REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN FESTMIDDAG FÖR FRANKRIKES PRESIDENT JACQUES CHIRAC OCH
FRU BERNADETTE CHIRAC
I HELSGINFORS 10.5.1999
Jag har i dag haft det angenäma uppdraget att hälsa Er, herr
President, och Er Maka välkomna till Finland. Vi har haft
tillfälle att diskutera många brännande aktuella
internationella frågor. Situationen är ju mycket allvarlig
redan på grund av Kosovokrisen. Från Finlands synpunkt sett
infaller Ert besök också annars vid en synnerligen intressant
tidpunkt. Vi förbereder oss ju för att för första gången i
vårt lands historia ta emot det krävande ordförandeskapet i EU
i början av juli.
Andan i våra länders grundlagar är densamma som i Montesquieus
statsteori. För oss finländare är Frankrike de europeiska
värdenas, den europeiska historiens och den europeiska kulturens
stora kraftkälla. Era filosofer har lagt grunden för de
allmäneuropeiska värderingarna, vilka senast har skrivits in i
Parisstadgan för ett nytt Europa, som antogs av OSSE:s toppmöte
i Paris. Demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna,
rättsstatsprincipen och individuell frihet utgör element i vår
gemensamma värdegrund.
Att dessa principer respekteras kommer aldrig att vara en
självklarhet.
De uppskakande händelserna i Balkan har varit hela 1990-talets
mardröm. Kosovokrisen kunde förutses, men det var inte några
förhandlingar som utlöste den hotande utvecklingen. Det
internationella samfundet måste med kraft ingripa i
händelseförloppet. Den etniska förföljelsen måste få ett
slut, flyktingarna måste tryggt kunna återvända till sina
hemtrakter, och med det internationella samfundets stöd måste
livet i Kosovo på ett hållbart sätt kunna bringas att återgå
i sina normala banor.
Att återställa freden i Kosovo är emellertid inte
tillräckligt. Det internationella samfundet måste tillsammans
med länderna i området skapa en helhetsplan för en fredlig
utveckling på lång sikt i sydöstra Europa. Förberedelserna
för denna process har redan börjat, och Europeiska unionen bär
här huvudansvaret.
Finland tar snart över ansvaret för ordförandeskapet i
Europeiska unionen. Vad kunde ha passat bättre än att Ni, Herr
president, besöker vårt land just nu. Ni symboliserar Europa.
Europeiska unionens politiska betydelse ökar till följd av att
dess ekonomi stärks och den får nya uppgifter, men också som
en följd av att unionen utvidgas. EU:s utvidgning befäster
unionens ställning som ett ankare för välståndet och
säkerheten i Europa och ett lokomotiv för utvecklingen.
Finland anser det viktigt att utvidgningen fortskrider och att
alla kandidatländer stöds. Det måste säkerställas att
Europeiska rådet i Helsingfors stärker kandidatländernas tro
på att ett medlemskap kan bli verklighet.
Samtidigt måste EU förnyas.
Unionen och dess medlemsländer måste känna sitt ansvar för
sina medborgare, för hela Europa, och visa ledarskapsförmåga i
globala sammanhang. Öppenhet, rättvisa, både ekonomisk och
politisk, och ett tryggt liv är oersättliga värden för oss
alla.
Jag tror att vi är överens i dessa frågor.
Som ordförande har Finland särskilt ansvaret för att
konstruktiva lösningar hittas. Vi behöver stöd av alla
medlemsländer. Vi litar på att vi får värdefull hjälp av
Frankrike.
Trycket på att utveckla EU:s gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitik har ökat.
Att EU:s första gemensamma politiska strategi utarbetades
uttryckligen gällande Ryssland framhäver vårt grannlands
centrala betydelse för unionen. De ekonomiska problemen i
Ryssland och Kosovokrisen har visat att Rysslands betydelse är
reell. Ryssland får inte isoleras och man får inte heller låta
Ryssland isolera sig, utan landet bör integreras med det övriga
Europa på ett konstruktivt sätt. Detsamma gäller den
Euroatlantiska säkerhetsordningen. Finlands initiativ till en
nordlig dimension stöder dessa målsättningar.
Den franska kulturen har alltid haft stor betydelse för Finland.
På medeltiden studerade flera studenter från Finland än från
något annat skandinaviskt land i Paris. Franska revolutionens
stora ideal slog rot i Finland då landet skapade nationella
institutioner under tiden som storfurstendöme under Ryssland.
Vårt lands starka medborgarsamhällen kom till i denna
brytningstid. Med stöd av dem har vi kunnat bli ett av de mest
utvecklade samhällena i vår världsdel, även om vägen dit
tidvis har varit tung.
Under det kalla krigets svåra år kunde den politiska ledningen
i Finland och i Frankrike ofta komma överens om gemensamma mål
för säkerställande av stabiliteten i vår världsdel. Vi var
för fred, mot krig. Vi stod på samma sida i de stora
internationella politiska frågorna.
Att få ett slut på det kalla kriget var ett avlägset mål.
När målet nåddes för ett decennium sedan, började också
våra länder snabbt komma varandra närmare.
Integrationsutvecklingen intog en nyckelposition i detta
sammanhang. Då Finland blev medlem i Europeiska unionen 1995
hade relationerna mellan våra länder nått upp till en ny
nivå. Vid medlemskapsförhandlingarna finslipades denna
förändring. Frankrike blev ett medlemsland som stod oss nära
och som vi förstod att uppskatta.
Frankrikes historiska nyckelposition vid startandet och
utvecklandet av det europeiska samarbetet har klarnat för
finländarna. Jag vill ännu en gång återkomma till Robert
Schumans historiska ord: Det är inte längre fråga om onödiga
ord, utan om modiga och konstruktiva åtgärder. Frankrike har
handlat, och följderna kan bli enorma....
På grund av Finlands dåvarande utrikespolitiska ställning fick
Schumans ord inte genast i Finland den uppmärksamhet de
förtjänat. I och med Finlands eget EU-medlemskap har man också
i Finland konkret börjat inse fransmännens centrala betydelse i
den europeiska integrationen.
Dagens dynamiska Frankrike har börjat bli bekant för
finländarna. Den franska jordbrukarens vardagliga problem är
inte heller längre främmande för finländarna. I Frankrike har
representanter för den finländska kulturen, allt från
filmregissörer till kapellmästare, sångare och musiker, blivit
bekanta vid sidan av namnen på berömda finländska rally- och
formelförare. Ari Vatanen, som jag gläder mig mycket över att
få se här i dag, är säkert av samma åsikt.
Det existerar inte något Europa utan respekt för kontinentens
mångsidighet och kulturella rikedom. Den globala integrationen
är ett existerande faktum i kulturellt avseende. Men den får
inte vara ett hot mot olika traditioners särprägel. Vi får
inte dra upp linjer som delar civilisationerna, utan vi måste
bygga en värld av gemenskap mellan civilisationerna. I en sådan
värld känner sig fransmän och finländare som hemma.
Internt är Europa ännu oenhetligt. Europa har också förlorat
en del av sin ekonomiska konkurrenskraft. Den snabbare ekonomiska
utvecklingen i Förenta Staterna är en utmaning, inte ett
problem.
Finländarna har med mycket stor tillfredsställelse lagt märke
till franska företags och myndigheters växande intresse för
marknaderna i Finland och norra Europa.
Finland hoppas att samarbetet inom teknologibranscherna, som
intresserar bägge länderna, skall stärka konkurrenskraften i
vår världsdel.
Efter statsminister Jospins och kulturminister Trautmans besök
har informationssamhället blivit ett av Frankrikes och Finlands
viktigaste samarbetsområden. Vi borde på ett kreativt sätt
kunna förena våra krafter inom olika områden.
Som ordförandeland vill Finland föra fram en vid syn på
informationssamhällets möjligheter och mål. Utvecklingen bör
basera sig på kunskap på hög nivå och innovativt kunnande
samt på utnyttjande av modern datateknik och teknik för
informationsförmedling. Men det är lika viktigt att man fäster
uppmärksamhet vid informationssamhällets innehåll och att det
är människan som är medelpunkten, inte maskinerna.
Det kulturella samarbetet mellan våra länder har ökat
kraftigt. Ett bevis på detta är bl.a. de kulturevenemang som
har arrangerats på olika håll i Frankrike som finsk-franskt
samarbete inför vårt ordförandeskap.
Finländarna har alltid varit intresserade av det franska
språket och den franska kulturen. I och med vårt EU-medlemskap
har antalet studerande som läser franska närapå tredubblats
på några år. Finska och svenska är officiella EU-språk.
Tillsammans med Er försöker vi förbättra möjligheterna att
studera finska vid de franska universiteten.
Vårt kommande EU-ordförandeskap kommer utan tvivel att bli en
krävande och arbetsfylld period. Här i Helsingfors är vi
övertygade om att ett samarbete som grundar sig på
medlemsländernas gemensamma vilja erbjuder en utomordentlig
grund för de utmaningar som början av nästa årtusende för
med sig. Europeiska rådet i Helsingfors anser att Europa
behöver nya visioner för framtiden. Finland har den stora äran
att lotsa Europeiska unionen in i det nya årtusendet.