Republikens president Tarja Halonens hälsning vid Europarådets justitieministrars 26:e möte 7.4.2005

Det gläder mig att Finland har fått möjligheten att vara värd för det 26:e mötet mellan Europarådets justitieministrar. Mötets tema, Social aspects of justice, är aktuellt och betydelsefullt. Jag är övertygad om att Europarådet har mycket att ge på detta område.

Europarådets grundläggande uppgifter, som består i att trygga de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten, fyller en mycket viktig funktion. De har skapat en stadig grund för den europeiska integrationen som så snabbt har fördjupats. Europarådet har ett unikt system för avtal och mekanismer, och i synnerhet systemet för enskilda klagomål i fråga om mänskliga rättigheter saknar motstycke. Jag kan också av egen erfarenhet, både från tidigare år och i min nuvarande uppgift, bekräfta att det finns ett äkta intresse för och en vilja att samarbeta kring denna fråga.

I arbetet för mänskliga rättigheter finns hela tiden nya utmaningar. De stater som har byggt upp grundstrukturer för en parlamentarisk demokrati och en rättsstat har fortfarande mycket arbete kvar när det gäller att befästa medborgarsamhället, trygga yttrandefriheten och få till stånd en god förvaltning. Respekten för principerna om rättsstaten och god förvaltning spelar en viktig roll när det gäller att bygga upp säkerhet. Om medborgarna kan lita på att samhällets demokratiska institutioner och rättsväsendet fungerar har samhället förutsättningar att utvecklas utifrån en stadig grund. En öppen förvaltning och ett verksamhetssätt som respekterar medborgarnas rättigheter ökar förtroendet för myndigheterna.

Det att människor i allt större utsträckning flyttar över gränserna bidrar till att de mänskliga rättigheterna uppmärksammas i olika länder. Både avgångslandets, mottagarlandets och de flyttande människornas rättigheter bör garanteras genom internationella avtal. Människornas nya rörlighet kommer att skapa många och nya typer av minoriteter. Vi vet redan av erfarenhet att arbetet för mänskliga rättigheter alltid är krävande, men förverkligandet av minoriteters rättigheter är nog speciellt krävande. Det är emellertid en utmaning man inte kan undvika. Alla våra medlemsländer kommer i framtiden att ha fler språkgrupper, religioner och kulturella grupper än tidigare.

I en fungerande demokrati är medborgarna aktiva medlemmar i samhället. Människorna bör respektera demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Men vi bör också uppmuntra människorna till att utnyttja sina rättigheter.

***

Ert möte påminner på ett ypperligt sätt om betydelsen av såväl medborgerliga och politiska rättigheter som ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter. De är alla nödvändiga för respekten för människans värdighet. I syfte att förebygga och minska utslagning är det viktigt att identifiera de samhälleliga företeelsernas och rättsområdenas sociala dimensioner. Dessa har en särskilt stor betydelse när det gäller ert mötes diskussionsteman, dvs. vid skötseln av skuldsättningsproblem och i utvecklandet av det straffrättsliga påföljdssystemet.

Medborgarna tar i allt större utsträckning lån för att kunna finansiera sina anskaffningar och sin konsumtion eller exempelvis sina studier. Låntagandet kan emellertid också medföra problem. Människor kan av olika orsaker överskuldsätta sig och hamna i ekonomiskt trångmål. Orsakerna till överskuldsättning eller oförmåga att betala tillbaka en skuld kan vara arbetslöshet eller olika typer av sociala kriser och hälsoproblem.

I ett sådant samhälle där kreditgivningen har en central betydelse – man kan här tala om ”kreditsamhällen” – bör man se till att medborgarna kan klara av situationer av överskuldsättning. I annat fall kan de sociala följderna vara allvarliga, både för den medborgare som hamnat i svårigheter och i vidare bemärkelse för hela samhället. Utslagning är en allvarlig följd av överskuldsättning. Det finns ett akut behov av åtgärder för att förhindra och rätta till i synnerhet ungas skuldsättning.

Då man granskar de samhälleliga uppgifter som hänför sig till det straffrättsliga påföljdssystemet är det viktigt att utvidga perspektivet från systemets traditionella tyngdpunktsområden gärningsmannen och skuld- och straffrågan. Bekämpningen av brott samt påföljdssystemets samhällsverkningar, såsom att ta hand om brottsoffer och återanpassa förbrytare till samhället, är viktiga prioriteringar. I fråga om denna så kallade reparativa rättvisa riktas uppmärksamheten i första hand till brottsoffren samt till att rätta till de skador som brottsligheten och kontrollen av brottsligheten förorsakar och förbättra balansen mellan parterna i straffprocessen. Förverkligandet av reparativ rättvisa förutsätter praktiska åtgärder från många håll. Europarådet har en central roll när det gäller att stöda och utveckla samarbetsprogram i syfte att främja principerna för reparativ rättvisa i medlemsstaterna.

***

Stärkandet av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten har främjat stabiliteten i vår världsdel. Förhindrandet och eftervården av konflikter är en av Europarådets starka sidor. Jag har även tidigare konstaterat att om OSSE:s verksamhet i en krissituation kan liknas vid frivilliga brandkårens så är Europarådet specialiserat på att skapa en ny och bättre arkitektur.

Till slut vill jag önska er varmt välkomna till Helsingfors. Jag önskar er ett framgångsrikt möte och en aktiv diskussion om de viktiga frågor som skall behandlas på mötet.