REPUBLIKENS PRESIDENTS TAL VID EN LUNCH MED ORDFÖRANDEN I TROMSÖ STADSFULLMÄKTIGE SOM VÄRD OMBORD PÅ FARTYGET RICHARD WITH I TROMSÖ 20.10.1994

Era Majestäter,

vår ärade värd Herr ordförande i stadsfullmäktige,

bästa norrmän och finländska vänner,

Vi finländare känner till Nord-Norge, Ruija, allt sedan de tidigaste skedena i vår historia. Vårt nationalepos Kalevala innehåller hänsyftningar till det sägenomspunna Ruija, med vilket avsågs närmast de nuvarande Finnmark och Troms län.

I Tromsö möts Atlanten och Ishavet. Vid denna kust, sönderbruten av fjordar och öar, inser man vilken betydelse förbindelserna till havs har för näringslivet i Nord-Norge. Hurtigruten är ett bekant begrepp också för oss finländare - det har kända och också hos oss uppskattade norska författare sett till. Måtte kaptenen på Richard With alltid ha tillräckligt med vatten under kölen och bränsle i tanken!

Tromsö är i likhet med städerna Rovaniemi och Uleåborg i norra Finland känt för sina stora vetenskapliga satsningar. Det besök vi nyss gjorde på Tromsö universitet gjorde ett starkt intryck på mig och mitt följe. Jag är imponerad av det mångsidiga intresse som man här ägnar forskningen inom de arktiska områdena. Min hustru har för sin del fått bekanta sig med de humanistiska vetenskaperna och med värnandet av den kultur som har samisk eller finsk bakgrund - dessutom har hon fått en lektion om kvinnoforskningens senaste vinningar i Tromsö.

Det har också berättats mig att det i anslutning till Tromsö universitet finns ett mycket modernt centralsjukhus som bland annat tillhandahåller patienterna effektiva flygtransporter.

Polarmuseet gjorde likaså ett djupt intryck på oss och gav en intressant inblick i forna dagars hårda liv vid Ishavets stränder och glaciärer.

Jag tror att högskolorna i både Nord-Norge och norra Finland kommer att ha mycket att ge när det gäller verksamheten inom Barents euroarktiska råd.

Också på ett allmännare plan har uttryckligen de nordiska länderna tillsammans stått - och står alltjämt - för en viktig insats vad beträffar samarbetet inom Barentsrådet. I detta samarbete deltar för övrigt också vissa områden i nordvästra Ryssland. Barentsområdet har blivit föremål för ökat intresse också i Västeuropa. Norge stod nyligen för ett utmärkt ordförandeskap i rådet och härnäst blir det Finlands tur att göra sitt bästa. Vi kommer att koncentrera oss på att utveckla framför allt det ekonomiska samarbetet.

Nyligen presenterade Barentsrådet här i Tromsö ett verksamhetsprogram, som på många olika områden stakar ut vägen för ett vad man kunde kalla nordligt samarbete mellan Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Troms län deltar, som känt, aktivt i detta samarbete.

Om knappt en månad har Nordiska rådet valt att sammanstråla här i Tromsö, som då precis hunnit fylla 200 år.

Oss nordbor ligger knappast någonting så varmt om hjärtat som värnandet om den känsliga nordiska naturen. Vi kan tillsammans glädjas åt att det omfattande miljösamarbete mellan de arktiska länderna, som i tiden startade i form av den så kallade Rovaniemiprocessen, framskrider på ett positivt sätt.

Jag tror att det intensifierade samarbetet med Ryssland kommer att öppna möjligheterna också för en lösning av de oerhörda miljöproblem som Sovjetunionen lämnade efter sig i de nordliga land- och vattenområdena.

Finland och Norge har i samråd med Ryssland också gått in för att aktivt främja möjligheterna att i ett alleuropeiskt perspektiv ta i bruk och utnyttja de stora naturtillgångarna i norr, i första hand energin. De nordiska ländernas insats kan i det sammanhanget fokuseras på framför allt främjandet av hållbara miljöarrangemang.

* * *

En viktig uppgift inom det regionala samarbetet är att underlätta människornas umgänge och deras möjligheter att delta i beslutsfattandet. Samarbetet måste garantera att de lokala åsikterna blir hörda och att de lokala strävandena beaktas i det praktiska förverkligandet. Så har det enligt traditionen också fungerat mellan de nordiska länderna.

Den nordiska samhörigheten och det anrika nordiska samarbetet utgör bestående värden för både finländare och norrmän. Dessa värden håller, även om Europa och hela världen just nu genomlever en tid av stora omvälvningar.

Till sist vill jag återgå till en mera jordnära nivå. Här i Tromsö är Finland den närmaste grannen. Hit har mången finländsk flicka och gosse sökt sig redan på 1800-talet, och här har man senare både fiskat och rensat torsk tillsammans. Nu har dessa för oss bekanta platser också fått en högskola med professorer. Jag är tacksam för att jag fått sälla mig till den lyckliga skara som har besökt Tromsö.

Jag tror att Era Majestäter förenar sig om en skål för Tromsö stad och ordföranden i Tromsö stadsfullmäktige

samt för Troms läns, Nord-Norges och alla nordliga områdens välgång.