REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID
EN LUNCH FÖR REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PRESIDENT
NELSON MANDELA
I PRESIDENTENS SLOTT 15.3.1999
Jag önskar Er hjärtligt välkomna till vårt land. Här i
Finland har vi upplevt en kall och snörik vinter. Ert besök
känns som ett vårtecken. Ni för med Er en fläkt från det nya
Afrika.
Oss finländare bereds i dag tillfälle att träffa en statsman
som hela världen uppskattar. Just Ni, Herr President,
representerar för oss sådana värden som också vi själva har
kämpat för. Våra folks väg till frihet, demokrati och
mänskliga rättigheter är kantad av bittra historiska
erfarenheter.
Vi beundrar Sydafrika som, i enlighet med Ert personliga exempel,
har rest sig ur rasförtryck och utsugning till en förkämpe
för jämlikhet och rättvisa. Vi stöder Er också i den
oavbrutna kampen mot fattigdom, intolerans och våld.
Om drygt två månader är det meningen att Ni skall lämna den
uppgift som statsöverhuvud som Ni för fem år sedan tog emot.
Jag hade äran att i unionsbyggnaden i Pretoria närvara vid det
historiska ögonblick, då Ni installerades i ämbetet som den
första demokratiskt valda presidenten i Sydafrika. Att
republiken Finlands president bevittnade denna händelse var en
konsekvent fortsättning på den politik som vi i internationella
sammanhang hade bedrivit för att avskaffa apartheid och
kolonialvälde.
I Finland var denna politik i hög grad resultatet av en bred
medborgaropinion. En del av dessa påverkare och aktivister
deltar just nu i denna lunch. Tillsammans med företrädare för
de andra nordiska länderna och för befrielserörelserna i
södra Afrika anordnade de här medborgarna i början av året en
solidaritetskonferens på fängelseön Robben Island. Jag hade
äran att vara beskyddare för konferensen.
Sedan Finland blev medlem av Europeiska unionen har vi kunnat
avancera till ett nytt skede i utvecklandet av våra
förbindelser. Det samarbetsavtal mellan EU och Sydafrika som
avser ekonomiskt, kommersiellt och vetenskapligt-tekniskt
samarbete har redan irriterande länge varit så gott som klart.
Den definitiva tidsfristen för åstadkommandet av ett avtal
löper ut om en vecka i samband med EU:s toppmöte i Berlin.
Europa kan nu både till Er, Herr President, och till Afrika i
vidare perspektiv ge en positiv signal om att samarbetet mellan
våra kontinenter äntligen kan grunda sig på jämlikhet och
partnerskap. Nu gäller det att infria alla högtidliga löften
och se till att Sydafrikas resurser gagnar hela Afrika.
När Ni nyligen inför parlamentet i Kapstaden beskrev vad
regeringen åstadkommit under den gångna valperioden tog Ni
också fasta på de utmaningar som globaliseringen innebär för
Sydafrikas del och framförde Era tankar om hur de
världsomspännande institutionerna borde reformeras för
dämpande av vissa av de bifenomen som är förenade med
globaliseringen. Sydafrikas ekonomi är i grunden sund, men
också den har blivit lidande av de nyckfulla kapitalrörelserna.
Finland kan redovisa liknande erfarenheter. Bägge länderna har
gått in för integrations-alternativet när det gällt att
försvara sina intressen mot valutaspekulation och kortsiktig
profithunger. Också i det avseendet kan ett frihandelsavtal
mellan Europeiska unionen och republiken Sydafrika i framtiden ha
en stabiliserande inverkan på det regionala planet.
Ni, Herr President, har också velat se längre än till enbart
integrationssträvandena när Ni drivit de fattigaste afrikanska
ländernas intressen. Vi den ekonomiska konferens som nyligen
hölls i Davos uttryckte Ni Era förhoppningar om att kunna bidra
till uppkomsten av ett Afrika präglat av pånyttfödelse och
utveckling. Ni sade att den nya generationen ledare i Afrika är
medveten om att varje enskilt land måste ta ansvar för sitt
eget öde. Att kontinentens ekonomier kopplas till globalekonomin
kommer av allt att döma att vara det centrala innehållet i
denna afrikanska renässans. För att kunna bli delaktiga av
denna process måste också de afrikanska ekonomierna
industrialiseras och förnya sig.
Den Afrikas renässans som Ni nämner är en vision som också vi
européer måste försöka eftersträva genom en politisk dialog.
Detta kan bli möjligt om senast ett år, då avsikten är att
ett toppmöte mellan Europeiska unionen och Afrika skall äga
rum. Förberedelserna inför toppmötet kommer således till
största delen att infalla under Finlands ordförandeperiod i EU.
Det är vår avsikt att se till att tilldragelsen inte blir en
engångsföreteelse, utan utvecklas till en övergripande,
politisk process mellan våra kontinenter. En gemensam syn på de
grundläggande värdena är ett absolut villkor för uppnående
av politiskt samförstånd i avvärjandet av de konflikter som
för närvarande splittrar samarbetet i södra Afrika.
Under Finlands ordförandeperiod aktualiseras också ett annat
centralt tema som hänför sig till Afrika, nämligen förnyandet
av Lomékonventionen. Målet är ett ytterligare utvidgat
handels- och utvecklingssamarbete mellan Europeiska unionen och
de fattigaste länderna i Afrika, Karibien och Asien.
Förhoppningsvis kan vi också med Sydafrika föra en konstruktiv
dialog om Loméfrågorna republiken Sydafrika är som
känt Finlands största handelspartner i Afrika.
Ni, Herr President, är en av vår tids märkesmän. Under detta
av blod och tårar fyllda sekel har Ni i miljoner människor
ingjutit tro på en bättre framtid. Ni har med Ert eget exempel
visat vad orden rättvisa, försoning och förlåtelse kan
innebära i en individs och också i en hel nations tillvaro. Vi
andra har oändligt mycket att lära oss av detta Ert exempel.
Jag är stolt över att vi förunnats möjligheten att vara
värdar för detta besök och tacksam för detta tillfälle att
få njuta av Er positiva person. Jag ber att få utbringa en
skål för Er, Herr President, och Er maka samt för våra
länders lycka och välgång.
Skål för århundradets man och det nya millenniet!