TAL AV REPUBLIKENS PRESIDENT MARTTI AHTISAARI VID DET DANSKA STATSMINISTERPARETS LUNCH PÅ CHRISTIANSBORG 8.9.1994

Det är mig en glädje att på mina och min makas samt de finländska gästernas vägnar tacka för den gästfrihet som har mött oss här på Christiansborg, och för de vänliga ord som Ni, Herr Statsminister, yttrade i Ert välkomsttal.

Våra diskussioner idag har ägt rum inom den rätt så snäva tidsram som ett officiellt besök medger, och vi har haft tillfälle att ta upp endast ett urval av de många viktiga frågor, som våra diplomater brukar kalla "den internationella agendan". Jag skulle vilja begagna detta tillfälle till att i korthet beröra några av de allra väsentligaste frågorna, så som vi ser dem ur ett finländskt perspektiv.

Jag tänker då först och främst på frågan om Finlands medlemskap i den Europeiska Unionen och på hela det komplex av ställningstaganden och beslut som detta för med sig. Vi skall, som bekant, hålla en folkomröstning i Finland om medlemskapsfrågan den 16 oktober. I fall folket säger ja till medlemskap, behandlas saken därnäst i riksdagen. Sedan återstår EU-staternas ratifikation.

Jag hoppas och tror att resultatet av folkomröstningen blir ett ja till Unionen. Medlemskap i Unionen är förstås inget mirakelmedel som kan undanröja alla våra problem, men utanför Unionen vore Finland enligt min mening dömt till fortsatt hög arbetslöshet och - i värsta fall - ekonomisk och politisk marginalisering.

De små staterna i Europa kan inte i längden var för sig hålla stånd mot USAs och Japans samt det övriga Asiens ekonomiska tryck. Vi måste samarbeta, vi måste enas om gemensamma spelregler. Vi skall vara med om och besluta om saker som angår oss, i stället för att som passiva åskådare tvingas låta för oss vitala beslut fattas över våra huvuden i sammanhang, där vi inte är med. EU erbjuder ramar och mekanismer för ett fördjupat ekonomiskt och politiskt samarbete.

Småstaternas samarbete är för Finland och Danmark i väsentlig mån liktydigt med nordiskt samarbete. Vårt grundmurade, självklara och internationellt erkända nordiska samarbete bekräftar de nordiska staternas hemortsrätt i vår egen världsdel. Det är vårt visitkort som grupp i internationella sammanhang. För våra medborgare är det en starkt identitetsskapande faktor. Jag har själv arbetat största delen av mitt vuxna liv inom sammanhang, där den nordiska dimensionen varit stark och självklar - och, vill jag tillägga: mycket framgångsrik.

Jag vill här uttrycka min och Finlands regerings varma erkänsla och tack till Danmarks regering för det stöd och den uppmuntran som Finland erhöll av Danmark under våra förhandlingar om medlemskap i EU. Det var ett ytterst värdefullt stöd från ett nordiskt broderland, som erbjuder en fast grund för fortsatt nära samarbete inom unionens ramar.

Det nordiska samarbetet kommer inom EU att ställas inför nya perspektiv och nya prövningar. Det kommer att utsättas för centrifugala krafter. Det kommer med säkerhet att ändra karaktär, och det är ofrånkomligt att det får konkurrens av andra alternativ. Men i grunden tror jag inte att någon motsättning finns mellan det nordiska samarbetet och den europeiska integrationen. Vi har redan, inom det nordiska samarbetets ramar, etablerat löpande kontakter till det nordiska närområdet. Vi samarbetar inom Östersjörådet och inom Barentsrådet, liksom inom KSSE och FN. Vi arbetar aktivt för att få med Ryssland, de baltiska staterna och de nya demokratierna i Central- och Östeuropa i en utveckling mot bestående fred och stabilitet. Därför är det viktigt att nordeuropeiska synpunkter, genom de nordiska ländernas medlemskap, får spelrum också inom EUs utrikes- och säkerhetspolitik och dess vidare utveckling.

De nya perspektiv och de många utmaningar som Finland och Danmark kommer att möta under de närmaste åren, kräver våra bästa krafter. Vi står inför en tid av förhoppningar och möjligheter, men vi måste också kunna leva upp till dem. Piet Hein, den filosofiska gruksnickaren, har tänkvärda ord om detta i en fyrrading som heter "Mennesket har Mulighed". Han säger såhär:

Mennesket har mulighed

for glaeder uden tal.

Den aedleste af alle

er at kunne når man skal.

Med dessa visa ord i minnet höjer jag mitt glas för Danmarks regerings och det danska folkets välgång.