Republikens president Tarja Halonens tal vid Familjeföretagens förbunds höstmöte 24.11.2005

Familjen är samhällets fundament och familjeföretagen kan sägas vara företagsvärldens fundament. Familjeföretagen har en viktig betydelse för det finska näringslivet och hela samhället. Detta har i själva verket varit fallet allt sedan industrialiseringens första tider i vårt land. Många kända, och alltjämt aktiva, företag fick sin början tack vare den företagsamhet som både finländare och personer som flyttat till vårt land gav prov på.

Familjerna är av olika slag och det är också familjeföretagen. Låt oss fräscha upp våra minnen med några siffror: i Finland finns ca 228 000 företag och av dem är 180 000 familjeföretag. De flesta familjeföretag är små och sysselsätter färre än 10 personer, men tillsammans sysselsätter de 50–60 procent av samtliga sysselsatta. Familjeföretagens andel i fråga om Finlands bruttonationalprodukt varierar mellan 40 och 60 procent. De här siffrorna är imponerande och mycket betydelsefulla för vårt lands näringsliv.

Jag har också i år stiftat bekantskap med företagarens vardag i många finska familjeföretag av olika storlek och på olika håll i landet. Företagsbesöken betyder mycket för mig personligen. Det är klart att de objekt presidenten inbjuds till är noga utvalda och ofta också företrädare för toppföretagen inom den egna regionen eller branschen. Men samtidigt tror jag att besöken erbjuder möjlighet till direkt information om företagandets och arbetets vardag. Ofta hålls presidenten ju på ett visst avstånd från vardagsrutinerna och får i stället äran att premiera dem som nått framgång, t.ex. toppförmågorna när det gäller internationalisering och kvalitet.

Oberoende av familjeföretagens storlek och andra variationer är de i många avseenden mycket likasinnade. Också besökaren känner snabbt igen den speciella andan i familjeföretagen, andan av stark sammanhållning mellan ägarskap och företagande samt medarbetare. Här sitter människorna verkligen i samma båt. Man delar samma upplevelser, i både medvind och motvind. I den anda som råder är ägarna och de anställda exceptionellt starkt knutna till företaget.

Begreppet kvartalsekonomi har blivit nästan ett skällsord i den dagliga debatten. Jag vill inte gå in på att analysera innehållet i detta begrepp eller dess betydelse när det gäller ledandet av företag, men jag kan konstatera att begreppet kvartal ofta har ett helt annat innehåll och annan betydelse inom familjeföretag. Ett kvartal anger inte bara ett fjärdedels år, utan också ett fjärdedels århundrade, vilket i själva verket är mycket nära de finska familjeföretagens medelålder.

* * *

Jag blev faktiskt något överraskad när jag märkte att Familjeföretagens Förbund inledde sin verksamhet så sent som för knappt tio år sedan, år 1997. Trots sin unga ålder har förbundet fått en stark ställning när det gäller att driva medlemmarnas intressen. Förbundet har visat prov på fördomsfri initiativrikedom och god samarbetsförmåga med olika aktörer. Ett bra exempel på detta är Förbundets och FFC:s dialog om stärkandet av arbetstagarnas ställning och verksamhetsbetingelserna för de företag som är i finsk ägo.

Jag tror att hela det finska samhället är intresserat av de teman som tagits upp i dialogen. Till finländarnas starka sidor hör, som känt, förmågan att förhandla, avtala och att verkställa det man kommit överens om. EU:s medlemsländer har i Lissabonstrategin satt som mål att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi före 2010. Finland har bättre än många andra medlemsländer lyckats genomföra Lissabonstrategin. Vi kan nå målen bl.a. genom att utnyttja vårt samarbetsorienterade system också när det gäller att genomföra de förändringar och reformer som krävs för att vi även i framtiden ska kunna garantera vår på företagande och arbete baserade välfärd.

Befolkningens stigande medelålder är en viktig utmaning för det finska samhället. På den punkten avviker vi inte från de andra europeiska länderna. Men vi kommer tidigare än många andra länder att konfronteras med de stora frågor som åldrandet innebär. Vi har därför börjat förbereda oss på saken genom att bl.a. ändra pensionssystemet så att människorna sporras att stanna kvar i arbetslivet längre än förut. Vid sidan av att ändra sociallagstiftningen har man också försökt påverka arbetsklimatet så att de äldre anställda skall känna sig uppriktigt önskvärda i arbetsgemenskapen.

Också företagarnas medelålder blir allt högre. Faktum är att företagarna i genomsnitt är klart äldre än löntagarna. Under nästa tioårsperiod kommer ca 60 000 ledare i familjeföretag att fylla 65 år. En ansenlig mängd generationsväxlingar är med andra ord att vänta under de närmaste åren.

Med tanke på företags- och näringslivet i Finland är det viktigt att företagarnas generationsväxling sker smidigt. Då tryggas både företagsverksamhetens kontinuitet och personalens arbetsplatser. Företagen har bl.a. know-how, marknadspositioner, personal och traditioner samt mycket annat sådant som borde gå att överföra till de generationer som tar över. Generationsväxlingen är ett svårt skede i företagets verksamhet. Av Familjeföretagens Förbunds verksamhetsprogram framgår att så många som fyra av fem generationsväxlingar misslyckas. Detta visar tydligt att olika former av hjälp och stöd behövs för en lyckad generationsväxling.

De lättnader som riksdagen har godkänt när det gäller beskattningsförfarandet i samband med generationsväxlingar främjar detta syfte. Skattelättnaderna bidrar till att trygga dels ägandet, dels också kontinuiteten i anställningarna och företagens tillväxtförutsättningar. Genom statens ekonomiska politik samt skatte- och näringspolitik kan man på ett betydelsefullt sätt stöda finskt arbete och ägande. Jag vill ändå inte i detta sammanhang sticka under stol med att jag i visa fall har förhållit mig kritiskt till projekt som gäller skattereformer. Jag vill nämligen också värna om att vi i Finland skall kunna täcka de offentliga utgifter som anses nödvändiga. Vid sidan av de fiskala syftena har beskattningssystemet ju också en del andra mål som inte kan förbigås i skattedebatten. Med tanke på den samhälleliga rättvisan är det viktigt att t.ex. beskattningen av kapitalinkomster och löneinkomster är rätt avvägd. I fråga om de nyligen fattade besluten är det givetvis av allra största vikt att de mål gällande företagande och sysselsättning som eftersträvas med reformerna också uppnås.

Vårt mål är att företagsamheten skall stärkas på ett mångsidigt sätt. Allt flera personer har också känt sig sporrade att bli företagare. I Finland finns nu flera företag och företagare än någonsin förut. Företagsfrekvensen i vårt land tillhör inte topplaceringarna i världen, men frekvensen hos oss motsvarar situationen i andra länder med samma inkomstnivå som vi har. Allmänt taget är attityden till företagande positiv, även om många personer uppger att de knappast själva vill etablera sig som företagare. Företagande skall ingalunda ses som ett berg av faror och hot, men samtidigt är det viktigt att potentiella företagare ges en klar och realistisk bild av vad det hela innebär.

Med gemensamma krafter har man försökt mildra de risker som är förknippade med företagande. Finland har ett av världens bästa socialtrygghetssystem. De oberättigade skillnader som funnits mellan företagarnas och löntagarnas sociala trygghet har utjämnats. Men det är självklart att företagarnas sociala trygghet inte omfattar de risker som hänför sig till affärsverksamheten. För det ändamålet måste varje företagare skaffa sig någon annan typ av ’krockkudde’.

* * *

Jag har i tidigare sammanhang ofta talat om globaliseringens möjligheter och utmaningar. Frågorna kring det finska kapitalets och arbetets förmåga att klara sig i den utvidgade Europeiska unionen och i den globaliserade världsekonomin ställer oss inför allt större utmaningar. Enligt en färsk undersökning upplever drygt 60 procent av de små och medelstora företagen globaliseringens verkningar såsom antingen mycket eller ganska positiva. Bland de utfrågade upplevde 16 procent verkningarna såsom ganska eller mycket negativa. Kännetecknande är att attityden till globaliseringens verkningar är positivare i de tillväxtorienterade och unga företagen.

Det känns uppmuntrande att veta att finländarna ser internationaliseringens möjligheter. Finland och finländarna tillhör utan tvekan vinnarna i globaliseringsprocessen. Jag har ingen som helst anledning att betvivla att vi inte också i framtiden skulle vara kapabla att sörja för vår konkurrenskraft. Vi har alla förutsättningar att klara av det. I egenskap av EU-medlem har vi också mera än förut att säga till om när det gäller att införa rejäla spelregler i den internationella handeln och konkurrensen.

De finska företagarna är, i likhet med våra övriga medborgare, förnuftiga och försiktiga till sin natur. Det vore därför intressant och givande att något närmare analysera de faktorer som gör att en del människor känner farhågor inför globaliseringen. Jag tror att den negativa inställningen kan bottna i helt realistiska orsaker. T.ex. utbildningsnivån och färdigheterna i fråga om den nya tekniken är lägre och mindre bland de äldre medborgarna. Det är inte här fråga om dessa personers eget fel eller egen attityd, utan det är helt enkelt så att detta vårt världsberömda högklassiga utbildningssystem har utvecklats så snabbt under de senaste decennierna att skillnaderna i kunnandet är markanta om man jämför de olika åldersklasserna. Därför borde vårt undervisningssystem effektiveras uttryckligen när det gäller dem som redan är i arbete, och samtidigt borde de minst utbildade lockas med i arbetslivet. Detta gäller löntagare lika väl som företagare.

Regeringen har som mål att bl.a. säkerställa att företagens verksamhetsbetingelser utvecklas konsekvent och, också i ett längre perspektiv, förutsägbart. Likaså anser regeringen att Finland bör utvecklas till ett av toppländerna i Europa när det gäller verksamhetsförutsättningarna för företagsamhet. För att målen skall kunna uppnås är det viktigt att den nuvarande företagsstocken utvecklas och förnyas kontinuerligt, att företagen växer och blir internationella samt att förhållandena i samhället gynnar företagsamhet.

* * *

Jag har i många sammanhang gärna talat om mitt intresse för kvinnors företagande: kvinnorna är ju underrepresenterade inom företagarkåren, trots att de i fråga om sin utbildning och sitt kunnande inte är underlägsna männen. Det har av tradition varit främst kvinnornas uppgift att samordna arbets- och familjelivet på ett fungerande sätt. Den här uppgiften kan bli avgörande också för den nya mansgenerationen när denna överväger att välja företagarbanan. Allt fler unga personer vill lyckas i sin karriär, men de vill också ha familj, och de vill avsätta mer tid och energi för familjen än tidigare generationer gjort.

De teman ni har behandlat vid dagens seminarium verkar mycket intressanta. Jag hoppas att de aktuella frågorna innehåller element som befäster er företagaridentitet. Det är nämligen mycket angeläget för det finska näringslivet och arbetslivet att vi hos oss i framtiden har en ökande skara ansvarmedvetna ägar- och företagarfamiljer – sådana som ni – som investerar i Finland och utnyttjar sitt kunnande i Finland. Samhället har försökt stöda det finska ägandet, eftersom omfattningen av det inhemska ägandet är av största vikt. Samtidigt har den inhemska efterfrågan stimulerats och satsningarna på forskning och produktutveckling ökats.

Företagsverksamhetens internationalisering är ett faktum och också ett villkor för tillväxtföretagens framgång. Men det är viktigt att beslutanderätten i de ekonomiska frågor och arbetsmarknadsärenden som har avgörande inverkan på medborgarnas liv också via ägande kvarstår i hög grad i hemlandet. Denna målsättning kan stödas av bl.a. ansvarsfullt familjeföretagande som har ett ansikte och av långvarigt ägande i anslutning därtill. Många familjeföretag förtjänar uppskattning för sina insatser såsom långsiktiga och ansvarskännande aktörer. Jag önskar ert möte och er företagsverksamhet allt gott.