Republikens presidents tal vid befordrandet och utnämnandet av kadetter den 4 juni 2004

Kadetter! Jag gratulerar er till er med framgång avlagda officersexamen. Jag befordrar er till premiärlöjtnanter och utnämner er till tjänster inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.

Unga officerare! Finlands säkerhet har alltid varit knuten till hela Europas säkerhet. I och med globaliseringen är vår välfärd och säkerhet dock i allt högre grad beroende av utvecklingen på annat håll i världen.

Samtidigt har frågan om den nationella säkerheten blivit allt mer komplex. De globala problemen bottnar allt oftare i sociala och ekonomiska missförhållanden samt miljörisker. I och med ny teknologi har världen blivit allt effektivare, men också sårbarare. Problemens destabiliserande effekter sprider sig som epidemier över statsgränserna.

Vi måste kunna svara på dessa nya säkerhetsutmaningar, samtidigt som vi sörjer för tryggandet av vårt lands självständighet och de grundläggande värderingarna i vårt samhälle med hjälp av internationellt samarbete och ett trovärdigt nationellt försvar.

Denna utbredda uppfattning om säkerheten är utgångspunkten för den säkerhets- och förvarspolitiska redogörelse som landets regering överlämnar till riksdagen nästa höst.

I redogörelsen analyseras de förändringar som skett efter 2001 och som har format vår bild av förutsättningarna för vår säkerhet. Därefter utformas en bred handlingslinje för de olika förvaltningsområdena. Avsikten är att förbättra samhällets beredskap att möta nya säkerhetsutmaningar, allt från terrorism och världsomspännande epidemier till sårbarheten hos vår datateknik.

Finlands säkerhets- och försvarspolitiska handlingslinje siktar till att trygga landets självständighet och de grundläggande värderingarna i samhället samt främja medborgarnas säkerhet och välfärd. Finlands handlingslinje grundar sig på ett trovärdigt eget försvar, ett fungerande samhälle samt en stark internationell ställning och en aktiv verksamhet som medlem i Europeiska unionen. Denna handlingslinje innefattar ett ansvar för internationell säkerhet och stabilitet samt för förändringar med fredliga medel och i enlighet med gemensamma värderingar och principer.

I framtiden kommer utgångspunkten för utvecklandet av vårt försvar alltjämt att vara en militärutbildning som grundar sig på allmän värnplikt. Försvarsmakten har utrett hur materielanskaffningarna kan styras så, att de stöder skapandet av de bästa möjliga förutsättningarna för ett försvar av hela landet. Som en separat fråga har man utrett på vilket sätt truppminorna, som i sinom tid blir föråldrade och slopas, stegvis kan ersättas utan att försvarsförmågan äventyras. I anslutning till redogörelsen fastställs också riktlinjerna för strukturella och administrativa förändringar inom försvarsmakten under de närmaste åren.

Målet är att utveckla flexibiliteten och reaktionsförmågan inom vårt försvarssystem så, att hela landet och folket alltjämt kan försvaras och det demokratiska samhällets funktioner tryggas i alla situationer. Genom en trovärdig försvarsförmåga försöker man redan på förhand förhindra uppkomsten av säkerhetshot.

I detta sammanhang kommer man också att dra upp riktlinjerna för Finlands framtida deltagande i internationell fredsbevarande verksamhet och krishantering. Vi har ärorika traditioner och en uppskattad ställning inom Förenta nationernas fredsbevarande verksamhet. Under den senaste tiden har vi med framgång deltagit också i EU- och Nato-ledda krishanteringsoperationer.

Ett nytt arbetsfält under de närmaste åren är medverkan i utvecklandet av säkerhets- och försvarspolitiken inom Europeiska unionen. Vi försöker arbeta för att stärka unionen som en säkerhetsgemenskap och en internationell aktör vars strävan är att främja fred och stabilitet överallt i världen. Utvecklandet av unionens civila och militära krishantering måste ses som en helhet där de olika delarna kompletterar varandra.

Grunden för detta samarbete lades under Finlands ordförandeperiod i EU i Helsingfors 1999 och därefter har arbetet fortsatt målmedvetet. EU:s militärkommittés första ordförande var fram till i våras tidigare kommendören för Finlands försvarsmakt, general Gustav Hägglund. Vi deltar fullt ut i detta samarbete och vi utgår från att en enad union, ömsesidigt ansvar och gemensamma åtaganden ökar också Finlands säkerhet.

Unga officerare! Den finska officersutbildningen firar i år 225-årsjubileum. Er utexaminering är jubileumsårets höjdpunkt.

Ni tar nu på er ansvaret för fostran av landets kommande försvarare och fredsbevarare. Utbildningen av beväringarna och reservisterna skapar en grund för ert värv.

Det är dock inte enbart fråga om att unga kvinnor och män som i framtiden övergår till reserven har en god fysisk kondition och förmåga att agera i olika situationer. Det är också fråga om att de tar till sig den finska soldatens grundläggande värderingar försvaret av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprinciperna. En finsk soldat måste också vara beredd att försvara sina värderingar på rätt sätt. Ert arbete som utbildare är viktigt, inte enbart när det gäller undervisningens innehåll, utan ni är också moraliska föredömen. Likgiltighet inför moraliska värderingar och bindande internationella avtal kan ha allvarliga följder.

Unga officerare, ni axlar ansvaret för att moralen hos dem som ni utbildar är stark och fläckfri. Det är en av försvarsviljans hörnstenar.

Försvarshögskolans rektor, chefer och lärare! Den finska officersutbildningen är av hög internationell klass. Försvarshögskolan har på ett utomordentligt sätt svarat på de krav som en föränderlig värld, ett aktivt samhälle och en allt mer tekniskt avancerad försvarsmakt ställer när det gäller utbildningen. Jag tackar er för ett väl utfört arbete och önskar er framgång i era krävande uppgifter.