Republikens president Tarja Halonens tal vid en festmiddag för Sloveniens president Janez Drnovsek den 25 februari 2004

Det är en stor glädje och ära för mig att välkomna Er, herr president, och Ert följe till ett vintrigt Finland. Ert besök är historiskt i många avseenden. Detta är första gången Sloveniens president avlägger statsbesök i Finland och Ert besök sker nu endast två månader innan Slovenien blir medlem i Europeiska unionen. Här i Finland vet vi att Slovenien kommer att bli en bra och aktiv medlem i EU-familjen, ett livligt samarbete med Slovenien har redan bedrivits i samband med åstadkommandet av unionens nya konstitutionella fördrag.

Vi vet att Ni redan känner Finland och finländarna. Ni har besökt oss i egenskap av statsminister och Ni har stiftat bekantskap med finländare i olika internationella sammanhang under de drygt tio år som Ni har lett Sloveniens självständighetsprocess och integreringen av landet i den europeiska familjen.

De intensiva besökskontakterna mellan Finland och Slovenien etablerades redan innan förhandlingarna om medlemskapet i Europeiska unionen inleddes. Själv minns jag med värme mitt besök i Ljubljana 1998. Då uttryckte jag en förhoppning om att Finland skulle öppna en ambassad i Slovenien. Till följd av praktiska problem dröjde det innan min önskan gick i uppfyllelse, men idag kan vi tillsammans glädja oss åt att Finlands första ambassadör i Ljubljana är utnämnd och inleder sitt arbete nästa måndag.

Finländarna har med beundran följt Sloveniens politiska och samhälleliga utveckling efter Jugoslaviens upplösning. Med fredliga medel, men beslutsamt, befäste slovenerna sin självständighet och sina demokratiska institutioner samt tillägnade sig de gemensamma europeiska värderingarna. Inom en kort tid lyckades ni även stabilisera landets ekonomi.

Mot bakgrunden av detta är det naturligt att ni snabbt har integrerats i de europeiska institutionerna som för sin del med glädje har öppnat sina dörrar för er. Vi finländare hälsar er varmt välkomna till Europeiska unionen.

Finland och Slovenien delar samma strävan när det gäller stärkandet av den internationella freden och säkerheten. Slovenien har sina egna tunga erfarenheter av hur dessa värden kan vara hotade också i dagens Europa. Lyckligtvis har man genom gemensamma ansträngningar, i vilka också Finland och finländarna har deltagit, sett till att situationen på västra Balkan alltmer kommit att präglats av fredligt samarbete och utveckling. Sloveniens exempel kommer säkert att uppmuntra också andra till fortsatt reformarbete.

Erfarenheterna från västra Balkan har lärt oss att vi måste vara mer lyhörda för annalkande konflikter och i tid kunna identifiera de bakomliggande orsakerna. Vi måste modigt och i god tid ingripa i det som orsakar konflikter. Vi måste med gemensamma krafter hantera också de svåra situationerna så, att de inte spårar ur och förvandlas till enorma mänskliga tragedier. När konflikterna sedan är över måste vi tålmodigt och långsiktigt stöda och uppmuntra de drabbade på deras väg mot en ny tillvaro.

Det internationella samarbetet kan vara till god hjälp för enskilda stater när dessa konfronteras med svårigheter. Det är förenligt med särskilt de små ländernas intressen att stärka det multilaterala samarbetet och att befästa framför allt Förenta Nationernas ställning och verksamhetsbetingelser. I detta sammanhang kan Europeiska unionen vara en synnerligen viktig aktör.

Herr president, Ni framställde ett önskemål om att Ni och Er delegation skulle få tillfälle att under besöket diskutera med finländska experter om de faktorer som legat bakom Finlands framgångar i den internationella konkurrensen. Vi delar gärna våra erfarenheter med Er. Tillfälle till en sådan diskussion erbjuds vid det forum som arrangeras i morgon på förmiddagen.

Jag vill i detta sammanhang endast konstatera att såväl våra egna länder som hela det internationella samfundet ställer oss inför mångdubbla utmaningar. Historien, kulturen och de övriga förutsättningarna för utveckling varierar från ett land till ett annat. I sista hand har varje land självt den primära rätten och det primära ansvaret när det gäller den egna utvecklingen. Man kan säga att vi alla deltar i globaliseringsbygget utifrån de egna premisserna, men för att vi skall kunna åstadkomma en rättvisare globalisering måste vi utgå från vissa gemensamma premisser: demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Internationella arbetsorganisationen ILO publicerade igår i London den rapport om en rättvis globalisering som en av ILO tillsatt världskommission utarbetat. Tillsammans med Tanzanias president, Benjamin Mkapa, var jag ordförande i kommissionen. I rapporten uppställer vi som mål en mänskligare globalisering som bygger på gemensamma värderingar och som främjar utvecklingen, välfärden, tillväxten, sysselsättningen och jämlikheten samt minskar fattigdomen. Vi betonar den demokratiska och effektiva statens roll samt vikten av sådana rättvisa regler för världsekonomin som erbjuder alla länder jämlika möjligheter. Vi anser också att FN-systemet är kärnan i den globala strukturen och att FN har en unik möjlighet att gå i spetsen för förnyelseprocessen.

Det bilaterala ekonomiska samarbetet mellan Finland och Slovenien har under de senaste åren utvecklats på ett positivt sätt. Samarbetet är dock fortfarande på en ganska anspråkslös nivå, om man betänker vilka möjligheter utvecklingen i bägge länderna erbjuder. Jag hoppas att Ert besök och de diskussioner som den medföljande affärsmannadelegationen för i Helsingfors under dessa dagar skall öppnar nya perspektiv.

Inom den kulturella sektorn har våra länder ett livligt utbyte framför allt när det gäller litteratur, musik och konst. Många centrala verk i den finska litteraturen har översatts till slovenska och förhoppningsvis får också vi finländare i framtiden ökad tillgång till slovensk litteratur på finska.

Finlands och Sloveniens medlemskap i Europeiska unionen öppnar helt nya dimensioner också i utvecklandet av vårt bilaterala samarbete. Öppnandet av den inre marknaden erbjuder det ekonomiska livet i våra länder stora möjligheter som vi måste vara kapabla att utnyttja fullt ut. Men Europeiska unionen är mycket mer än bara ekonomiskt samarbete: integrationen har öppnat också många andra dörrar, vilket innebär ett unikt tillfälle att föra folk från olika delar av Europa närmare varandra.

Om två månader utvidgas Europeiska unionen till en gemenskap med över fyrahundra miljoner människor. Tillsammans är vi en del av den gemenskapen.

Jag vill till det slovenska folket framföra finländarnas gratulationer och välgångsönskningar. Jag ber att få utbringa en skål för Er hälsa och välgång samt för ett stärkt samarbete mellan det finska och det slovenska folket.