Översättning

TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI
VID SPANIENS INDUSTRIS OCH ARBETSGIVARES CENTRALFÖRBUNDS (CEOE)
MÖTE FÖR FÖRETAGSLEDARE I MADRID 3.2.1999

Inledningsvis vill jag framföra mitt varmaste tack till Spaniens industris och arbetsgivares centralförbund (CEOE) som står värd för detta prestigefyllda företagsledarmöte. Detta möte och förteckningen över de prominenta deltagarna är ett synligt bevis på det goda och mångsidiga samarbete som av tradition har bedrivits mellan CEOE och det finländska Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (TT).

Jag instämmer helt och hållet i de synpunkter som CEOE:s ärade ordförande José María Cuevas och ordföranden för TT Jukka Härmälä framförde om vikten av ett mera omfattande samarbete mellan industrin och företagen i Finland och Spanien. Jag tror att detta möte för företagsledare utgör ett viktigt steg framåt i detta avseende.

Det största hindret för ekonomiskt samarbete mellan Finland och Spanien är kanske fortfarande – trots vårt partnerskap inom EU – de bristfälliga kunskaper vi har om varandras kunnande, teknologi och ekonomiska potential. Detta företagsledarmötes primära uppgift är därför att öka informationsutbytet samt att vara ett forum där personliga relationer på högsta ledningsnivå kan knytas och stärkas. Och i sista hand må ett mål naturligtvis också vara att kläcka idéer till nya former av samarbete som gagnar näringslivet i båda länderna samt att bygga ut och aktivera gamla affärsförbindelser.

När det gäller att utveckla ekonomin och samhället har Finland och Spanien på många punkter ett liknande utgångsläge. Båda länderna har sin huvudsakliga marknad i Europa men befinner sig själva i utkanten av denna marknad. Vi har att kämpa mot problem och kostnader i fråga om kontakter och transporter, eftersom båda staterna är stora till ytan. Våra länder är glest befolkade och avstånden långa, och kontakterna måste fungera i skärgård, på sjöar och i berg. I båda länderna sker livsmedelsproduktionen under ogynnsamma förhållanden. Det är lika viktigt för båda att Medelhavet och Östersjön garanteras ett hållbart skydd och kan användas för rekreation, fiskproduktion och fri sjöfart. Båda länderna har en riksgräns som till vissa delar avspeglar en s.k. välståndsklyfta, och därför är det absolut nödvändigt med en effektiv närområdespolitik samt samarbete i inrikesfrågor och på det juridiska planet.

Av historiska skäl har Spanien och Finland relativt sent blivit helt och hållet delaktiga i den europeiska integrationen. Finlands medlemskap i EU – ett tack också för det spanska stödet i den frågan – har varat i bara fyra hela år. Finlands ekonomi har likväl kunnat anpassa sig till de allra centralaste integrationskraven redan via Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA och det frihandelsavtal som gällt med Europeiska ekonomiska gemenskapen EEG. Dessutom har de fem nordiska länderna Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland haft en gemensam arbetsmarknad och passunion samt ett ömsesidigt fungerande socialskydd alltsedan 1950-talet.

En majoritet av finländarna anser att vårt unionsmedlemskap är en positiv faktor. Så länge principen om likvärdig delaktighet, jämlik samordning av intressena och rättvis kostnadsfördelning följs, kan Finland delta fullt ut i utvecklandet av unionen. Vi vill forma unionen till en effektivt och globalt fungerande gemenskap, som skänker sina medlemmar stabilitet, fred och förutsättningar för utveckling och som avspeglar allt detta också i sin omgivning. Vi sätter stort värde på alla säkerhetsaspekter, inklusive en trygg ekonomisk verksamhet.

Sedan vi båda tagit i bruk euron som gemensam valuta och värdemätare, tar vi ett ordentligt kliv framåt på den ekonomiska integrationens väg. Det är tryggt att arbeta med enhetliga måttenheter och enligt verksamhetsregler som redan har harmoniserats i hög grad. En trovärdig grund för etablering i ett annat EU-land har skapats med avseende på medborgare, arbetskraft och kapital. Denna fördel är ömsesidig.

Så sent som på 1990-talet har handeln mellan våra länder befriats från övergångsperioder i fråga om tullavgifterna. Och först under de senaste fyra hela åren har unionens regelverk gällt i relationerna mellan Finland och Spanien. Man kan således säga att inlärnings- och anpassningsprocessen visavi integrationen fortfarande pågår, trots att reglerna har existerat.

Handeln mellan Finland och Spanien har vuxit i jämn takt under hela 1990-talet, och i fjol uppnåddes en rekordnotering inom vårt handelsutbyte: Finlands export till Spanien uppgick till ca 960 milj. euro (5,7 mrd. FIM) och importen från Spanien till ca 500 milj. euro (3 mrd. FIM).

Dessa siffror är ändå rätt marginella då man ställer dem i relation till såväl Finlands som Spaniens totala utrikeshandel. För Finlands del handlar det om ungefär två procent. I ljuset av vartdera landets ekonomiska potential tycks det finnas rum för en ökad handel mellan våra länder. Detta måste uppmuntras på lämpligt sätt.

Handeln mellan Finland och Spanien uppvisar en tämligen traditionell struktur; med beaktande av de båda ländernas höga utvecklingsnivå dristar jag mig till att säga att den t.o.m. är ensidig. Av Finlands export står de skogsindustriella produkterna för över hälften. Exporten av maskiner och apparatur har visserligen på ett glädjande sätt erövrat nya marknader. I synnerhet Finlands produktion av högteknologi, t.ex. telekommunikationsapparatur, har ökat sin andel under de senaste åren.

Finlands import från Spanien har traditionellt baserat sig på livsmedel, och jag kan inte låta bli att berömma de spanska vinerna. Deras popularitet har ökat kraftigt i Finland. Under de senaste åren har importen av maskiner och apparatur likväl gått förbi livsmedelsimporten. I synnerhet importen av spanska fordon till Finland har ökat snabbt. Vi har i Finland lagt märke till att Spanien har nått positionen som Europas näst största bilproducent, efter Tyskland.

Jag önskar att finländska och spanska företag fördomsfritt ville försöka finna också nya samarbetsområden. Jag vill särskilt uppmuntra de små och medelstora företagen, vilkas kanske största problem fortfarande är den alltför ringa kännedomen om andra länder. Sektorn för små och medelstora företag spelar en viktig roll i den europeiska integrationen också när det gäller sysselsättningen, som är en central ekonomiskpolitisk och samhällspolitisk fråga både i Finland och i Spanien.

Nivån på investeringarna mellan Finland och Spanien är fortfarande otillåtligt låg. Handelsbalansen mellan våra länder är positiv för Finlands del, vilket visserligen för Spaniens del kompenseras av det överlägsna plustecknet framför siffrorna för resebranschen. Spanien ligger efter på investeringssidan. Tiotals stora finländska företag har redan etablerat sig i Spanien, men tyvärr har de spanska företagens intresse för Finland hittills varit tämligen svalt. Jag tror ändå att läget så småningom kommer att förbättras tack vare EU, eftersom det ligger också i de spanska företagens intresse att etablera sig i Finland och den vägen utsträcka sin verksamhet också till det övriga Nordeuropa, Baltikum och Ryssland. Jag önskar därför att ni, våra spanska vänner, i större utsträckning än för närvarande beaktar Finland när ni gör upp investeringsstrategier beträffande enskilda länder.

Jag påpekade redan i måndags, i mitt tal vid Hans Majestäts festsupé, att Finland och Spanien har möjligheter till samarbete i tredje land. Jag nämnde tidigare Finlands fördelaktiga läge som centrum för handel med Nordeuropa, Baltikum och Ryssland. EU:s nordliga dimension, som bottnar i initiativ av den finländska regeringen, har visat våra partner inom EU att det finns oanade resurser i detta väderstreck. Det ligger i alla EU-länders intresse att dessa resurser utnyttjas. Mellan Finland och Spanien råder samförstånd på regeringsnivå i denna fråga. Men detta räcker inte; också näringslivet och företagen måste ha en fördomsfri attityd till samarbete samt nya visioner och idéer.

Spanien har en ansedd roll som port till Medelhavet och Europas förbindelselänk till länderna söder om Medelhavet. Finland har gett unionens samarbete med Medelhavsländerna sitt fulla stöd.

Vid sidan av betydelsen i fråga om Medelhavsområdet har ert land en synnerligen viktig position som något av en bro mellan EU och Latinamerika. Just i denna stad undertecknade vi stats- och regeringsöverhuvuden i EU- och MERCOSUR-länderna i december 1995 det historiska ramavtalet mellan EU och MERCOSUR. Det var i hög grad tack vare Spaniens ordförandeskap som avtalet blev klart så snabbt.

I Finland har vi lagt märke till att Spanien har blivit EU:s största investerare i Latinamerika. Vi vet att Spanien är det EU-land som har de kanske längsta erfarenheterna av kontakter med Latinamerika; vid sidan av det gemensamma språket och den gemensamma kulturtraditionen är det just i Spanien man behärskar Latinamerikas särpräglade affärskultur.

När jag som första finländska statsöverhuvud besökte Brasilien, Argentina och Chile 1997 fick jag en personlig och imponerande uppfattning om de möjligheter denna världsdel har att erbjuda, om dess naturtillgångar och resurser. Latinamerika håller också ur finländskt perspektiv på att bli ett allt intressantare samarbetsområde. Såväl statsmakten som våra företag har försökt aktivera sina relationer till detta område. De nuvarande utsikterna inom världsekonomin är osäkra och i synnerhet finansmarknaden är instabil, men detta minskar inte Latinamerikas betydelse på längre sikt.

Efter det nyss sagda väcker jag därför frågan om finländska företag, deras teknologi och kompetens kan ha något att erbjuda spanska företag som opererar i Latinamerika. Och vice versa: Är erfarna spanska företag och banker intresserade av att samarbeta med finländarna? Finns det objekt och branscher där vi kan bedriva t.ex. projekt- eller joint venture-samarbete?

När man talar om samarbete mellan Finland och Spanien kan turismen inte lämnas obeaktad. Jag vill uttrycka min erkänsla för det arbete som spanska turistmyndigheter och företag i branschen har gjort i Finland. Redan i årtionden har Spanien efter våra grannländer varit det populäraste resmålet bland finländska turister. Den finländska centralen för turistfrämjande har i sin tur på 1990-talet utfört ett värdefullt arbete för att få fler spanska turister att komma till Finland. Även om vi aldrig kommer att tävla i fråga om volymerna är det glädjande att notera att allt flera spanjorer håller på att upptäcka Finland, dess natur och dess folk.

Jag dristar mig till att hoppas att också Ni, ärade spanska företagsledare och affärsmän, skall lära er mera om Finland som en lovande, lönsam och förmånlig handelspartner.

Vi finländare har som handelspartner vår styrka i att vi håller vad vi lovar, är målmedvetna, tar ansvar, värnar om naturen, har en positiv grundinställning till arbete och sparande, har jämställdhet mellan könen inom arbetslivet, visar omtanke om vår nästa via det sociala skyddsnätet samt uppvisar en hög beredskap att följa ingångna kollektivavtal. De pragmatiska arbetslivsbestämmelserna kommer hos oss till stor del till i samarbete med parterna på arbetsmarknaden. Det finländska näringslivet är på grund av sin litenhet smidigt och kan snabbt anpassa sig till förändrade produktionsvillkor.

I Finland har man sedan länge insett att den innovativa verksamheten på industri- och produktionsplanet utgör en viktig framgångsfaktor. Därför sporrar produktionssektorn stödd av hela samhället forskning och utveckling, som bedrivs i en omfattning vilken redan utgör ett beaktansvärt drag i vår samhällsekonomi. På grund av detta extra kännetecken som har fått fotfäste i vårt avtalssamhälle är det berättigat att tala om en utveckling mot ett finländskt informationssamhälle. Unionen som inre marknad medför för det lilla Finland en stor proportionell fördel när det gäller att omsätta innovationerna i produktion i lämplig skala.

För finländarna är Spanien mycket mera än ett marknadsområde i Sydeuropa. Inom unionen är fördelarna ömsesidiga. Vi erbjuder er en möjlighet att i Finland få proportionella fördelar med utgångspunkt i era starka sidor, att arbeta för spridningen av det världsspråk ni talar och att dela med er av den spanska kulturrikedom vi längtar efter. Också marknaden i norr är säkert lockande, i synnerhet när man beaktar vårt nordeuropeiska läge som ett centrum för handel med öst och med Baltikum.

Till slut vill jag ännu en gång tacka för den vänliga inbjudan och för möjligheten att hålla ett anförande här vid detta företagsledarmöte.