REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID EN LUNCH FÖR REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PRESIDENT
NELSON MANDELA
I PRESIDENTENS SLOTT 15.3.1999

Jag önskar Er hjärtligt välkomna till vårt land. Här i Finland har vi upplevt en kall och snörik vinter. Ert besök känns som ett vårtecken. Ni för med Er en fläkt från det nya Afrika.

Oss finländare bereds i dag tillfälle att träffa en statsman som hela världen uppskattar. Just Ni, Herr President, representerar för oss sådana värden som också vi själva har kämpat för. Våra folks väg till frihet, demokrati och mänskliga rättigheter är kantad av bittra historiska erfarenheter.

Vi beundrar Sydafrika som, i enlighet med Ert personliga exempel, har rest sig ur rasförtryck och utsugning till en förkämpe för jämlikhet och rättvisa. Vi stöder Er också i den oavbrutna kampen mot fattigdom, intolerans och våld.

Om drygt två månader är det meningen att Ni skall lämna den uppgift som statsöverhuvud som Ni för fem år sedan tog emot. Jag hade äran att i unionsbyggnaden i Pretoria närvara vid det historiska ögonblick, då Ni installerades i ämbetet som den första demokratiskt valda presidenten i Sydafrika. Att republiken Finlands president bevittnade denna händelse var en konsekvent fortsättning på den politik som vi i internationella sammanhang hade bedrivit för att avskaffa apartheid och kolonialvälde.

I Finland var denna politik i hög grad resultatet av en bred medborgaropinion. En del av dessa påverkare och aktivister deltar just nu i denna lunch. Tillsammans med företrädare för de andra nordiska länderna och för befrielserörelserna i södra Afrika anordnade de här medborgarna i början av året en solidaritetskonferens på fängelseön Robben Island. Jag hade äran att vara beskyddare för konferensen.

Sedan Finland blev medlem av Europeiska unionen har vi kunnat avancera till ett nytt skede i utvecklandet av våra förbindelser. Det samarbetsavtal mellan EU och Sydafrika som avser ekonomiskt, kommersiellt och vetenskapligt-tekniskt samarbete har redan irriterande länge varit så gott som klart. Den definitiva tidsfristen för åstadkommandet av ett avtal löper ut om en vecka i samband med EU:s toppmöte i Berlin.

Europa kan nu både till Er, Herr President, och till Afrika i vidare perspektiv ge en positiv signal om att samarbetet mellan våra kontinenter äntligen kan grunda sig på jämlikhet och partnerskap. Nu gäller det att infria alla högtidliga löften och se till att Sydafrikas resurser gagnar hela Afrika.

När Ni nyligen inför parlamentet i Kapstaden beskrev vad regeringen åstadkommit under den gångna valperioden tog Ni också fasta på de utmaningar som globaliseringen innebär för Sydafrikas del och framförde Era tankar om hur de världsomspännande institutionerna borde reformeras för dämpande av vissa av de bifenomen som är förenade med globaliseringen. Sydafrikas ekonomi är i grunden sund, men också den har blivit lidande av de nyckfulla kapitalrörelserna.

Finland kan redovisa liknande erfarenheter. Bägge länderna har gått in för integrations-alternativet när det gällt att försvara sina intressen mot valutaspekulation och kortsiktig profithunger. Också i det avseendet kan ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och republiken Sydafrika i framtiden ha en stabiliserande inverkan på det regionala planet.

Ni, Herr President, har också velat se längre än till enbart integrationssträvandena när Ni drivit de fattigaste afrikanska ländernas intressen. Vi den ekonomiska konferens som nyligen hölls i Davos uttryckte Ni Era förhoppningar om att kunna bidra till uppkomsten av ett Afrika präglat av pånyttfödelse och utveckling. Ni sade att den nya generationen ledare i Afrika är medveten om att varje enskilt land måste ta ansvar för sitt eget öde. Att kontinentens ekonomier kopplas till globalekonomin kommer av allt att döma att vara det centrala innehållet i denna afrikanska renässans. För att kunna bli delaktiga av denna process måste också de afrikanska ekonomierna industrialiseras och förnya sig.

Den Afrikas renässans som Ni nämner är en vision som också vi européer måste försöka eftersträva genom en politisk dialog. Detta kan bli möjligt om senast ett år, då avsikten är att ett toppmöte mellan Europeiska unionen och Afrika skall äga rum. Förberedelserna inför toppmötet kommer således till största delen att infalla under Finlands ordförandeperiod i EU. Det är vår avsikt att se till att tilldragelsen inte blir en engångsföreteelse, utan utvecklas till en övergripande, politisk process mellan våra kontinenter. En gemensam syn på de grundläggande värdena är ett absolut villkor för uppnående av politiskt samförstånd i avvärjandet av de konflikter som för närvarande splittrar samarbetet i södra Afrika.

Under Finlands ordförandeperiod aktualiseras också ett annat centralt tema som hänför sig till Afrika, nämligen förnyandet av Lomékonventionen. Målet är ett ytterligare utvidgat handels- och utvecklingssamarbete mellan Europeiska unionen och de fattigaste länderna i Afrika, Karibien och Asien. Förhoppningsvis kan vi också med Sydafrika föra en konstruktiv dialog om Loméfrågorna – republiken Sydafrika är som känt Finlands största handelspartner i Afrika.

Ni, Herr President, är en av vår tids märkesmän. Under detta av blod och tårar fyllda sekel har Ni i miljoner människor ingjutit tro på en bättre framtid. Ni har med Ert eget exempel visat vad orden rättvisa, försoning och förlåtelse kan innebära i en individs och också i en hel nations tillvaro. Vi andra har oändligt mycket att lära oss av detta Ert exempel.

Jag är stolt över att vi förunnats möjligheten att vara värdar för detta besök och tacksam för detta tillfälle att få njuta av Er positiva person. Jag ber att få utbringa en skål för Er, Herr President, och Er maka samt för våra länders lycka och välgång.

Skål för århundradets man och det nya millenniet!