Republikens president Tarja Halonens tal i Litauens parlament, Seimas, 7.3.2002

(MED RESERVATION FÖR ÄNDRINGAR)

Det är en stor glädje och ära för mig att få tala här i Litauens parlament, Seimas. Parlamentet är det mest centrala statsorganet i ett demokratiskt land. Det är demokratins hjärta. Jag värdesätter ert arbete mycket högt.

Seimas har en lång och ärorik historia, som sträcker sig tillbaka ända till 1400-talet. Seimas spelade en mycket viktig roll när Litauen skulle återfå sin självständighet 1918-1920 efter första världskriget och likaså i början av 1990-talet. Den demokrati som Litauen - mången gång via svårigheter - har kämpat sig fram till vilar på fast grund. Seimas är det centrala elementet i ert lands demokrati.

Jag minns med värme det besök som en delegation från Finlands riksdag avlade i Seimas i september 1991. Då skyddades Seimas av sandsäckar, och situationen i ert land var alltjämt osäker. Men innanför dessa väggar var tron på ett självständigt Litauen redan stark.

Året 2002 är mycket viktigt för ert land och ert folk. Man väntar sig att Litauen i slutet av året kommer att uppnå sitt mål beträffande fullständig integrering i de europeiska och euroatlantiska strukturerna. Vi ser fram emot att Litauens medlemsförhandlingar med Europeiska unionen skall kunna slutföras på ett framgångsrikt sätt under höstens lopp.

I december fattar Europeiska rådet i Köpenhamn historiska beslut som gäller en utvidgning av unionen med upp till tio nya medlemsländer. Ett par veckor före det beslutar Natos toppmöte i Prag om antagandet av nya medlemsstater.

År 2002 kommer sålunda för Litauens del att präglas av en ny era och nya möjligheter. Vi anser att Litauens, Estlands och Lettlands medlemskap i EU och Nato kommer att stärka stabiliteten inom Östersjöregionen.

Både Litauen och Finland är små länder. Litauen har ett storslaget förflutet: ert land var från 1300-talet till 1700-talet ett maktcentrum inom regionen. När Finland i slutet av 1917 och Litauen i början av 1918 blev självständiga stater, skedde detta med anknytning till samma vändpunkter i historien. Andra världskriget var mycket svårt för bägge länderna. Finland förblev självständigt, men måste betala ett högt pris för det. Eftersom Litauen tvingades att bli en del av Sovjetunionen kom våra länders öden att separeras från varandra för femtio år framåt.

Litauen och Finland kommer snart att vara partners igen, nu i egenskap av EU-medlemmar.

Våra länder har redan en stabil bas för ett fördjupat och omfattande samarbete. Detta framgick mycket klart av mina diskussioner med president Adamkus och vid det finsk-litauiska seminarium som igår arrangerades här i Vilna kring kvinnors delaktighet och entreprenörskap. Som partners i Europeiska unionen kommer vi att få nya möjligheter till ett bredare och djupare samarbete inom många sektorer.

Seimas har många internationella kontakter och uppgifter. Verksamheten inom Baltiska rådet, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och IPU är mycket bekant för er sedan många år tillbaka. I fjol var ni värdar för den session som Natos parlamentariska generalkonferens höll här i Vilna.

I och med medlemskapet i Europeiska unionen kommer Seimas uppgifter att öka ytterligare. Det här gäller inte bara det direkta umgänget i samarbetsorganisationen för EU-ländernas parlament, utan framför allt blir det fråga om att övervaka och vägleda den litauiska regeringens agerande i EU-ärenden.

Jag vet att ni har täta kontakter med Finlands riksdag och att ni är väl medvetna om riksdagens aktiva roll i EU-frågor. Vi vill inte truga vår modell på någon, men personligen är jag övertygad om att den finländska modellen har lyckats väl med att garantera den demokratiska kontrollen i EU:s verksamhet.

Tack för att jag fick möjlighet att få träffa Er och för att jag fått tala här i Litauens hemvist för demokratin. Jag önskar Er, ärade Talman, lycka och framgång samt alla ledamöter i Seimas framgång i deras arbete för Litauens folk.