Översättning
TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI
AHTISAARI
VID ÖPPNANDET AV DEN 50:E INSAMLINGEN GEMENSAMT ANSVAR 7.2.1999
I dag öppnas den 50:e insamlingen Gemensamt Ansvar.
Insamlingens bestående uppgift är att hjälpa dem som behandlas
illa av vår tid. Varje år väljs ett aktuellt tema till objekt
för den frivilliga hjälpverksamheten. Vid detta tema önskar
man genom insamlingen fästa medborgarnas uppmärksamhet.
Kyrkans insamling Gemensamt Ansvar förenar det sociala
hjälparbetet här hemma och i utvecklingsländerna. Den
försöker närma sig alla hjälpbehövande från samma
utgångspunkt. Detta sätt att tänka är noga övervägt.
Världen är vår gemensamma. De som har det sämre ställt här
hemma och i utvecklingsländerna får inte ställas mot varandra.
Vi är alltmer beroende av varandra. Detta gäller inte enbart
finländare eller enbart de framgångsrika, utan alla jordens
invånare.
Det arbete som i Finland har gjorts inom ramen för insamlingen
Gemensamt Ansvar har under hela 1990-talet varit starkt inriktat
på strävandena att förebygga social utslagning. Depressionen i
början av decenniet satte igång en utveckling som har inneburit
förluster, fattigdom och växande problem för en stor del av
befolkningen. Försöken till trots har man inte lyckats bryta
den negativa trenden.
Insamlingen Gemensamt Ansvar har på många sätt hjälpt
överskuldsatta, barnfamiljer, långtidsarbetslösa och unga i
svårigheter. Insamlade medel har använts till att via matbanker
och genom bidrag till kyrkans katastroffond stödja människor
som befinner sig i ekonomiskt trångmål.
Insamlingsarbetet har skötts av frivilliga som har rekryterats
av församlingarna inom den lutherska kyrkan. Till alla er
tiotals tusen som också i år deltar i detta viktiga arbete vill
jag framföra mitt varma tack.
Utmärkande för insamlingen Gemensamt Ansvar är att man vid
sidan av insamlingen bedriver en omfattande
informationsverksamhet och utför ett betydande arbete inom
områdena attitydfostran och samhällelig påverkan. En viktig
prestation är i detta sammanhang den rapport som Hungergruppen,
ledd av biskop Eero Huovinen, offentliggjorde i december i fjol.
Till Hungergruppen samlade man beslutsfattare i samhället och
centrala experter, uttryckligen på initiativ av insamlingen
Gemensamt Ansvar. Gruppen föreslog att ett särskilt program
för bekämpandet av fattigdomen görs upp. Jag ger mitt stöd
till realiseringen av detta förslag.
I dag frågar insamlingen Gemensamt Ansvar hur vi bär vårt
ansvar för de svagaste i vår egen närmaste omgivning.
I de utvecklingsländer där levnadssättet och kulturen är
starkt knutna till den egna gruppen medför denna tanke inga
problem. Insamlingen Gemensamt Ansvar har under årens lopp
stött endast sådana projekt som planeras och genomförs
tillsammans med lokalbefolkningen. I år inriktas
uppmärksamheten på byar i Zimbabwe och kampen mot torkan.
Tillsammans med byborna byggs dammar och bevattningssystem,
skolor och hälsostationer. Via Kyrkans Utlandshjälp styrs de
insamlade medlen till biståndsarbete också i många andra
utvecklingsländer för att där användas i samma gruppbetonade
anda.
När det gäller förmågan att arbeta i grupp har vi mycket att
lära av utvecklingsländerna. Gruppens framgång är också en
viktig förutsättning för individens framgång. En
framgångsrik grupp bär ansvar för de svagaste.
Det finns lärdomar att hämta också inom vårt eget land. Jag
har redan under flera års tid lagt märke till att Pello
församling uppvisar landets bästa resultat inom insamlingen
Gemensamt Ansvar, mätt i relation till invånarantalet. För
detta vill jag framföra mitt särskilda tack till alla pellobor.
Pello hör inte till Finlands rikaste områden, men där finns en
stark vilja att hjälpa sämre lottade medmänniskor. Kanske
handlar det om just den sortens styrka från den närmaste
omgivningen som man vill stödja genom årets insamling.
I Finland pågår som bäst en kraftig flyttningsrörelse. Folk
söker sig till tillväxtcentra för att studera och för att
skaffa sig arbete och uppehälle. I de flesta fall betyder detta
utveckling för individen: utbildning och ett bra arbete. Men
samtidigt uppstår allvarliga problem, som kräver en lösning. I
de regioner som lider av utflyttningen måste invånarnas behov
tillgodoses. Samtidigt måste de som flyttar till tillväxtcentra
få bostäder och tillhandahållas nödvändig basservice. Vi
måste alla energiskt försöka finna metoder för en mera
balanserad regional utveckling. Det ligger i hela landets
intresse.
För insamlingen Gemensamt Ansvar har sammanställts ett program
genom vilket nya sociala tjänster produceras med hjälp av
lokalsamhället. Nya lösningar söks t.ex. för stödjandet av
närståendevårdare och för äldreomsorgen samt för hjälp
till kvinnor med drogproblem och till invandrarbarn.
Vår tid behandlar inte alla jämlikt. Vi har mera kunnande och
välstånd än någonsin tidigare, men också mera fattigdom och
nöd än på mycket länge. Dessa skillnader medför allvarliga
problem hos oss och överallt där de förekommer. Nu
behövs kärlek till nästan, gemensamt ansvar och vilja att
hjälpa.
Jag förklarar den 50:e insamlingen Gemensamt Ansvar öppnad och
hoppas på ett aktivt och generöst deltagande från medborgarnas
sida. Låt oss ta exempel av invånarna i Pello!