för en utveckling av situationen i rätt riktning.

I ett Europa som hela tiden integreras är det inte lätt att samordna de olika parternas målsättningar och förfaringssätt. Här prövas särskilt de små ländernas tänjningsförmåga i såväl politiskt och ekonomiskt som administrativt hänseende. Enligt Finlands erfarenheter är dock nyttan av samarbetet betydligt större än de uppoffringar som krävs. Vi utgör ju i allt högre grad en del av samma europeiska ekonomi. Vi behöver gemensamma insatser för att klara framtida utmaningar.

Det är klart att Finland och Slovenien under de närmaste åren kommer att ha ett intensivt samarbete via Europeiska unionen, särskilt under den senare delen av 1999, då Finland för första gången är ordförandeland i unionen. Kontakterna är redan nu livliga. Besöken i bägge riktningar har ökat glädjande i år. Vi tror också att Finlands ganska färska erfarenheter av förhandlingar om EU-medlemskap kan vara till nytta för Slovenien i landets egna förhandlingar. Vi är redo att också i fortsättningen dela med oss av våra erfarenheter.

Vi är säkra på att Sloveniens ansökan om EU-medlemskap kommer att bära minst lika långt på framgångens väg som de slovenska skidorna. På slovenska skidor har Finland erövrat olympiskt guld i backhoppning. Finländarna har också andra varma minnen från Slovenien: vår alla tiders bästa backhoppare Matti Nykänen innehar fortfarande världsrekordet i skidflygning i traditionell stil, ett rekord som sattes i flygbacken i Planica. Finländarnas och slovenernas gemensamma prestationer har alltså framgångsrika traditioner, och det gläder oss om vi kan fortsätta samarbetet också på andra livsområden.

Små länder får ofta kämpa för att synas på den internationella arenan. För finländarna och slovenerna har idrotten varit ett av de effektivaste sätten att vinna berömmelse och erkännande. Jag ber att få sända mina bästa lyckönskningar till dubble guldmedaljören i gymnastik vid olympiska spelen i Paris 1924, Leon Štukelj, som nyligen firade sin 100-årsdag. De olympiska spelen i Paris var oförglömliga också för Finland, vår store idrottshjälte Paavo Nurmi stod då på höjden av sin bana och vann, liksom den jämnårige Štukelj, ära och berömmelse åt sitt land.

Finländarna och slovenerna har genom idrotten lärt sig betydelsen av hederlig tävlan. Våra landsmän har fått mäta sina krafter i en anda av ömsesidig respekt. Finländarna har beslutat att ansöka om vinter-OS 2006. Jag tror att Helsingfors har goda möjligheter att få spelen, även om vi befinner oss i gott sällskap.

Också på kulturens område har våra kontakter ökat. Jag har med glädje lagt märke till att en betydande mängd finsk litteratur har översatts till slovenska. Jag vill särskilt nämna vårt nationalepos Kalevala, som nyligen kom ut i Slovenien. Jag ser med intresse fram emot besöket i er nationalskald France Prešerens födelsehem i morgon.

Ert land har mycket att ge oss. Jag har redan på mina tidigare resor fått en uppfattning om Sloveniens berömda skönhet. Nu har min uppfattning stärkts. I morgon har jag möjlighet att stifta närmare bekantskap med Ljubljanas omgivningar. Jag förstår väl, att finländarna håller på att upptäcka Slovenien som turistland. Det storslagna alplandskapet och Medelhavets skönhet är en kombination som gör ett outplånligt intryck på en nordbo. Jag hoppas att Finlands skogar, sjöar, fjäll och skärgård skall kunna erbjuda många slovener en liknande upplevelse.

Herr President, Jag vill framföra mitt bästa tack för all den gästvänlighet som visats mig under detta mitt första officiella besök i Ert land. Jag tackar också för de givande diskussioner som vi fört i dag. Jag vill höja en skål för Er, för Ert folk och för den finländsk-slovenska vänskapen.