Tal av republikens president Tarja Halonen under en festmiddag med anledning av Kanadas generalguvernörs statsbesök 6.10.2003

Jag har glädjen att på alla finländares vägnar önska Er varmt välkomna till Finland, Europeiska unionens nordligaste medlemsland.

Finland och Kanada har många gemensamma beröringspunkter, trots att länderna är olika stora och trots det långa avståndet: naturförhållandena, geografin, politiken. De karga förhållandena och naturkrafterna i norr utgör en väsentlig del av vår vardag. Vi delar samma grundläggande värden: tron på människornas jämlika rättigheter, demokratin och rättsstaten. Bägge folken har på två språk utvecklat en hög bildningsnivå och kultur. Bägge länderna har vant sig vid att leva granne med en stormakt. Finland och Kanada tror på ett organiserat internationellt samarbete och handlar därefter.

Både Finland och Kanada hör till toppskiktet i dagens samhällsutveckling. Bägge länderna söker också på var sitt håll lösningar på nya slag av problem, på det postindustriella samhällets utmaningar. Världsekonomiskt forum och många andra institutioner sammanställer landsspecifika statistiska uppgifter och gör internationella jämförelser. Gång efter annan visar dessa jämförelser hur Kanada och Finland jämsides befinner sig bland världens ledande länder, antingen jämförelsen gäller levnadsvillkor, utbildningens nivå, konkurrenskraft, informationssamhällets utvecklingsgrad, korruptionsgraden eller en med tanke på miljön hållbar utveckling. Problemen i det globaliserade samhället omfattar allt från högteknologi till känsliga och svåra etiska frågor. Vissa problem är akuta i dag, andra berör det framtida samhälle i vilket våra barn och barnbarn kommer att leva. I dessa frågor kunde Kanada och Finland ha mycket att lära av varandra.

Det har hunnit gå en lång tid sedan senaste statsbesök, som min ärade företrädare, president Mauno Koivisto, avlade i Kanada i oktober 1990. Under den tid som förflutit har Europa och Finlands ställning i Europa förändrats på ett avgörande sätt. Finland har varit medlem av Europeiska unionen för åtta år. Det har visat sig att detta var en utmärkt lösning på våra vardagliga problem i den allt mer globaliserade världen. Också övergången till den gemensamma valutan euro har förlöpt smidigt och fått godkännande av den stora majoriteten finländare. Euron har stabiliserat hela euroområdet och därmed Finlands ekonomi, ökat förutsägbarheten och underlättat handeln. Den flerstegsutvidgning som EU som bäst genomgår är historisk. Den erbjuder en unik möjlighet till utvidgning av välfärdens, demokratins och rättsstatens områden i Europa.

Det kalla krigets slut tog sig särskilt starkt uttryck i Finlands närområden. Under ett halvt sekel hade Östersjön skiljt områdets länder från varandra, och plötsligt fungerade Östersjön igen som en förenande bro länderna emellan. När Estland, Lettland, Litauen och Polen i maj blir EU-medlemmar blir Östersjön samtidigt i praktiken ett innanhav inom unionen. Det nya Ryssland har blivit en viktig samarbetspartner för EU, och i och med Östersjöns förvandling blir samarbetsrelationen mellan EU och Ryssland allt konkretare. Finland har också på grund av detta aktivt verkat för ett stärkande av den nordliga dimensionen inom Europeiska unionen.

För Finland innebar medlemskapet i Europeiska unionen också ett säkerhetspolitiskt beslut, en anslutning till den grupp av länder som alltid legat oss närmast. Det militära försvaret sörjer vi för självständigt, samtidigt som vi aktivt deltar i den internationella krishanteringen inom ramen för såväl FN- som Nato-ledda operationer. I dag bidrar Finland med mera trupper i dessa operationer än något annat EU-land, om man ser till landets befolkningsmängd.

Som enskilt land upplever vi inte i högre grad än andra europeiska länder att vår säkerhet skulle vara hotad. Vi delar tillsammans med samtliga stater i världen samma globala hot: miljöförstöring, fattigdom, organiserad brottslighet samt terrorism och regionala konflikter. I syfte att eliminera dessa hot och förbättra säkerheten på det globala planet bedriver Finland ett gott samarbete med Kanada i FN och andra internationella organisationer. Kanada och Finland har verkat aktivt för inrättandet av Internationella brottsdomstolen och för Kyotoprotokollet, som syftar till att begränsa verkningarna av växthusgaserna. För att det historiska klimatavtalet skall träda i kraft är det viktigt att de hittills tveksamma länderna ratificerar avtalet så fort som möjligt. Sedan Suezkrisen år 1956 har finländska och kanadensiska soldater vant sig vid att stå sida vid sida i fredsbevarande uppdrag världen över.

Finland har alltid ansett att det med tanke på stabiliteten i Europa är viktigt att befästa den transatlantiska gemenskapen också under föränderliga omständigheter. Även om Finland inte är medlem i Nato bedriver vi ett mycket nära samarbete med försvarspakten.

Finland deltar också via Europeiska unionen aktivt i utvecklandet av det transatlantiska samarbetet. Under toppmötet mellan EU och Kanada i Ottawa senaste december beslutades om inledande av förhandlingar om ett avtal för främjande av den kommande generationens handel och investeringar. Finland stöder målsättningarna att harmonisera de rättsakter som inverkar på handeln och investeringarna samt förbättra öppenheten och insynen i dem.

Ärade Generalguvernör, Ert och Ert sällskaps besök avläggs denna gång i den allra nordligaste delen av Europa. Av alla de människor som bor norr om den sextionde breddgraden är drygt 40 procent finländare. I Lappland träffar ni också representanter för samerna, en nationell minoritetsbefolkning på sju och ett halvt tusen individer som har nära samarbetsrelationer med ursprungsbefolkningarna i Kanadas norra delar. Samerepresentanterna har dessutom ett färskt mandat för diskussioner med Er, eftersom Finlands samer förra veckan genom val utsåg sitt eget representativa organ, Sametinget.

Det internationella arktiska samarbetet utgör, i likhet med utvecklandet av den nordliga dimensionen inom EU, en viktig del av Finlands utrikespolitik. Finland och Kanada hör till de medlemmar som var med om att bilda Arktiska rådet, och vi uppskattar högt kanadensarnas aktiva insats i organisationens verksamhet. Våra länder har i hög grad samma målsättningar och även detta erbjuder talrika möjligheter för samarbetet oss emellan.

Ärade Generalguvernör och Herr Saul, tillåt mig höja en skål för Er och det kanadensiska folket samt för en ytterligare stärkt vänskap mellan Finland och Kanada.