PRESIDENTVALEN 19192000
|
|
|
||
I |
II |
III |
||
1) 1919: Riksdagen valde med stöd av övergångsbestämmelsen i 94 § regeringsformen för en ämbetsperiod på sex år. |
Ståhlberg Mannerheim Relander Tanner |
143 50 1 1 |
||
2) 1925: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater utsåg ingen egen presidentkandidat. |
Relander Ryti Suolahti Väisänen Tanner Söderholm |
69 33 68 16 79 35 |
97 104 80 16 2 |
172 109 |
3) 1931: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater utsåg ingen egen presidentkandidat. |
Svinhufvud Ståhlberg Kallio Tanner |
88 58 64 90 |
98 149 53 |
151 149 |
4) 1937: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två av de sex partier som ställt upp elektorskandidater hade en gemensam presidentkandidat. Ett parti utsåg ingen egen presidentkandidat. |
Kallio Svinhufvud Ståhlberg |
56 94 150 |
177 104 19 |
|
5) 1940: Sedan president Kallio avgått förrättade 1937 års elektorer valet för återstoden av Kallios ämbetsperiod. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft. |
Ryti Helo Kivimäki Svinhufvud |
288 4 1 1 |
||
6) 1943: Valet förrättades av 1937 års elektorer för en ämbetsperiod på sex år. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft. |
Ryti Kotilainen |
269 4 |
||
7) 1944: President Ryti avgick. Riksdagen stiftade en undantagslag genom vilken Mannerheim förordnades till president för en ämbetsperiod på sex år. Finland ingick ett vapenstilleståndsavtal med Sovjetunionen. Krigsoperationer inleddes mot tyskarna. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft. |
||||
8) 1946: President Mannerheim avgick. Riksdagen stiftade en undantagslag som bemyndigade den att välja president för återstoden av Mannerheims ämbetsperiod. Det krigstillstånd som utlysts 1939 var i kraft. Vid valet i riksdagen fick Paasikivi 159 och Ståhlberg 14 röster. | ||||
9) 1950: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Tre partier hade en gemensam presidentkandidat. Ett parti utsåg ingen egen presidentkandidat. | Paasikivi Pekkala Kekkonen |
171 67 62 |
||
10) 1956: Elektorer valde för en
ämbetsperiod på sex år. Alla partier utsåg en egen
presidentkandidat.
|
Kekkonen Fagerholm Tuomioja/Paasikivi Kilpi Törngren Rydman |
88 72 57 56 20 7 |
102 114 84 1) |
151 149 |
11) 1962: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Tre partier utsåg en gemensam presidentkandidat, men valförbundet sprack före valet. Ett parti uppgav inte sin presidentkandidat, och tre partier utsåg alla en egen presidentkandidat. Notkrisen hösten 1961. |
Kekkonen Aitio Paasio Skog |
199 62 37 2 |
||
12) 1968: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Fyra partier hade en gemensam presidentkandidat, två hade sin egen kandidat och ett utsåg inte sin kandidat i förväg. | Kekkonen Virkkunen Vennamo |
201 66 33 |
||
13)
1973: Riksdagen stiftade en undantagslag genom vilken
president Kekkonens ämbetsperiod förlängdes med fyra
år till 1978 (170 röster för lagförslaget, 28 mot, 1
blank). |
||||
14) 1978: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Sex partier hade en gemensam presidentkandidat och tre partier hade alla en egen. Alla kandidater utsågs före elektorsvalet. | Kekkonen Westerholm Vennamo Salonen |
259 25 10 6 |
||
15) 1982: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år (nu 301 elektorer). President Kekkonen avgick före ämbetsperiodens slut på grund av sjukdom. Åtta partier utsåg en egen presidentkandidat i förväg. Två partiers elektorskandidater stödde ett annat partis presidentkandidat. | Koivisto Holkeri Virolainen Kivistö Jansson Sipilä Vennamo Westerholm |
145 58 53 32 11 1 1 0 |
167 58 53 11 11 1 0 0 |
|
16) 1988: Elektorer valde för en ämbetsperiod på sex år. Två partier hade en gemensam kandidat, och tre hade alla en egen. Enligt det nya valsätt som trädde i kraft 1987 valdes presidenten genom direkt folkval bland de kandidater som hade utsetts officiellt. Den kandidat blev vald som av de avgivna rösterna hade fått minst 50 % + 1 röst. Om ingen uppnådde detta röstetal förrättades valet av de elektorer som hade valts samtidigt. Ingen kandidat fick tillräcklig majoritet i det direkta valet. | Koivisto Väyrynen Holkeri Kivistö |
144 68 63 26 |
189 68 18 26 |
17) 1994: För första gången
valdes presidenten för en ämbetsperiod på sex år
genom direkt folkval i två omgångar. I den första
omgången var kandidaterna elva: sju hade utsetts av
partierna och fyra av valmansföreningar (nedan valmf)
bestående av röstberättigade personer. |
||
Kandidat |
Röstetal |
% av de avgivna rösterna |
Martti Ahtisaari (SDP) Elisabeth Rehn (SFP) Paavo Väyrynen (CENT) Raimo Ilaskivi (SAML) Keijo Korhonen (VALMF) Claes Andersson (VÄNST) Pertti Virtanen (VALMF) Eeva Kuuskoski (VALMF) Toimi Kankaanniemi (KRIST) Sulo Aittoniemi (FLP) Pekka Tiainen (VALMF) |
828 038 702 211 623 415 485 035 186 936 122 820 95 650 82 453 31 453 30 622 7 320 |
25,9 % 22,0 % 19,5 % 15,2 % 5,8 % 3,8 % 3,0 % 2,6 % 1,0 % 1,0 % 0,2 % |
Röster sammanlagt |
3 195 953 dvs. |
78,4 % av de röstberättigade |
I den första omgången fick ingen av kandidaterna tillräcklig majoritet (50 % + 1 röst av de avgivna rösterna). |
||
Resultatet i den andra omgången, 6.2.1994: |
||
Kandidat |
Röstetal |
% av de avgivna rösterna |
Martti Ahtisaari |
1 723 273 |
53,9 % |
Elisabet Rehn |
1 476 506 |
46,6 % |
Röster sammanlagt |
3 199 779 dvs. |
78,7 % av de röstberättigade |
|
||
Kandidat |
Röstetal |
% av de avgivna rösterna |
Tarja Halonen (SDP) |
1224063 |
40,0 % |
Röster sammanlagt |
3 057789 dvs. |
76,9 % |
I den första omgången fick ingen av kandidaterna tillräcklig majoritet (50 % + 1 röst av de avgivna rösterna). |
||
Resultatet i den andra omgången, 6.2.2000: |
||
Kandidat |
Röstetal |
% av de avgivna rösterna |
Tarja Halonen |
1 644 532 |
51,6 % |
Röster sammanlagt |
3 185 335 |
80,2 % av de röstberättigade |