Republikens president Martti Ahtisaaris tal vid en festsupé i Tallinn
den 31 maj 1994
Herr republikens president,
Fru Meri,
Mina damer och herrar,
Varmt tack för att jag blivit inviterad till detta statsbesök i
Tallinn, där försommaren är som allra vackrast. Det mottagande
som kommit oss till del har varit just så varmt som det kan
vara bara när ens närmaste granne och broderfolk önskar en
välkommen.
Vårt besök är historiskt. Nästan sju decennier har förflutit
sedan Finlands president senast avlade statsbesök här. Min
ärade föregångare Mauno Koivisto avlade som första utländska
statschef ett arbetsbesök här för två år sedan, kort efter att
Estland återvunnit sin självständighet. För mig personligen var
det självklart att besöka Estland genast i början av min
ämbetsperiod.
Finland och finländarna glömde inte sitt broderfolk söder om
Finska viken ens under de svåra åren i Estlands historia. De
akademiska kretsarna och många konstnärer stod i kontakt både
med utomlands bosatta ester och direkt med Estland. En viktig
vattendelare var president Urho Kekkonens besök i Dorpat våren
1964. I ett föredrag på universitetet i Dorpat lovordade han,
på det estniska språket, den estniska andliga odlingen. När han
skildrade den kamp som den estnisktalande intelligentian förde
i slutet av 1800-talet, innehöll hans formuleringar en symbolik
som i dag känns skakande aktuell: Det känns förunderligt att
föreställa sig och veta hur mycket de lyckades åstadkomma, hur
de genom sina skrifter och sin verksamhet lyfte fram det
estniska folket. Omständigheterna var oerhört svåra, men tack
vare detta fåtal ester från folkets djupa led som fått skol-
och universitetsutbildning kunde nytt liv födas, det unga
estniska Estland.
Ni, herr president, är själv en av företrädarna för den okuv-
liga estniska bildade klass som både genom skrifter och annan
verksamhet sett till att Estland funnits i omvärldens och
framför allt finländarnas medvetande både vid tiden för Kekko-
nens föredrag och därefter. Under svåra omständigheter var Ni
med om att lägga grunden för det nya livskraftiga Estland som
reste sig ur det kalla krigets ruiner.
Esternas målmedvetenhet och snabbhet när det gällde att refor-
mera landets samhällsekonomi och de statliga institutionerna
har renderat Estland odelad respekt ute i världen och därmed en
exceptionellt aktad ställning bland de stater som nyligen
blivit fria. Estland får, också från Finland, ett omfattande
internationellt stöd i sina strävanden att stärka landets
suveränitet. Vår förhoppning är att de främmande trupperna i
Estland, i enlighet med KSSE:s godkännande, skall ha lämnat
landet före utgången av augusti.
Det är förenligt med hela Europas intresse att goda relationer
mellan de självständiga baltiska länderna och Ryssland skall
kunna etableras så snart som möjligt. Om de främmande trupperna
dras bort och om man kan enas om de andra öppna frågorna -
vilket redan har skett i fråga om Lettland och Litauen -
främjas uppnåendet av detta mål i avgörande grad. Ett brett
samarbete och umgänge mellan länderna i Östersjöområdet vore
till gagn för hela Nordeuropas säkerhet.
Herr president
Bron över Finska viken har aldrig brustit sedan den byggdes på
1800-talet. Den direkta kontakten mellan finländarna och
esterna blev på nytt och i snabb takt livligare på 1960-talet.
Detta skedde i form av bl.a. kulturutbyte, kontakter på organi-
sationsnivå och turistkontakter mellan finländare och ester.
Televisionen förmedlade kunskaper, kultur och underhållning
över Finska viken. Bron mellan Finland och Estland visade sig
stark när frihetens vindar började blåsa i Estland.
Samarbetet mellan myndigheterna i Finland och Estland var redan
jämförelsevis långt utvecklat när Estland återfick sin själv-
ständighet. Inom framför allt miljövården, lantbruket, trafiken
och utbildningen hade omfattande samarbetsprojekt redan in-
letts. I och med Estlands självständighet har detta samarbete
ökat explosionsartat: i dag kan man konstatera att alla sekto-
rer inom samhällslivet kännetecknas av fruktbart samarbete och
växelverkan över Finska viken. Bron mellan Finland och Estland
är i dag starkare än någonsin.
Handeln mellan våra länder har under de senaste åren ökat i
snabb takt och denna utveckling förefaller att fortsätta.
Handeln med Estland innebär möjligheter som knappast någon hade
kunnat förutse. Finland är redan tredje året i följd på första
plats i Estlands utrikeshandelsstatistik. Mot bakgrunden av att
vår andel i sammanhanget är ca en tredjedel och att handelsut-
bytet är jämförelsevis mångsidigt, kan man konstatera att
framtiden bådar gott.
När det gäller direkta investeringar i estniska företag ligger
Finland på andra plats, efter Sverige. I fråga om antalet
samföretag ligger Finland på en klar första plats. I samband
med den privatisering av industriföretag som redan i omkring
ett års tid pågått intensivt i Estland har många finländska
företagare gått in för att utveckla produktionen i Estland.
Vetenskapen och konsten har traditionellt haft en särställning
i utbytet mellan Finland och Estland och detta gäller i dag som
är. För att denna tradition skall kunna tryggas också i fram-
tiden invigdes Finlands Estlandsinstitut i Tallinn i mars detta
år. Institutet har dessutom en byrå i universitetsstaden
Dorpat. Institutet har raskt och entusiastiskt inlett sin
verksamhet, och i dess regi har redan under de första månaderna
många kända företrädare för kulturlivet i Finland besökt
Estland.
Herr president,
Fru Meri,
Mina damer och herrar,
Låt mig än en gång tacka för den storartade gästfrihet som har
kommit oss till del här i Tallinn. Jag är mycket tacksam över
att mitt program har inrymt rikligt med tid för diskussioner.
Jag hoppas att vi i morgon, när vi besöker Dorpat, en av
Nordeuropas äldsta universitetsstäder, kan fortsätta att
diskutera under mera inofficiella former.
Jag ber att få utbringa en skål för Estland och det estniska
folket, för broderskapet mellan Finland och Estland samt för Er
personliga lycka och välgång.