Republikens president Tarja Halonens tal vid öppnandet av den 57 Krigsinvalidveckan och Krigsinvalidernas höstinsamling 20.8.2000

I år har det förflutit 60 år sedan vinterkrigets slut. Begreppet "vinterkrigets under" har använts flitigt i offentligheten i det här sammanhanget. Socialt återspeglar uttrycket nationens enighet. Endast tjugo år efter medborgarkrigets händelser var det finska folket redo att som en man försvara den unga republiken och dess samhällsskick.

Vinterkrigets under hade också en militär sida. Ett litet demokratiskt lands trupper lyckades under vinterkriget stoppa en anfallande stormakts överlägsna armé. Sommaren 1944 stod vi inför en lika övermäktig uppgift. Finländarnas prestationer har använts i olika krigsskolor som typexempel på en skickligt genomförd försvarsstrid.

För avvärjningssegrarna betalades ett högt pris, som vi inte får glömma. I Finlands krig 1939-1945 stupade eller försvann över 90 000 finländare. Ännu fler fick bestående men. Bland oss finns det fortfarande omkring 25 000 krigsinvalider som i sin och sin familjs vardag fortfarande lever med följderna av kriget.

För att bygga upp vår nuvarande välfärd krävdes det enorma ansträngningar i det efterkrigstida Finland. Det var utmärkande att man både såg till sig själv och sin familj och också hjälpte andra i äkta talkoanda. Denna gemenskapskänsla hör också till den grundläggande andan i vårt nuvarande välfärdssamhälle. Även om staten och kommunerna står för bastryggheten, krävs det också medborgaraktivitet för att främja en sak.

Alla republikens presidenter efter krigen har varit beskyddare för Krigsinvalidernas höstinsamling. När jag blev vald till republikens president blev jag också ombedd att vara beskyddare för insamlingen. Jag tog emot uppgiften med en känsla av ödmjuk respekt för de uppoffringar som krigsinvaliderna har gjort för vårt land och samtidigt med en känsla av stolthet över att vi kan visa vilken stor betydelse den gemensamma omsorgen har.

För insamlingen svarar också denna gång Krigsinvalidernas Brödraförbund. Naturligtvis behöver och får Brödraförbundets medlemmar, vars medelålder är omkring 80 år, hjälp med de praktiska arrangemangen från olika håll, särskilt från försvarsmakten. Det väsentliga är dock att den brödraskapstradition och ömsesidiga hjälptradition som uppstod redan under kriget kan leva vidare också på detta sätt.

Krigsinvalidernas Brödraförbund, som nu fyller 60 år, har som mål att för sin del skapa förutsättningar för att krigsinvaliderna skall få en mänsklig och lycklig ålderdom. Intäkterna från årets insamling kommer att användas till att iståndsätta krigsinvalidernas hem och till att ordna hemhjälp för dem. Krigsinvalidernas Brödraförbund har startat ett särskilt hemhjälparprojekt. Målet är att minst 300 personer före utgången av året dagligen skall hjälpa krigsinvalider i deras hem och därigenom bidra till att de kan reda sig självständigt trots hög ålder. Utöver medel från insamlingen finansieras projektet också med arbetslöshetsanslag. Genom projektet får de arbetslösa ett meningsfullt arbete och krigsinvaliderna den hjälp som de är i stort behov av.

Krigsinvalidernas höstinsamling ger oss alla en möjlighet att visa vår uppskattning för krigsinvalidernas uppoffringar och vår beredskap för att ge dem praktiskt stöd. Låt oss känna vårt gemensamma ansvar och delta i insamlingen för krigsinvaliderna.

Jag förklarar den femtiosjunde Krigsinvalidveckan och Krigsinvalidernas höstinsamling öppnad.