Översättning

REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
I DEN SPANSKA SENATEN 2.2.1999

Jag tackar Er, Herr Talman, för den vänliga uppmärksamhet och uppskattning Ni visat mitt land. Det finns en lång tradition av samarbete mellan parlamentarikerna i Finland och Spanien och Ert anförande visade på ett övertygande sätt hur nära och mångsidiga kontakterna mellan Finland och Spanien har blivit.

Europa har genomgått stora förändringar under de senaste årtiondena. Det kalla krigets era är förbi och samarbetet och integrationen har förstärkts. Förändringarna har inte alltid skett smärtfritt, men som helhet går utvecklingen i en positiv riktning.

I dagens Europa fattar varje land beslut som innebär anpassning till de nya förhållandena. Finland anslöt sig till Europeiska unionen för fyra år sedan, i januari 1995. Vi deltar också målmedvetet i NATO:s partnerskap för fred, vi verkar aktivt i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, vi förbereder oss för att ansluta oss till Schengensamarbetet och vi är med i den grupp på elva länder som för en månad sedan införde den gemensamma valutan euro.

Allt detta bidrar till att skapa närmare kontakter med Spanien, ett land vars positiva inställning till Europa och konstruktiva samarbetsattityd vi har lärt oss att uppskatta.

Spanien firade nyligen den spanska grundlagens 20-årsdag. Av en slump är samma dag, den 6 december, också Finlands självständighetsdag. Spaniens politiska övergång till konstitutionell demokrati skedde på ett föredömligt sätt. Ert land har också blomstrat ekonomiskt under denna tid. Handelsutbytet mellan Finland och Spanien har ökat rekordartat under de senaste åren, men min uppfattning är att det finns rum för en mångsidigare och mera omfattande handel. Jag kommer själv i morgon att med en delegation företagsledare på hög nivå här i Madrid delta i ett möte med CEOE som värd, där just dessa frågor skall dryftas.

Finlands regeringsform fyller 80 år i år. Vi håller just nu på att revidera vår statsförfattning, med beaktande av bl.a. de förändringar som medlemskapet i Europeiska unionen medför för vårt statssystem, som alltid varit ytterst stabilt.

Våra demokratiska traditioner sträcker sig dock betydligt längre bakåt i tiden än så. Redan från och med 1362 deltog representanter för Finland i kungavalen i Sverige, eftersom vi var det dåtida svenska kungadömets östra landsdel. Finländarna deltog i Sveriges riksdag. Från 1809 till 1927, då Finland var ett storfurstendöme som lydde under den ryske tsaren, var vi politiskt autonoma och hade en egen lantdag. År 1906, elva år innan vårt land blev självständigt, genomfördes en radikal parlamentsreform. Från ståndslantdagssystemet övergick vi till direkt allmän rösträtt och enkammarriksdag. Samtidigt fick kvinnorna i Finland som de första i världen fullständiga politiska rättigheter. Jämställdheten mellan könen utgör också en viktig del av vår demokratiska tradition. För närvarande finns det 67 kvinnliga ledamöter i vår riksdag. En tredjedel av riksdagsledamöterna är alltså kvinnor. Även riksdagens talman är en kvinna.

En klar majoritet av finländarna röstade i en folkomröstning för medlemskap i Europeiska unionen. Opinionsundersökningar har visat att resultatet skulle vara ungefär detsamma om omröstningen ordnades idag. Också i landskapet Åland, som sedan 1920 har en noggrant definierad självstyrelse, ordnades en folkomröstning om anslutningen till EU. Ålänningarna beslutade att ansluta sig. Vi kan alltså konstatera att en integration som omfattar hela kontinenten är möjlig utan att självstyrelseprincipen frångås.

Som ni vet understöder Finland utvidgningen av Europeiska unionen. Vi anser det vara viktigt att stöda ansökarländerna så att de snart är redo för en anslutning. De baltiska ländernas medlemskap främjar framväxten av ett starkare och enhetligare Östersjöområde. Redan nu deltar alla nordeuropeiska länder på olika nivåer och i olika sammansättningar i ett mångsidigt samarbete. Europeiska unionen fäster nu uppmärksamheten på den nordliga dimensionen i stort sett av samma anledningar som den driver en effektiv Medelhavspolitik. Finland anser att de båda politiska dimensionerna är viktiga och kompletterar varandra. Också i dessa frågor har Finland och Spanien gemensamma intressen att agera för.

Jag litar på att vi kan och också vill fördjupa de utmärkta relationerna mellan våra länder. I dessa relationer spelar parlamentarikerna en viktig roll.

Jag önskar er framgång i ert arbete.