Republikens president Tarja Halonens tal vid en festmiddag för Kirgizistans president Askar Akajev i Helsingfors den 3 april 2003

(med reservation för ändringar)

Både finländarna och kirgizistanierna är små folk som har en stark nationell identitet och som i århundraden har förmått bevara en egen levande kultur. Trots att våra länder geografiskt sett befinner sig tusentals kilometer från varandra har vi många beröringspunkter i vår långa historia. Jag kommer att tänka på framför allt årtiondena före första världskriget då Kirgizistan och Finland samtidigt tillhörde det ryska kejsardömet.

Redan Carl Gustaf Mannerheim, sedermera marskalken av Finland och republikens president, företog 1906 sin uppmärksammade forskningsresa till häst från Osh genom Kirgizistan till Sinkiang och vidare ända till Beijing. I Mannerheim-museet, som Ni besökte idag, finns denna resa väldokumenterad. Efter Mannerheim har också presidenterna Urho Kekkonen och Mauno Koivisto stiftat bekantskap med folket och naturen i Kirgizistan, dessa färgstarka teman som vi känner tack vare Tjingiz Ajtmatovs romaner.

Idag är Finland och Kirgizistan självständiga stater som tillhör många internationella organisationer. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), som för tre decennier sedan grundades här i Helsingfors, är måhända den som står oss närmast.

Herr president, Ert senaste besök i Finland hänförde sig just till OSSE: Kirgizistan hade nyligen blivit självständigt och Ni beslöt att underteckna Helsingfors-slutdokumentet. Den festliga solenna i Finlandia-huset i juli 1992 var historisk inte bara för Kirgizistan och de andra undertecknarna, utan också för hela Europa. Europas och Nordamerikas säkerhetsgemenskap utvidgades reellt till Centralasien och samtidigt slöt de nya självständiga undertecknarna upp kring de gemensamma europeiska värderingarna, demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen. Dessa åtaganden kompletterades av gemensamma målsättningar i fråga om stärkandet av säkerheten samt i ekonomiska frågor och inom miljövården.

Kirgizistan blev självständigt när det kalla kriget upphörde. Då hoppades vi alla, på goda grunder, att vi stod inför en stabilare och mer samarbetsfokuserad epok i mänsklighetens historia. Riktigt så väl har det dock inte gått. Säkerheten har rubbats också i Kirgizistans närområde Afghanistan, och tyvärr har man inte heller i Irak lyckats lösa den där pågående krisen på fredlig väg under ledning av FN:s säkerhetsråd. Finland anser detta vara beklagligt och hoppas att kriget skall upphöra så snart som möjligt. Också den rådande situationen har emellertid visat att FN:s ställning som garant för internationell fred och säkerhet varken har kunnat eller kommer att kunna ersättas av någon annan internationell institution. Också i fråga om Irak bär FN och dess fackorgan det centrala ansvaret när det gäller beredningen och realiseringen av framtida beslut och åtgärder.

Vi värdesätter den beredskap som Kirgizistans regering visat i fråga om samarbetet med OSSE och konstaterar med tillfredsställelse att OSSE-centret i Bisjkek har beretts goda möjligheter att verka och arbeta. Finland har för sin del önskat bidra till verksamheten genom att sända en finländsk medarbetare till centret. Som en bekräftelse på det ökade intresset för Kirgizistan och hela Centralasien har OSSE utsett min föregångare, president Martti Ahtisaari, till OSSE:s specialsändebud i regionen. Vi tror att Kirgizistans aktiva medverkan i OSSE kommer att främja utvecklandet av ett stabilt demokratiskt samhälle, en god förvaltning och ekonomiska reformer.

I Finland har man med sympati och optimism följt Kirgizistans inledande skede som självständig stat samt era ansträngningar för att utveckla samhället och det ekonomiska livet. Vi uppskattar att ni i ert land snabbt har etablerat och utvecklat ett alert medborgarsamhälle, äkta politisk verksamhet och självständiga massmedier. Herr President, vi hoppas att Kirgizistan under Er ledning i enlighet med OSSE-åtagandena iakttar demokratins spelregler och laglighetsprincipen, och att de problem som under den senaste tiden förekommit i fråga om utvecklandet av demokratin och de mänskliga rättigheterna skall kunna lösas.

Europeiska unionen, som också Finland har tillhört sedan mitten av 1990-talet, har snabbt utvecklats till en betydande internationell aktör på både det ekonomiska och det politiska planet. EU omspänner snart en inre marknad för ca 450 miljoner människor och detta område producerar över en fjärdedel av världens bruttonationalprodukt. EU har nyligen fattat beslut om dels en utvidgning av unionen, dels ett ökat samarbete med sina närliggande länder. EU:s intresse för Centralasien har ökat. EU är en allt viktigare handelspartner för Kirgizistan och, enligt vad jag förstått, kommer redan en fjärdedel av de nya investeringarna i Kirgizistan idag från EU-länder. Det avtal om partnerskap och samarbete som Kirgizistan och EU ingick för några år sedan möjliggör en breddning och effektivering av vårt ömsesidiga samarbete.

De bilaterala relationerna mellan Finland och Kirgizistan är goda och problemfria, och Ert besök i Finland ger relationerna ny tyngd på hög nivå. Jag tror att Finland kan vara en intressant partner för Kirgizistan. Finland har för egen del under en kort tid, inom knappt femtio år, utvecklats från ett isolerat jordbruksland till ett modernt industri- och välfärdssamhälle. Samtidigt har vi med framgång anpassat oss till globaliseringsutvecklingen och – i fråga om bl.a. konkurrenskraften, informationssamhällets utveckling samt bekämpandet av korruption – enligt många internationella undersökningar placerat oss på första plats i världen.

Finland har under en lång tid bedrivit biståndssamarbete med Kirgizistan och detta samarbete pågår alltjämt. Mångåriga projekt har redan genomförts inom banksektorn och för närvarande inleds satsningar inom hälsovården och miljövården. Jag tror att det finns goda förutsättningar att utveckla samarbetet också inom handeln och andra ekonomiska sektorer. Idag på förmiddagen undertecknades ett skatteavtal mellan våra länder samt ett avtal om skydd och främjande av investeringar. Våra regeringar har sålunda skapat ramarna för ett ekonomiskt samarbete och företagen kan därefter lättare än förut inleda samarbetet. Jag tror också att det natursköna Kirgizistan, i takt med att turistservicen utvecklas, i allt högre grad kommer att intressera också krävande finländska turister och européer överhuvudtaget.

Genom FN:s beslut har året 2003 utlysts till både ett jubileumsår med anledning av Kirgizistans existens som stat och till internationellt år för sötvatten. Vi vill lyckönska Kirgizistan. Jag vill också uttrycka min tillfredsställelse med anledning av det internationella samarbete som, med samtidigt beaktande av miljösynpunkter, bedrivs i avsikt att uppnå ett effektivare utnyttjande av vattenresurserna inom er region och ett tryggande av tillgången på rent dricksvatten för alla kirgizistanier.

Herr president, jag ber att få utbringa en skål för Er hälsa och välgång, för det kirgizistanska folket samt för det fortsatta, allt närmare samarbetet mellan Finland och Kirgizistan.