Tal av republikens president Tarja Halonen vid det Finsk-Chileanska ekonomiska forumet i Santiago de Chile 5.11.2003

Utsikterna för handeln och det ekonomiska samarbetet mellan Chile och Finland

Tillåt mig få framföra mitt varma tack till den ärade presidenten av Chile, Ricardo Lagos, för hans stora intresse och handlingskraft när det gäller att ytterligare fördjupa och intensifiera relationerna mellan våra länder.

Jag vill samtidigt lyckönska ordförandena för det finsk-chilenska ekonomiska forumet, Juan Claro och Juha Rantanen, med anledning av dagens möte. Jag vill till dem, och till det näringsliv de på var sitt håll representerar, framföra mitt tack för det arbete som de utför i syfte att skapa och utveckla ekonomiska relationer och annat samarbete mellan våra länder.

De politiska och företagsekonomiska relationerna mellan Chile och Finland är av tradition goda. På global nivå är båda länderna delaktiga i multilateralt samarbete, bl.a. i egenskap av medlemmar av FN och Världshandelsorganisationen. På regional nivå verkar vi inom de ramar och det associeringsavtal som EU och Chile utformat, och vi har naturligtvis också långvariga och utmärkta bilaterala relationer.

Chile är i många avseenden inom såväl politiken som ekonomin ett föregångsland i Sydamerika, och därför mycket betydande för Finland. Chile är som ekonomi en dynamisk och äkta idkare av frihandel. Chile har, i likhet med Finland, en aktiv och konstruktiv syn på regional integration och stabilisering och i egenskap av främjare av stabilitet en aktiv roll i multilaterala sammanhang på såväl global som regional nivå.

För Finland var det en stor besvikelse att förhandlingarna vid WTO:s ministermöte i Cancún strandade. I Cancún var alla länder förlorare. Vi oroar oss dock främst för att det är de fattigaste och svagaste länderna som misslyckandet kommer att föranleda mest lidande. De starkaste finner alltid sätt på vilka de kan bevaka sina intressen i världshandeln. Med fördjupat engagemang och fortsatt avreglering av handeln i sikte, kan vi fortsätta längs två spår, dels i form av multilateral avreglering, dels i form av bilaterala och regionala arrangemang som kompletterar denna avreglering. Många länders uppenbara strävan efter bilaterala handelsavtal kan dock endast utgöra ett sekundärt alternativ i jämförelse med multilaterala lösningar. U-länderna hör till de länder som borde vinna mest på att handeln avregleras och multilaterala arrangemang uppstår.

Trots de problem som föreligger är Finland fortfarande optimistiskt och starkt engagerat när det gäller att följa utvecklingsagendan från Doha. I denna anda uppmanar vi alla aktörer att visa flexibilitet och engagemang för att få till stånd ett helhetsbetonat avtal. De viktigaste aktörerna, EU, Förenta staterna och G21-gruppen, måste effektivera sina ansträngningar och lyssna noggrant och tålmodigt till de u-länder som är bekymrade inför den fortsatta avregleringen av sina marknader, lägga fram en mer detaljerad verksamhetsplan för WTO och sträva efter att på alla sätt främja processen redan inom den allra närmaste framtiden.

Vi måste ta lärdomarna från Cancún på allvar. De utmaningar vi står inför är väldiga. Jag är dock i grunden optimist, och tror att vi finner den väg som leder oss vidare. Globaliseringen fortskrider i vilket fall som helst, och det bästa sättet att kontrollera den är att ingå multilaterala avtal. Tanzanias president Benjamin Mkapa och jag har som ordförande för den världskommission för globaliseringens sociala dimension som Internationella arbetsorganisationen (ILO) har tillsatt, i vårt arbete lärt oss att samarbete är en ofrånkomlig förutsättning för en kontrollerbar globalisering. I vår kommission ingår representanter från olika livsområden i hela världen. Vi önskar att vår rapport, som offentliggörs i början av nästa år, skall kunna hjälpa oss att få till stånd en bättre globalisering som beaktar människornas behov, och att den lyfter fram sysselsättningens betydelse.

Finlands medlemskap i EU har förbättrat förutsättningarna för samarbetet mellan Finland och Chile. EU och dess medlemsländer är Chiles största handelspartner och viktigaste utländska investerare. Det starka kompanjonskapet mellan EU och Chile avspeglar Chiles betydelse för Europa. Respekterandet av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt främjandet av en hållbar utveckling i ekonomiskt, socialt och miljömässigt hänseende utgör grunden för vårt strategiska partnerskap. I grunden finns också de båda parternas bestämda vilja att ytterligare stärka relationen.

Ett gott exempel på denna vilja är att förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Chile kunde slutföras lyckligt med en väldigt snäv tidtabell. Detta ambitiösa och innovativa avtal täcker de mest centrala områdena när det gäller relationerna mellan EU och Chile, dvs. de politiska relationerna, handelsförbindelserna och samarbetet. Genom ökad handel och ökat samarbete för avtalet med sig betydande förmåner för såväl finländska som chilenska företag, och det gläder mig att det chilenska och finländska näringslivet så starkt har varit med och stött detta avtal. Det som nämns om frihandel torde vara det viktigaste och mest konkreta elementet i avtalet för näringslivets del. Också den politiska dialogen är av central betydelse för våra handelsförbindelser. Jag är övertygad om att lönsamma affärsförbindelser lyckas bäst i demokratiska, fria och stabila samhällen. I avtal behandlas också utvecklandet av samarbetet inom många nya sektorer, vilket också är betydelsefullt med tanke på näringslivet.

Ett godkännande av avtalet innebär beaktansvärda fördelar för såväl finländska som chilenska företag i form av ökad handel, ökat samarbete och större konkurrenskraft på marknaden i det andra landet och på marknaden i tredje länder.

Det finns också en bilateral nivå, som för företagen naturligtvis är den mest konkreta. Jag vill inte här gå in på detaljer, eftersom ni redan under hela förmiddagen har diskuterat dessa frågor. Jag vill bara kortfattat konstatera att våra handelsförbindelser i synnerhet under detta år har utvecklats gynnsamt och att Chile under årets sju första månader har gått om Brasilien och blivit vårt viktigaste exportland i Latinamerika.

För den chilenska och finländska industrin står omfattande möjligheter till buds inom många branscher, bl.a. informations- och kommunikationstekniken, skogsindustrin och skogsbruket, energibranschen, den metallurgiska industrin samt många områden i anslutning till teknisk planering och export. Dagens ekonomiska forum här i Santiago erbjuder en utmärkt grund för kontakter mellan företagsledare, för utvidgning av de ekonomiska förbindelserna samt för nätverksbildning mellan chilenska och finländska företag.

Den finländska regeringen och de finländska företagen står i nära samarbete med Chile för att handeln och det ekonomiska samarbetet på lång sikt skall utvecklas. Näringslivet i våra länder upprätthåller aktiva och regelbundna kontakter till myndigheterna och regeringarna i de båda länderna. I denna positiva anda önskar jag i egenskap av Finlands president att mitt statsbesök i Chile ytterligare skall stärka de politiska och ekonomiska relationerna mellan våra länder.