REPUBLIKENS PRESIDENTS TAL
VID EN MIDDAG
I PRESIDENTENS SLOTT FÖR DEN I HELSINGFORS ACKREDITERADE
DIPLOMATKÅREN
21 APRIL 1999
Jag och min hustru gläder oss mycket över att få se Er som
våra gäster här i kväll. Särskilt glädjande är att så
många haft möjlighet att anta inbjudan. Den gångna vintern var
verkligen arktisk. Den påminde oss om naturens obeveklighet och
den nordliga verkligheten.
Jag vill också tacka Er, ambassadör Ettmeyer, för Er
verksamhet som den i Helsingfors ackrediterade diplomatkårens
doyen. Ni har också förtjänstfullt främjat Ert hemland
Österrikes intressen i Finland. Ert arbete har varit viktigt
för stärkandet av samarbetet mellan våra länder i EU-frågor.
I början av detta årtionde rådde en hoppfull stämning i
Europa. Slutet på det kalla krigets era upplevdes som en
möjlighet att riva skiljemurarna mellan öst och väst. Vid
Pariskonferensen om säkerhet och samarbete i Europa antogs
gemensamma värden som grund för relationerna mellan länderna i
Europa och för den inre politiken. Från denna utgångspunkt har
det också gjorts stora framsteg i relationerna mellan staterna.
Dessa hoppfulla framtidsvisioner i Europa har dock fördunklats
av de återkommande krigsoperationer som blossat upp på det
forna Jugoslaviens område.
Hur gärna jag än skulle vilja behandla endast den fredliga
verksamheten i mitt tal, kan jag inte förbigå den fortsatta
öppna konflikten på Jugoslaviens område.
Vi inser åter vikten av de i FN och OSSE antagna principerna
när vi bevittnar den mänskliga nöd och det lidande som
nonchalerandet av dessa principer har lett till i Kosovo. Endast
en återgång till ett iakttagande av avtalen och de gemensamma
värdena gör det möjligt att uppnå varaktig fred och inleda
återuppbyggnadsarbetet. Också Finland arbetar för en lösning
som innebär ett slut på kriget så, att hela Balkan kan
återinlemmas i det europeiska samfundets krets. Samtidigt deltar
vi i arbetet för att lindra den mänskliga nöden i området.
Jag konstaterade vid EU-statschefernas möte i Bryssel förra
veckan, att Finland, ifall fredsbevarande åtgärder inleds i
Kosovo, kommer att vara redo att mycket snabbt ta del i dem.
Trots den skugga som händelserna i Jugoslavien kastar över
Europa fortsätter den omfattande samarbets- och
integrationsprocessen i vår världsdel. Själv litar jag på att
det ökade samarbetet bildar ett nätverk som erbjuder en stabil
grund såväl för staternas interna utveckling som för de
mellanstatliga relationernas utveckling både i Europa och i
vidare perspektiv ute i världen.
Finland kommer om drygt två månader att möta världen som
ordförande för Europeiska unionen. Ordförandeskapet, som
täcker EU: s hela omfattande verksamhetsfält, är en verklig
utmaning för Finland. Under hösten kommer ett flertal frågor
med vittgående verkningar att avgöras inom unionen. Och EU:s
verksamhet begränsas ingalunda till det egna området eller ens
till Europa. EU:s mångskiftande utomeuropeiska relationer utgör
en betydande del också av ordförandens arbetsfält.
Drygt fyra år efter Finlands EU-anslutning och något före
ordförandeperiodens början kan jag konstatera att Finland har
funnit sin naturliga plats i Europeiska unionen. Vi har från
starten utan förbehåll deltagit i unionens verksamhet och i
utvecklandet av unionen.
Vår anslutning till euroområdet i början av detta år visade
att den strukturomvandling som ekonomin i Finland genomgått
under detta årtionde har gjort det möjligt för vårt land att
delta i de centrala faserna av den ekonomiska integrationen i
Europa.
EU:s nordliga medlemsländer har fört unionen till Östersjön
och Rysslands omedelbara grannskap. Denna förändring i unionens
geografi och grannskapsförhållanden har bl.a. beaktats så, att
Europeiska rådet i Wien i december godkände en mellanrapport av
kommissionen om EU:s nordliga dimensionen. Denna rapport utgör
nu grunden för vidareutvecklandet av projektets praktiska sida.
En mellanetapp är den konferens om den nordliga dimensionen som
ordnas under Finlands ordförandeperiod i november i Helsingfors.
Århundrade- och årtusendeskiftet får oss att tänka på många
historiska händelser, som kan speglas mot nutiden och mot
bakgrunden av vilka vi bedömer hur världen har förändrats.
Jag har själv upplevt det som mycket fängslande att Finlands
nationalepos Kalevalas 150-årsjubileum, som firas som bäst, och
vårt lands EU-ordförandeskap infaller samtidigt. Mellan dessa
två spänner sig en intressant båge från Finlands forntid till
dagens samhälle.
Kalevala hör kanske inte till den i Helsingfors ackrediterade
diplomatkårens mest vardagliga läsning. Inte heller innehåller
eposet några direkta utgångspunkter för republikens
dagspolitik. Jag vågar ändå rekommendera ett studium av med
detta epos. I Kalevalas mytologiska värld finner man mycket av
de djupa strömningar i den finska kulturen som fortfarande
verkar i högteknologins Finland.
De flesta av Er stöter inte heller på språkproblem, eftersom
Kalevala har översatts till fyrtiosex språk. Också på
Internet finns en hel del information om Kalevala.
Jag hoppas jag har lyckats väcka Ert intresse för Kalevala, ett
verk som säkert skulle komplettera Er bild av Finland och göra
det lättare för Er att förstå oss finländare.
Jag tackar den i Helsingfors ackrediterade diplomatkåren för
gott samarbete och ber att på mina egna och på min hustrus
vägnar få utbringa en skål till Er ära.