REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS NYÅRSTAL 1.1.1999
Internationella jämförelser ger en positiv bild av det
rådande läget i vårt land. Framför allt i undersökningar som
mäter livskvaliteten är vi bland de bästa i hela världen.
Också de samhällsekonomiska indikatorerna är sällsynt
positiva. Av siffrorna att döma har vi repat oss förbluffande
väl efter den ekonomiska krisen i början av nittiotalet.
Dessa positiva observationer återspeglar emellertid inte hela
sanningen.
Biskopen i Helsingfors stift Eero Huovinen, som har lett
Hungergruppen, konstaterar i förordet till gruppens rapport:
"Allt fler finländare har av olika orsaker ramlat igenom
maskorna i det sociala skyddsnätet. Människor har mycket svårt
att klara sig ekonomiskt och kämpar också med andra problem som
försvårar det dagliga livet. - - - Den tilltagande fattigdomen
tar sig till och med uttryck i direkt svält. - - - Hjälpbehovet
har fortsatt att öka, trots den ekonomiska tillväxten i
landet."
Vi betalar den andliga räkningen för den ekonomiska
depressionen, men vi måste också fråga oss vilka våra
värderingar är. En brytningstid är en stor utmaning för alla.
Några enkla svar finns inte, men vi måste försöka finna
lösningar.
I synnerhet är det nu skäl att oroa sig för de unga. Vad
vittnar dessa förfärliga våldsdåd om? Varför ökar
användningen av rusmedel och narkotika hela tiden?
Jag har i flera sammanhang diskuterat med lärare och andra
fostrare. De ser i sitt dagliga arbete på det praktiska planet
alla problem som barn och unga har att kämpa med.
Det är alltför lätt att framhäva det ansvar som vilar på
myndigheterna och på fostrare utanför familjen. Många gånger
känns det svårt att säga att föräldrarna bär det största
ansvaret och att ingen kan lösa dem från det. Om föräldrarna
inte stöder sina barns utveckling, inte uppmuntrar dem och inte
heller ställer upp gränser för dem, går det arbete som andra
fostrare utför närmast ut på att behandla symtom. Barn
behöver länge sina föräldrars och fostrares stöd. Fostran
förutsätter äkta närvaro; det är inget distansarbete.
När man fostrar unga måste rättvisa och ansvar ges ett konkret
uttryck. I inhemska och utländska försök har det noterats att
antalet fall av skadegörelse har minskat när begångna
förseelser måste sonas. Krossade fönster lagas och graffiti
målas över. På så sätt ser man i sina egna handlingar
konkret skillnaden mellan rätt och orätt.
Också i Finland har värdena helt klart förskjutits i riktning
mot det mera egoistiska och hårda. Frihet övergår i
hänsynslöshet om människorna saknar ödmjukhet och vilja att
tjäna den egna omgivningen. Ett gott samhälle uppkommer genom
den kärlek till nästan som upplevs i vardagen. För att tala
med Eino Leino:
"Ej godheten går skrikande;
den nalkas sakta viskande."
Under detta årtionde har det varit nödvändigt att fatta många
smärtsamma beslut inom den ekonomiska politiken. Vår ekonomi
är nu i bättre skick än i många sådana länder som har
skjutit upp svåra avgöranden.
Den ekonomiska politiken har dock till syfte att trygga
medborgarnas välfärd, inte bara att nå vissa numeriska värden
i internationella jämförelser. Resultaten av kampen mot
arbetslösheten visar om den ekonomiska politiken har varit
framgångsrik eller ej.
Utvecklingen har till stor del varit positiv. Nya arbetsplatser
har uppstått, och vår arbetslöshetsgrad motsvarar nu
genomsnittet ur Europeiska unionens perspektiv. Det går ändå
inte att vara nöjd med helheten. En del grupper går det
fortfarande inte bra för. Till dem hör exempelvis äldre
långtidsarbetslösa och arbetslösa ensamförsörjare.
Många 50-åringar som ännu är fullt arbetsföra hotas av
utslagning från arbetsmarknaden. Företagen är ovilliga att
anställa folk i mogen ålder. Det tycks ofta vara så att denna
del av befolkningen betraktas som något slags barlast. Det är
den inte. Den är en resurs. Vi behöver allas arbetsinsats.
Under detta årtionde har arbetslösheten drabbat
ensamförsörjarna mycket hårdare än den övriga befolkningen.
Många av dem blir föremål för diskriminering på
arbetsmarknaden, eftersom de inte kan vara lika flexibla i fråga
om arbetstiderna som andra och eftersom de oftare än andra är
tvungna att vara borta från arbetet för att barnen är sjuka.
Dessa problem kräver särskilda åtgärder.
Under det gångna året råkade den internationella gemenskapen
ut för bakslag. Mörka moln flockades över världsekonomin. Det
samarbete på bred bas som byggts upp under 1990-talet har nu
satts på prov. Vårt mål måste vara att stärka Förenta
Nationernas kapacitet att lösa kriser. Det gäller att skapa en
gemensam säkerhetsordning för Europa som varken skiljer åt
eller separerar. I vår världsdel går stabiliteten hand i hand
med Europeiska unionens utveckling.
Finlands internationella ställning är nu starkare än någonsin
under vår historia. Här är medlemskapet i Europeiska unionen
en central faktor.
Våra säkerhetspolitiska lösningar har visat sig vara riktiga
och vunnit ett brett stöd bland medborgarna.
Under det gångna året har vårt grannland Rysslands ekonomiska
och politiska situation försvårats. Våldshandlingar har
riktats mot personer som arbetat för demokrati och minoriteter.
Dåden väcker många frågor. Uppgifterna om landets ekonomiska
och sociala infrastruktur är inte uppmuntrande. Majoriteten av
invånarna i landet kämpar för sitt dagliga uppehälle.
Ryssland står inför en lång och smärtsam tid av reformer. Det
är inte längre möjligt att bara behandla symtomen, utan
uppmärksamheten måste riktas mot de verkliga orsakerna till
problemen.
Finland och andra länder kan bara stödja inledandet av detta
arbete, men ryssarna måste själva göra det egentliga arbetet.
För att vårt grannland skall klara av att genomgå en
förnyelse och bibehålla en tillräcklig inre sammanhållning
är det synnerligen viktigt med kontakter på medborgarnivå
över gränserna. Företag, medborgarorganisationer, myndigheter
och läroanstalter har skäl att fundera på hur fler unga i
vårt grannland skulle kunna erbjudas tillfälle att förvärva
erfarenheter av fungerande demokrati. Här har hela Europeiska
unionen en gemensam uppgift.
I dag blev Finland tillsammans med tio andra medlemsländer i
Europeiska unionen en del av euroområdet. Den ekonomiska
stabilitet som euroområdet medför har redan nu varit till
fördel för Finland. Erfarenheterna från årtiondets början
visade vad en instabil valuta skulle innebära för dem som har
bostadslån och för småföretagare.
En annan utmaning för Europeiska unionen är utvidgningen.
Finland har under sin historia bittert fått erfara vad en
uppdelning av Europa innebär. Det är viktigt att inga nya
skiljelinjer, varken ekonomiska eller politiska, dras upp i
Europa. Uppkomsten av nya marknader i våra närområden stärker
också Finlands ekonomi. Också detta är ett argument för
Europeiska unionens utvidgning.
Under senare hälften av detta år kommer Finland att vara
EU-ordförandeland. Vi har ett i många avseenden krävande
uppdrag framför oss.
De betydande samarbetsprojekt i EU:s regi som vi föreslagit har
nu en viktig uppgift.
I ett demokratiskt samhälle innehas makten av medborgarna, som
uttrycker sin vilja genom att rösta. Ett livligt valdeltagande
är ett kännetecken på en välfungerande demokrati. Jag hoppas
att varje röstberättigad medborgare använder sig av denna sin
grundläggande rättighet vid de annalkande valen.
Jag tillönskar alla medborgare ett gott nytt år och Guds
välsignelse.