(Översättning)

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN MIDDAG MED HM DROTTNING BEATRIX SOM VÄRD
I PALATSET NOORDEINDE I HAAG 20.1.1999

Jag vill uttrycka mitt hjärtligaste tack för den värme och gästfrihet Ni har bemött oss med.

Jag vill också tacka Ers Majestät för de vänliga ord Ni riktat till mig personligen, min maka och Finlands folk. Det är en stor glädje för oss att få avlägga ett officiellt besök i Nederländerna samt träffa Ers Majestät och Ers Kungliga Höghet. Ers Majestäts statsbesök i Finland 1995 lever ännu kvar i våra minnen. Jag hade dessutom tillfälle att få njuta av Ert sällskap under Europarådets möte i Amsterdam för ett och ett halvt år sedan.

Vi har angenäma minnen av Ers Majestäts statsbesök i Finland. Det inföll under en ljus period av vår närhistoria. Vi hade nyligen blivit medlemmar i Europeiska unionen och återhämtningen från de ekonomiska och sociala svårigheterna i början av 1990-talet var snabb. Finland höll just på att nå de mål som uppställts i fråga om införandet av en gemensam europeisk valuta. Finländarna visade gärna Ers Majestät frukterna av sina svåra beslut och sitt hårda arbete under den skiraste försommaren.

När man betraktar den relativt korta historien av statsbesök mellan våra länder och det världsläge som rått då besöken avlagts, kan man bara förundra sig över hur snabbt världen och i synnerhet Europa har förändrats. I början av 1970-talet, då president Urho Kekkonen besökte Nederländerna och Hennes Majestät Drottning Juliana avlade svarsbesök i Finland, höll konferensen om säkerhet och samarbete i Europa på att förverkligas. Min företrädare, president Mauno Koivisto, besökte Nederländerna 1990, då det kalla krigets ställningar hade fallit och en ny era stod för dörren. Då kunde vi bara gissa vart händelsernas virvlar skulle föra oss.

Inför de nya utmaningarna och möjligheterna kunde Finland lita på den gamla traditionen av vänskap och samarbete mellan våra länder.

Nederländska köpmän skapade kontakter till Finland redan för flera hundra år sedan. Ert land skapade sig redan tidigt en ställning som en av Finlands viktigaste handelspartners. Nederländarnas bedrifter inom kultur och vetenskap har alltid varit föremål för stor beundran i Finland. Grundpelare i Nederländernas politik har alltid varit den internationella rätten och tron på att meningsskiljaktigheter stater emellan skall lösas med fredliga medel. Finland har under sin historia fått åtnjuta Nederländernas stöd, ett stöd som sprungit fram ur dessa ädla principer.

Vi beundrar Ert lands aktiva deltagande i det internationella utvecklingssamarbetet och den fredsbevarande verksamheten i olika hörn av världen. De nämnda uppgiftsområdena är i hög grad sådana där vi delar samma åsikter. Vi delar även respekten för demokratin, de mänskliga rättigheterna och miljövärdena. Det har sålunda ofta varit enkelt för oss att välja Nederländerna som samarbetspartner. De olika säkerhetspolitiska lösningar som våra länder valde efter kriget har inte utgjort något hinder för gemensamma strävanden för att förverkliga idealen om fred och internationellt samförstånd. Nu, när vi båda är medlemsländer i Europeiska unionen, står vi varandra närmare än någonsin.

Europeiska unionen behandlar nu en krävande agenda som Nederländerna till betydande del varit med om att utforma. Man kan t.ex. nämna milstolparna Maastricht och Amsterdam. Under detta år kommer man att fatta beslut om saker som formar Europa långt in i framtiden. Finland och Nederländerna stöder ett starkt Europa, ett Europa som i internationella sammanhang kan tala med en enda kraftfull röst.

Finland efterträder Tyskland som EU-ordförandeland under den andra hälften av detta år. Agendan bestäms av utvecklingen under den nuvarande ordförandeperioden, men arbetet kommer i vilket fall som helst att bli krävande. Vi har redan under en längre tid satsat kraftigt på förberedelserna inför denna uppgift. Låt mig i detta sammanhang få uttrycka mitt hjärtligaste tack till Nederländernas regering och övriga myndigheter för deras beredskap att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter av de krav som ordförandeperioden ställer.

***

När man diskuterar integration talar man ofta bara om strukturer och institutioner. Det är viktigt att komma i håg att dessa endast är instrument med vars hjälp man vill uppnå välfärd och trygghet för medborgarna i våra länder. Resultaten av integrationen mäts slutligen i medborgarnas dagliga liv.

En ren miljö, säkra gator och en god och säker arbetsplats är saker som medborgarna sätter värde på och som vi bäst kan påverka genom samarbete. Vi är glada för att dessa frågor är viktiga också i Nederländernas verksamhet inom Europeiska unionen. Jag tror att vårt samarbete på de berörda områdena kommer att bli allt starkare. Vi kan också lära av varandras erfarenheter.

Utslagning och arbetslöshet är faktum i alla medlemsländer inom Europeiska unionen. Inte ens Nederländerna har förskonats från dessa fenomen, även om den s.k. "Polder Model" som genomförts i Ert land är ett utmärkt exempel på hur ekonomin och sysselsättningen kan skötas på ett framgångsrikt sätt.

Finland betalade ett högt pris för den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet. En sådan brytningstid kan vara en allvarlig utmaning för vem som helst. När vi traktar efter vinst, effektivitet och tillväxt kan det hända att vi alltför lätt glömmer de olägenheter och problem som dessa fenomen kan förorsaka många medborgare.

I många länder, också i Finland, är arbetslösheten särskilt hög bland invandrare, vilket bidrar till att deras integrering i samhället försvåras ytterligare. De sociala följderna syns i hela samhället. Jag är glad över att dessa frågor har fått en synlig plats på Europeiska unionens agenda.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om en hurudan fostran och livsmiljö vi erbjuder vår egen ungdom. Vårt mål måste vara att kommande generationer är toleranta och ansvarskännande européer. Det skulle vara den bästa garantin för säkerheten i vår världsdel.

***

Jag vill än en gång nämna hur mycket detta besök i Nederländerna gläder mig, och jag föreslår att vi höjer en skål för Hennes Majestät Drottning Beatrix och Hans Kungliga Höghet Prins Claus samt för det nederländska folkets lycka och välgång.