Översättning
REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
I DEN SPANSKA SENATEN 2.2.1999
Jag tackar Er, Herr Talman, för den vänliga uppmärksamhet
och uppskattning Ni visat mitt land. Det finns en lång tradition
av samarbete mellan parlamentarikerna i Finland och Spanien och
Ert anförande visade på ett övertygande sätt hur nära och
mångsidiga kontakterna mellan Finland och Spanien har blivit.
Europa har genomgått stora förändringar under de senaste
årtiondena. Det kalla krigets era är förbi och samarbetet och
integrationen har förstärkts. Förändringarna har inte alltid
skett smärtfritt, men som helhet går utvecklingen i en positiv
riktning.
I dagens Europa fattar varje land beslut som innebär anpassning
till de nya förhållandena. Finland anslöt sig till Europeiska
unionen för fyra år sedan, i januari 1995. Vi deltar också
målmedvetet i NATO:s partnerskap för fred, vi verkar aktivt i
Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i
Europa, vi förbereder oss för att ansluta oss till
Schengensamarbetet och vi är med i den grupp på elva länder
som för en månad sedan införde den gemensamma valutan euro.
Allt detta bidrar till att skapa närmare kontakter med Spanien,
ett land vars positiva inställning till Europa och konstruktiva
samarbetsattityd vi har lärt oss att uppskatta.
Spanien firade nyligen den spanska grundlagens 20-årsdag. Av en
slump är samma dag, den 6 december, också Finlands
självständighetsdag. Spaniens politiska övergång till
konstitutionell demokrati skedde på ett föredömligt sätt. Ert
land har också blomstrat ekonomiskt under denna tid.
Handelsutbytet mellan Finland och Spanien har ökat rekordartat
under de senaste åren, men min uppfattning är att det finns rum
för en mångsidigare och mera omfattande handel. Jag kommer
själv i morgon att med en delegation företagsledare på hög
nivå här i Madrid delta i ett möte med CEOE som värd, där
just dessa frågor skall dryftas.
Finlands regeringsform fyller 80 år i år. Vi håller just nu
på att revidera vår statsförfattning, med beaktande av bl.a.
de förändringar som medlemskapet i Europeiska unionen medför
för vårt statssystem, som alltid varit ytterst stabilt.
Våra demokratiska traditioner sträcker sig dock betydligt
längre bakåt i tiden än så. Redan från och med 1362 deltog
representanter för Finland i kungavalen i Sverige, eftersom vi
var det dåtida svenska kungadömets östra landsdel.
Finländarna deltog i Sveriges riksdag. Från 1809 till 1927, då
Finland var ett storfurstendöme som lydde under den ryske
tsaren, var vi politiskt autonoma och hade en egen lantdag. År
1906, elva år innan vårt land blev självständigt,
genomfördes en radikal parlamentsreform. Från
ståndslantdagssystemet övergick vi till direkt allmän
rösträtt och enkammarriksdag. Samtidigt fick kvinnorna i
Finland som de första i världen fullständiga politiska
rättigheter. Jämställdheten mellan könen utgör också en
viktig del av vår demokratiska tradition. För närvarande finns
det 67 kvinnliga ledamöter i vår riksdag. En tredjedel av
riksdagsledamöterna är alltså kvinnor. Även riksdagens talman
är en kvinna.
En klar majoritet av finländarna röstade i en folkomröstning
för medlemskap i Europeiska unionen. Opinionsundersökningar har
visat att resultatet skulle vara ungefär detsamma om
omröstningen ordnades idag. Också i landskapet Åland, som
sedan 1920 har en noggrant definierad självstyrelse, ordnades en
folkomröstning om anslutningen till EU. Ålänningarna beslutade
att ansluta sig. Vi kan alltså konstatera att en integration som
omfattar hela kontinenten är möjlig utan att
självstyrelseprincipen frångås.
Som ni vet understöder Finland utvidgningen av Europeiska
unionen. Vi anser det vara viktigt att stöda ansökarländerna
så att de snart är redo för en anslutning. De baltiska
ländernas medlemskap främjar framväxten av ett starkare och
enhetligare Östersjöområde. Redan nu deltar alla
nordeuropeiska länder på olika nivåer och i olika
sammansättningar i ett mångsidigt samarbete. Europeiska unionen
fäster nu uppmärksamheten på den nordliga dimensionen i stort
sett av samma anledningar som den driver en effektiv
Medelhavspolitik. Finland anser att de båda politiska
dimensionerna är viktiga och kompletterar varandra. Också i
dessa frågor har Finland och Spanien gemensamma intressen att
agera för.
Jag litar på att vi kan och också vill fördjupa de utmärkta
relationerna mellan våra länder. I dessa relationer spelar
parlamentarikerna en viktig roll.
Jag önskar er framgång i ert arbete.