PRESIDENTINSTITUTIONEN
Republikens president väljs genom direkt folkval. Presidentval förrättas i regel vart sjätte år. Om presidenten dör eller får bestående förhinder väljs en ny president så snart som möjligt. Senast förrättades ett sådant förtida val 1982, efter att president Urho Kekkonen hade avgått av hälsoskäl. Vid 1988 års val omvaldes president Mauno Koivisto, och 1994 valdes statssekreterare Martti Ahtisaari till republikens president för den sexårsperiod som löper ut 1.3.2000.
Republikens president skall vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. Samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd. Begränsningen trädde i kraft 1991, och Martti Ahtisaari som valdes till president 1994 är den första av republikens presidenter som begränsningen gäller.
En presidentkandidat kan uppställas av ett registrerat parti, från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsman har blivit vald. En kandidat kan också uppställas av 20 000 valberättigade personer. Det här slaget av kandidatuppställning tillämpades första gången vid 1988 års val.
Om endast en kandidat har ställts upp blir han utsedd till republikens president utan val. I annat fall hålls presidentvalets första omgång tredje söndagen i januari. Om någon av kandidaterna då får mera än hälften av de röster som har avgivits (50 % + en röst), är han vald till republikens president. I annat fall ordnas den andra valomgången tre veckor efter den första. Kandidater är då de två som i den första omgången fick flest röster. Den kandidat som i den andra omgången har fått flest röster är vald till republikens president. Om rösterna har fallit lika avgör lotten. Statsrådet fastställer valresultatet och förrättar vid behov lottning.
Den valda presidenten tillträder sitt ämbete den 1 mars kl. 12, då han inför riksdagen avger följande högtidliga försäkran:
Jag N.N., som av Finlands folk valts till president för republiken Finland, försäkrar att jag i utövningen av presidentuppdraget skall redligt och troget iakttaga och upprätthålla republikens konstitution och lagar samt efter all min förmåga främja det finska folkets välfärd.
En president som valts genom förtida val tillträder sitt ämbete och avger sin försäkran den tredje dagen efter att han konstaterats ha blivit vald. Den valda presidentens ämbetsperiod börjar och företrädarens ämbetsperiod upphör när den högtidliga försäkran har avgivits.
Tillbaka
till innehållsförteckning
Republikens president står hela tiden till förfogande för fullgörande av sina åligganden; han har ingen arbets- eller ämbetstid och inte heller rätt till semester. Han kan inte heller på andra överföra sådana uppgifter som ankommer på presidenten. Ett undantag från detta är högsta befälet över försvarsmakten, som presidenten under krigstid kan överlåta åt någon annan, samt öppnandet och avslutandet av Ålands lagting, vilket landshövdingen kan sköta på presidentens vägnar. Om presidenten är tillfälligt förhindrad att sköta sina åligganden förordnas statsministern eller den minister som är statsministerns ställföreträdare att sköta dem, tills presidentens förhinder upphör. De längsta tiderna av ställföreträdarskap har berott på sjukdom (1927, 1940, 1945-1946 och 1981-1982). De flesta ställföreträdarskapen före 1991 berodde på att presidenten under utlandsresor ansågs vara förhindrad att fullgöra sina åligganden. Denna praxis frångicks vid ingången av 1992.
Gottgörelsen till republikens president fastställs i förväg för varje ämbetsperiod genom en lag som stiftas av riksdagen. Gottgörelsen kan inte ändras under ämbetsperioden. Den årliga gottgörelsen till republikens president för ämbetsperioden 1.3.1994-1.3.2000 fastställdes genom en lag av den 14 januari 1994 (39/94) till 558 000 mark, och 900 000 mark reserverades för representation. Därutöver ges presidenten bostad vars underhåll, uppvärmning och belysning samt inredning bekostas och för vilken den behövliga personalen avlönas med allmänna medel. Presidentens maka får ingen gottgörelse och ingen annan ersättning med anledning av sin ställning.
Republikens presidents pension fastställs också genom lag samtidigt som gottgörelsen. Genom en lag av den 14 januari 1994 (40/94) fastställdes den årliga pensionen senast till 334 800 mark. Denna pension betalas till en person som har varit president i minst sex år (full pension). För varje fullt år som fattas avdras en sjättedel, men pensionen utgör minst hälften av den fulla pensionen. Utöver pensionen bekostar staten ett arbetsrum och en sekreterare för den pensionerade presidenten samt transport- och säkerhetstjänster inom ramen för det anslag i statsbudgeten som anvisats för ändamålet. Presidentens maka får ingen pension med anledning av sin ställning.
Republikens presidents gottgörelse och bostadsförmån samt pensionen är skattefria. För övriga inkomster och för förmögenhet beskattas presidenten på normalt sätt. Nästa gång fastställs gottgörelsen och pensionen vid årsskiftet 1999/2000. Om man skulle vilja höja eller sänka gottgörelsen före det förutsätter detta en undantagslag som stiftas i brådskande ordning och som för att bli godkänd kräver fem sjättedels majoritet i riksdagen.
Tillbaka
till innehållsförteckning
Republikens president förfogar över tre fastigheter för bostads- och representationsbruk: presidentens slott (Norra Esplanaden 1) och Talludden (Talluddsvägen 4) i Helsingfors samt sommarresidenset Gullranda på ön Luonnonmaa i Nådendal. Fram till utgången av president Kekkonens ämbetsperiod förfogade republikens president över Ekudden i stadsdelen Mejlans i Helsingfors.
Byggnaden färdigställdes 1820 som bostad för kommerserådet Heidenstrauch och innehöll också affärs- och förrådslokaler, men köptes 1837 till staten och byggdes om till Helsingforsresidens för ryska kejsaren och storfursten av Finland. Den ursprungliga byggnaden har förstorats, ändrats och renoverats i flera omgångar, senast 1994, då byggnaden renoverades utvändigt. Slottets golvyta är nästan 3 000 m2. I slottet finns arbetsrum och hjälputrymmen för republikens presidents kansli samt presidentens representationsutrymmen. På slottet håller republikens president den årliga självständighetsdagsmottagningen och ordnar han annan krävande representation samt sammankomster och överläggningar. President Mauno Koivisto bodde på slottet under största delen av sina tolv år som president. Helsingfors stads turistbyrå ordnar rundvandringar på slottet två dagar i veckan året om.
När president Kekkonen insjuknat 1981 reserverades presidentens ämbetsbostad Ekudden för honom, och statsrådet beslöt uppföra en ny ämbetsbostad för republikens president. Den av arkitekt Reima Pietilä planerade ämbetsbostaden - Talludden - stod färdig i Mejlans i Helsingfors i november 1993. Byggkostnaderna uppgick till 200 milj. mark. Talludden har en total yta av 2 200 m2, varav republikens president förfogar över 1 400 m2 för boende, arbete och representation. Resten disponeras av republikens presidents kansli eller är reserverat för underhålls-, förråds- och tekniska utrymmen. President Mauno Koivisto och fru Tellervo Koivisto var 17.11.1993 de första som flyttade in på Talludden. De bodde där fram till 1.3.1994. På Talludden kan presidenten också hålla möten och överläggningar samt sköta representation i mindre skala. Om somrarna ordnar Helsingfors stads turistbyrå rundvandringar på Talludden flera dagar i veckan.
Republikens presidents officiella sommarresidens är villan Gullranda på ön Luonnonmaa i Nådendal. Stället har en sammanlagd areal av 54 hektar. På fastigheten finns en borg av granit, och i dess torn som syns på långt håll vajar presidentens flagga när presidenten vistas på Gullranda. På fastigheten finns också flera bostadshus och ekonomibyggnader av trä, växthus, trädgårdsodlingar och skogsmark. En central sevärdhet är parken, som på en sida gränsar till havet. Republikens president bor på Gullranda om somrarna. Där kan han hålla sammanträffanden, överläggningar och mottagningar samt ordna annan representation. Affärsmannen Alfred Kordelin köpte Gullrandaområdet 1909 för sin sommarbostad, och arkitekt Lars Sonck ritade huvudbyggnaden av granit, som uppfördes 1913 - 1916. Genom Kordelins testamente tillföll fastigheten 1918 en stiftelse, Turun yliopistosäätiö, som 1922 överlät den till staten vid ett ägobyte. Om somrarna har allmänheten fritt tillträde till Gullrandaparken på fredagseftermiddagarna. Vid övriga tider ordnar Nådendals stads turistbyrå rundvandringar.
Republikens presidents kansli, som är beläget i presidentens slott, bistår presidenten i uppgifter som hör till presidentämbetet, sköter presidentens administrativa åligganden samt ser till att presidenten och presidentens familj får de personliga tjänster som de behöver, i enlighet med de anvisningar presidenten ger. Kansliet svarar för presidentens personliga säkerhet och för säkerheten i de lokaliteter som han förfogar över. Kansliet tillhandahåller också ett arbetsrum samt sekreterar-, transport- och säkerhetstjänster för den pensionerade presidenten. Antalet anställda vid kansliet motsvarar 83 årsverken. Vid kansliet arbetar också personal som andra myndigheter (utrikesministeriet, huvudstaben, polisen) har ställt till kansliets förfogande. Utgifterna under republikens presidents huvudtitel i statsbudgeten för 1997 uppgår till 29,8 milj. mk (24.8 milj. mk 1995). I summan ingår gottgörelsen till republikens president samt representationsanslaget, kansliets avlöningsutgifter och andra omkostnader (underhåll, renovering och reparationer av de ovannämnda fastigheter) samt utgifterna för den pensionerade presidenten.
Republikens presidents adjutanter
Försvarsmakten har ställt tre adjutanter till republikens presidents förfogande. Dessa tjänstgör vid republikens presidents kansli. Seden härstammar från 1918-1919, då general C. G. E. Mannerheim var riksföreståndare (temporärt statsöverhuvud). Under den tiden tjänstgjorde bl.a. konstnären, löjtnant Akseli Gallen-Kallela som Mannerheims adjutant. I regel har adjutanterna varit två eller tre stycken, av vilka en har bistått presidentens maka. För närvarande bistår dessutom en adjutant den pensionerade presidenten.