Republikens presidents nyårstal 1.1.2004

Medborgare,

Val utgör en viktig del av demokratin. Efter riksdagsvalet i våras bildades regering på ny bas i vårt land. Efter statsminister Jäätteenmäkis kortvariga regering bildade samma partier även den nya regeringen. Denna regering, ledd av statsminister Vanhanen, har nu befäst sin ställning.

Också detta år är ett valår. I juni ordnas val till Europaparlamentet, och i oktober ordnas kommunalval.

Europeiska unionen har fått större betydelse i vårt dagliga liv. Det krävs samarbete för skötseln av allt fler frågor. Europaparlamentet har fått en starkare ställning, och dess betydelse kommer att öka ytterligare i framtiden.

Kommunerna har en viktig uppgift när det gäller att tillhandahålla service i vårt välfärdssamhälle, exempelvis inom social- och hälsovården och undervisningsväsendet. Med tanke på vårt dagliga liv är det således viktigt vilka vi väljer att fatta dessa beslut.

Låt oss alltså utnyttja vår rösträtt!

Den internationella osäkerheten och de väpnade konflikterna fortsatte på olika håll i världen under det gångna året. När det gäller läget i Europa och Finlands ställning har det likväl fortfarande rått trygghet och stabilitet, och vi har utmärkta relationer till alla grannländer.

Under det gångna året har det förts en aktiv debatt om säkerhetspolitiken i vårt land. Debatten har gällt utvecklandet av Europeiska unionens samarbete samt beredningen av den säkerhetspolitiska redogörelsen. Det handlar om hur vi i fortsättningen bäst skall värna om Finlands och finländarnas framtid.

Samarbetet mellan statsrådet och republikens president har löpt smidigt i beredningen av den säkerhetspolitiska redogörelsen. Riksdagen kommer att få redogörelsen för behandling under detta år.

När det gäller vår säkerhetspolitik har jag personligen betonat följande aspekter:

Det förekommer inga sådana hot mot Finlands säkerhet som i sig skulle förutsätta att vi ändrar vår grundläggande säkerhetspolitiska lösning.

Finlands försvar vilar alltid först och främst på vårt eget ansvar, oavsett om vi ingår i ett förbund eller inte.

Europeiska unionens regeringskonferens kunde i fjol inte nå samförstånd om det nya konstitutionella fördraget. Unionen har ett gällande grundfördrag, och det finns ännu tid att förhandla fram ett nytt fördrag. Förhandlingarna bör likväl fortsätta utan dröjsmål.

Finland vill utveckla Europeiska unionen som en gemenskap av jämlika medlemsstater på ett sådant sätt att den så väl som möjligt kan tillgodose medborgarnas behov och önskningar. Unionens berättigande och godtagbarhet beror lika mycket på dessa frågor som på den viktiga maktfördelningen.

Medlemskapet i Europeiska unionen och en aktiv medverkan på alla dess delområden har främjat finländarnas välfärd och även stärkt vår säkerhetspolitiska ställning.

Finland anser att det är viktigt att utveckla unionens civila och militära krishanteringsförmåga. Unionen måste arbeta för fred och stabilitet såväl inom Europa som på andra håll i världen. EU:s förmåga att förebygga och hantera kriser är framför allt politisk och ekonomisk, men inom krishantering behövs också militär kompetens.

Vår utgångspunkt har varit att vi är redo att hjälpa andra medlemsländer om de behöver hjälp. På motsvarande sätt förväntar vi oss att andra hjälper oss om vi skulle behöva hjälp. Det samförstånd som vid regeringskonferensen nåddes i denna fråga utgör en god kompromiss.

Vid ingången av maj får unionen tio nya medlemmar. Detta är en god sak för alla européer, även om utvidgningen fortfarande är förknippad med många utmaningar.

Finland är beroende av sin utrikeshandel. En viktig förutsättning för vår välfärd är att EU:s inre marknad fungerar. En fungerande inre marknad hjälper oss att nå framgång i den globala konkurrensen.

Finland har ansetts ha nytta och framgångar av globaliseringen, och vi har rentav stått som exempel för andra. I och med att de internationella handelshindren har blivit färre har vi kunnat föra ut våra produkter och tjänster till olika delar av världen. Givetvis har vi också fått känna av nackdelarna med globaliseringen.

Stora frågor är gemensamma i vår värld. Fred, stabilitet och välmåga i vår närmaste omgivning och även längre bort främjar och stärker finländarnas välmåga och trygghet.

Finland arbetar inom FN, världshandelsorganisationen och andra internationella forum i syfte att skapa regler och utveckla samarbetet när det gäller att hantera globaliseringen. I sin nuvarande form är globaliseringen inte rättvis, och den garanterar inte heller en hållbar utveckling. Alla måste tillbaka till förhandlingsborden för att vi skall få ordning på reglerna för internationell handel och internationella investeringar.

Nationalstaten måste vara stark för att klara globaliseringen. Vi vet att grunden för vår egen framgång framför allt har varit människor — kunnande, innovationer och samarbete.

Våra sociala skyddsnät hjälper människor men stöder också vår medverkan i den allt hårdare internationella konkurrensen. Globaliseringen handlar om att påverka och att kunna anpassa sig till föränderliga förhållanden.

Vi har klarat oss bra, men vi kan inte vila på lagrarna. En utmaning för oss är att vara framgångsrika även i morgondagens globalisering.

Utbildning, forskning, kunnande och företagsamhet kommer också i fortsättningen att vara centrala framgångsfaktorer. Vi behöver aktiva åtgärder för att åstadkomma innovationer och för att utveckla dem till produkter som vi får ut på marknaden. Det är mycket viktigt att samarbetet mellan det allmänna, skolan och företagen fungerar friktionsfritt.

Genom mina internationella uppdrag har jag blivit allt säkrare på att vi själva måste värna om våra intressen. Finland måste utarbeta en nationell globaliseringsstrategi för framtiden. För detta behövs samarbete mellan regeringen och arbetsmarknadens organisationer. Utifrån de diskussioner jag har fört är jag övertygad om att man kommer att förhålla sig till detta arbete med den beslutsamhet som krävs.

Arbetslösheten är fortfarande vårt allvarligaste samhällsproblem. På många arbetsplatser är det osäkert om arbetet kommer att fortsätta. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i Finland. Vi måste ytterligare satsa på att ge våra barn och unga en tidsenlig utbildning och uppdatera de vuxnas kunnande.

Arbetet utgör grunden för vår nationella förmögenhet och välfärd. För att vi skall ha framgång i den allt hårdare internationella konkurrensen måste arbetslivet garantera kontinuitet och ge människor möjligheter till livslångt lärande. Dagens arbetsliv förutsätter flexibilitet. Allting måste ändå utgå från människan, och hennes behov av att förena arbete och familjeliv måste beaktas.

Frågan om hur barnen mår har varit vårt gemensamma bekymmer under senare år. Merparten av barnen mår bättre än förut. Ändå far alltför många barn illa. Föräldrarnas omsorg är det främsta sättet att garantera att barnen har det bra och att förebygga psykiska problem. Vi bär alla också ett gemensamt ansvar för barnen och för familjerna.

Brister i mentalvårdstjänsterna har rättats till. I synnerhet inom barn- och ungdomspsykiatrin har mycket åstadkommits. Nya förebyggande och terapeutiska tillvägagångssätt har utarbetats, och nya nätverk för samarbete har skapats.

Jag anser att det är viktigt att man med tillräckligt allvar går in för att förebygga och behandla störningar i den psykiska hälsan. Det bör finnas tillräckliga resurser i synnerhet för barnpsykiatrisk forskning och behandling samt för olika former av socialt stöd.

Jag har ofta talat om kulturen som människans andliga hem i denna snabbt föränderliga värld. Kulturen har också en växande ekonomisk betydelse. En lyckad kombination av konstnärlig kreativitet och ekonomisk produktion har gett upphov till nationellt sett betydande produkter. Man kunde rentav säga att den industriella formgivningen utgör en del av vår nationella identitet.

Finländsk arkitektur, formgivning, musik och kultur i övrigt väcker också internationellt intresse. Flera finländare har haft stora internationella framgångar på kulturens och konstens olika områden.

En utmaning för oss är att stärka de olika dimensionerna av vårt kulturella kunnande. Detta förutsätter att vi värdesätter kulturarvet, värnar om kreativiteten och utvecklar kulturindustrin. Finland har möjligheter att göra kulturproduktionen till en betydande nationell bransch.

Vår egen kultur utvecklas och tar intryck från annat håll. Det vore bra om vårt land lockade till sig invandrare som företagare och arbetskraft. Men vi får inte se på invandringen enbart utifrån våra egna behov. Invandrarna måste behandlas som medmänniskor som har samma rättigheter och skyldigheter som vi.

Tolerans hör till de viktigaste värdena i ett mångkulturellt samhälle. Tolerans innebär inte att vi med kulturtraditioner eller seder och bruk som förevändning accepterar kränkningar av demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprinciper. Däremot måste vi tillsammans stärka dem.

Som avslutning vill jag för min egen och min makes del tacka för samarbetet och för att så många har tagit kontakt med oss. Tack också för lyckönskningarna med anledning av min födelsedag! Ert stöd och intresse när det gäller skötseln av gemensamma ärenden har varit av stor betydelse. Jag önskar alla ett gott nytt år 2004.