REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARIS TAL
VID EN FESTMIDDAG FÖR FRANKRIKES PRESIDENT JACQUES CHIRAC OCH FRU BERNADETTE CHIRAC
I HELSGINFORS 10.5.1999

Jag har i dag haft det angenäma uppdraget att hälsa Er, herr President, och Er Maka välkomna till Finland. Vi har haft tillfälle att diskutera många brännande aktuella internationella frågor. Situationen är ju mycket allvarlig redan på grund av Kosovokrisen. Från Finlands synpunkt sett infaller Ert besök också annars vid en synnerligen intressant tidpunkt. Vi förbereder oss ju för att för första gången i vårt lands historia ta emot det krävande ordförandeskapet i EU i början av juli.


Andan i våra länders grundlagar är densamma som i Montesquieus statsteori. För oss finländare är Frankrike de europeiska värdenas, den europeiska historiens och den europeiska kulturens stora kraftkälla. Era filosofer har lagt grunden för de allmäneuropeiska värderingarna, vilka senast har skrivits in i Parisstadgan för ett nytt Europa, som antogs av OSSE:s toppmöte i Paris. Demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och individuell frihet utgör element i vår gemensamma värdegrund.

Att dessa principer respekteras kommer aldrig att vara en självklarhet.

De uppskakande händelserna i Balkan har varit hela 1990-talets mardröm. Kosovokrisen kunde förutses, men det var inte några förhandlingar som utlöste den hotande utvecklingen. Det internationella samfundet måste med kraft ingripa i händelseförloppet. Den etniska förföljelsen måste få ett slut, flyktingarna måste tryggt kunna återvända till sina hemtrakter, och med det internationella samfundets stöd måste livet i Kosovo på ett hållbart sätt kunna bringas att återgå i sina normala banor.

Att återställa freden i Kosovo är emellertid inte tillräckligt. Det internationella samfundet måste tillsammans med länderna i området skapa en helhetsplan för en fredlig utveckling på lång sikt i sydöstra Europa. Förberedelserna för denna process har redan börjat, och Europeiska unionen bär här huvudansvaret.


Finland tar snart över ansvaret för ordförandeskapet i Europeiska unionen. Vad kunde ha passat bättre än att Ni, Herr president, besöker vårt land just nu. Ni symboliserar Europa.

Europeiska unionens politiska betydelse ökar till följd av att dess ekonomi stärks och den får nya uppgifter, men också som en följd av att unionen utvidgas. EU:s utvidgning befäster unionens ställning som ett ankare för välståndet och säkerheten i Europa och ett lokomotiv för utvecklingen.

Finland anser det viktigt att utvidgningen fortskrider och att alla kandidatländer stöds. Det måste säkerställas att Europeiska rådet i Helsingfors stärker kandidatländernas tro på att ett medlemskap kan bli verklighet.

Samtidigt måste EU förnyas.

Unionen och dess medlemsländer måste känna sitt ansvar för sina medborgare, för hela Europa, och visa ledarskapsförmåga i globala sammanhang. Öppenhet, rättvisa, både ekonomisk och politisk, och ett tryggt liv är oersättliga värden för oss alla.

Jag tror att vi är överens i dessa frågor.

Som ordförande har Finland särskilt ansvaret för att konstruktiva lösningar hittas. Vi behöver stöd av alla medlemsländer. Vi litar på att vi får värdefull hjälp av Frankrike.

Trycket på att utveckla EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik har ökat.

Att EU:s första gemensamma politiska strategi utarbetades uttryckligen gällande Ryssland framhäver vårt grannlands centrala betydelse för unionen. De ekonomiska problemen i Ryssland och Kosovokrisen har visat att Rysslands betydelse är reell. Ryssland får inte isoleras och man får inte heller låta Ryssland isolera sig, utan landet bör integreras med det övriga Europa på ett konstruktivt sätt. Detsamma gäller den Euroatlantiska säkerhetsordningen. Finlands initiativ till en nordlig dimension stöder dessa målsättningar.


Den franska kulturen har alltid haft stor betydelse för Finland. På medeltiden studerade flera studenter från Finland än från något annat skandinaviskt land i Paris. Franska revolutionens stora ideal slog rot i Finland då landet skapade nationella institutioner under tiden som storfurstendöme under Ryssland. Vårt lands starka medborgarsamhällen kom till i denna brytningstid. Med stöd av dem har vi kunnat bli ett av de mest utvecklade samhällena i vår världsdel, även om vägen dit tidvis har varit tung.

Under det kalla krigets svåra år kunde den politiska ledningen i Finland och i Frankrike ofta komma överens om gemensamma mål för säkerställande av stabiliteten i vår världsdel. Vi var för fred, mot krig. Vi stod på samma sida i de stora internationella politiska frågorna.

Att få ett slut på det kalla kriget var ett avlägset mål. När målet nåddes för ett decennium sedan, började också våra länder snabbt komma varandra närmare. Integrationsutvecklingen intog en nyckelposition i detta sammanhang. Då Finland blev medlem i Europeiska unionen 1995 hade relationerna mellan våra länder nått upp till en ny nivå. Vid medlemskapsförhandlingarna finslipades denna förändring. Frankrike blev ett medlemsland som stod oss nära och som vi förstod att uppskatta.

Frankrikes historiska nyckelposition vid startandet och utvecklandet av det europeiska samarbetet har klarnat för finländarna. Jag vill ännu en gång återkomma till Robert Schumans historiska ord: Det är inte längre fråga om onödiga ord, utan om modiga och konstruktiva åtgärder. Frankrike har handlat, och följderna kan bli enorma....

På grund av Finlands dåvarande utrikespolitiska ställning fick Schumans ord inte genast i Finland den uppmärksamhet de förtjänat. I och med Finlands eget EU-medlemskap har man också i Finland konkret börjat inse fransmännens centrala betydelse i den europeiska integrationen.

Dagens dynamiska Frankrike har börjat bli bekant för finländarna. Den franska jordbrukarens vardagliga problem är inte heller längre främmande för finländarna. I Frankrike har representanter för den finländska kulturen, allt från filmregissörer till kapellmästare, sångare och musiker, blivit bekanta vid sidan av namnen på berömda finländska rally- och formelförare. Ari Vatanen, som jag gläder mig mycket över att få se här i dag, är säkert av samma åsikt.

Det existerar inte något Europa utan respekt för kontinentens mångsidighet och kulturella rikedom. Den globala integrationen är ett existerande faktum i kulturellt avseende. Men den får inte vara ett hot mot olika traditioners särprägel. Vi får inte dra upp linjer som delar civilisationerna, utan vi måste bygga en värld av gemenskap mellan civilisationerna. I en sådan värld känner sig fransmän och finländare som hemma.


Internt är Europa ännu oenhetligt. Europa har också förlorat en del av sin ekonomiska konkurrenskraft. Den snabbare ekonomiska utvecklingen i Förenta Staterna är en utmaning, inte ett problem.

Finländarna har med mycket stor tillfredsställelse lagt märke till franska företags och myndigheters växande intresse för marknaderna i Finland och norra Europa.

Finland hoppas att samarbetet inom teknologibranscherna, som intresserar bägge länderna, skall stärka konkurrenskraften i vår världsdel.

Efter statsminister Jospins och kulturminister Trautmans besök har informationssamhället blivit ett av Frankrikes och Finlands viktigaste samarbetsområden. Vi borde på ett kreativt sätt kunna förena våra krafter inom olika områden.

Som ordförandeland vill Finland föra fram en vid syn på informationssamhällets möjligheter och mål. Utvecklingen bör basera sig på kunskap på hög nivå och innovativt kunnande samt på utnyttjande av modern datateknik och teknik för informationsförmedling. Men det är lika viktigt att man fäster uppmärksamhet vid informationssamhällets innehåll och att det är människan som är medelpunkten, inte maskinerna.

Det kulturella samarbetet mellan våra länder har ökat kraftigt. Ett bevis på detta är bl.a. de kulturevenemang som har arrangerats på olika håll i Frankrike som finsk-franskt samarbete inför vårt ordförandeskap.

Finländarna har alltid varit intresserade av det franska språket och den franska kulturen. I och med vårt EU-medlemskap har antalet studerande som läser franska närapå tredubblats på några år. Finska och svenska är officiella EU-språk. Tillsammans med Er försöker vi förbättra möjligheterna att studera finska vid de franska universiteten.


Vårt kommande EU-ordförandeskap kommer utan tvivel att bli en krävande och arbetsfylld period. Här i Helsingfors är vi övertygade om att ett samarbete som grundar sig på medlemsländernas gemensamma vilja erbjuder en utomordentlig grund för de utmaningar som början av nästa årtusende för med sig. Europeiska rådet i Helsingfors anser att Europa behöver nya visioner för framtiden. Finland har den stora äran att lotsa Europeiska unionen in i det nya årtusendet.