Tal hållet av republikens president Tarja Halonen vid öppnandet av 2003 års riksmöte den 26.3.2003

Den riksdag som nu inleder sitt arbete är den 26:e i ordningen i Finland. Jag ber att få gratulera alla invalda ledamöter. Låt oss vara tacksamma för det förtroende för demokratin som folket har visat.

Efter val skall av tradition en ny regering bildas. Enligt den nya grundlagen skall riksdagen nu skapa en fungerande regeringsbas och utforma ett regeringsprogram. Utifrån resultatet av riksdagsgruppernas överläggningar och efter att ha hört riksdagens talman meddelar jag i enlighet med grundlagen riksdagen vem som är statsministerkandidat. Denna kandidat väljs till statsminister om han eller hon vid en öppen omröstning i riksdagen har fått mer än hälften av de avgivna rösterna.

Iakttagandet av grundlagens bokstav och anda förutsätter såväl fasthet och laglydnad som samarbetsförmåga från de högsta statsorganens sida. Jag är för min del redan nu redo att ge uttryck för min vilja att bedriva ett gott samarbete med den statsminister riksdagen utser och den regering som åtnjuter riksdagens förtroende.

Den nya riksdagen inleder sin verksamhet vid en tidpunkt då det internationella läget är exceptionellt allvarligt. Den av Förenta staterna ledda koalitionen har inlett krigsoperationer i Irak. Vi vet inte ännu vart detta leder eller hur många liv kriget kommer att kräva. Jag önskar att det fås ett slut på kriget så snabbt som möjligt.

Finland har hela tiden utgått från att FN:s säkerhetsråd primärt bär ansvaret för den internationella freden och säkerheten. Militära åtgärder borde inte vidtas utan fullmakt av rådet.

Många experter på internationell rätt är av den åsikten att det krigsföretag Förenta staterna och dess allierade nu har inlett inte står i överensstämmelse med den internationella rättens principer. Några experter har visserligen också fört fram motsatta tolkningar. Medborgaropinionen såväl i Finland som på övriga håll i Europa är starkt emot kriget.

Trots vissa meningsskiljaktigheter gällande Irak betonade Europeiska unionens toppmöte förra veckan enhälligt Förenta Nationernas roll när det gäller såväl lösningen på Irakkonflikten som situationen efter kriget. FN utgör kärnan i det internationella demokratiska systemet.

Under de gångna månaderna har det tydligt framgått att medlemsländernas åsikter i praktiken kraftigt går isär och att länderna prioriterar sina egna åsikter framom enighet inom unionen, trots att Europeiska unionen har som målsättning att bedriva en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Jag anser att vi måste erkänna detta som ett faktum. Att ändra de bestämmelser som gäller beslutsfattandet i EU är ingen mirakelmedicin. Vi måste sträva efter en ny, gemensam utrikes- och säkerhetspolitik framför allt genom äkta innehållslig enighet och praktiskt samarbete. Jag hoppas att vi i EU-konventet och den regeringskonferens som följer därpå finner den rätta takten. Den riksdag som nu inleder sitt arbete har i denna utformning av Europas framtid sitt ord med i laget.

Den ekonomiska situationen i Finland är i hög grad bunden till det internationella läget. Tillväxttakten i världsekonomin är långsam och utsikterna är oklara. Tack vare en välskött ekonomisk politik har vi också i dagens situation rimliga förutsättningar att hantera sysselsättningsproblematiken och även i övrigt trygga välfärden.

Främjandet av finländarnas välfärd kräver utöver en nationell politik också att vi till fullo deltar i EU:s gemensamma åtgärder. Såsom man enhälligt konstaterade på toppmötet i Bryssel förra veckan utgör skötseln av ekonomin och sysselsättningen en del av den europeiska strategin.

Främjandet av sysselsättningen är inte bara en fråga för finländare och européer, utan också ett centralt element när det gäller att minska fattigdomen och utslagningen i utvecklingsländerna.

Varje land bär självt det primära ansvaret för sin utveckling. Utan nationell bindning till utvecklingen och utan konkreta åtgärder för främjande av denna utveckling kommer fattigdomen inte att minska. De instanser som beviljar bistånd och de internationella organisationerna kan stöda dessa nationella åtgärder.

Finland har förbundit sig till de målsättningar som slogs fast på FN:s millennietoppmöte. Det gläder mig att också utvecklingssamarbete och internationell solidaritet var teman i valdebatten. Man har allt bättre börjat inse att detta är det rätta såväl med tanke på de människor som befinner sig i nöd som när det gäller vår egen framtid. FN och dess fackorgan behöver allt vårt stöd för att kunna åstadkomma en mänskligare globalisering.

Demokratin samt respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen utgör grundelement i det moderna samhället. Dessa element är starkt förankrade i det finländska samhället. I dessa tider av osäkerhet kommer deras betydelse i vår föränderliga värld att öka, och det är min förhoppning att de skall kunna stärkas inom ramen för ett fruktbart samarbete.

Ärade talman,
Bästa representanter för Finlands folk,

Det arbete ni nu står inför kommer att bjuda på många utmaningar. Jag önskar den nya riksdagen framgång i dess arbete Finlands folk till fromma och förklarar 2003 års riksmöte öppnat.