Tal av republikens president Tarja Halonen vid invigningen av utställningen Skatter i Helsinfors universitetsbibliotek 8.3.2005

Idag, på den internationella kvinnodagen, har jag den stora glädjen att öppna den såväl nationellt som internationellt betydande utställningen Skatter – de äldsta, vackraste och unikaste i nationalbibliotekets samlingar. Utställningen sträcker sig över 2 100 år i tiden, med början 200 år före Kristi födelse. Ett av de äldsta dokumenten är en papyrushandskrift från år 163 före vår tideräknings början, ”En kvinnas skattedeklaration över fruktträd”, ett bevis på att i Ptolemaiernas Egypten även kvinnorna rådde över sin egendom och själva avgav sina skattedeklarationer.

En viktig utgångspunkt för denna utställning är att presentera växelverkan mellan vår litterära kultur och kulturerna i den övriga världen. Vår nationella kultur har inte uppstått i ett vakuum utan i ständig växelverkan med öst och väst. Finland har en lång historia med många kopplingar till Europa, vilket de äldsta medeltida dokumenten på denna utställning visar.

Innan universitet grundades inhämtade finländarna lärdom i Europa, såsom t.ex. skaparen av det finska skriftspråket Mikael Agricola i Wittenberg. Ett minne härav på denna utställning är Diogenes Laertius biografiska verk över filosofer, som Agricola inköpte för en rhensk gulden 1537. Även upptäcktsresande och vetenskapsmän allt från Pehr Kalm till Adolf Erik Nordenskiöld har bidragit med internationella inslag i vår finländska bokkultur.

Utställningen sträcker sig från det forna Egypten och Fjärran Östern till Europa, till de tidigaste medeltida handskrifterna och tryckalster från 1400-talet. Här visas mästarprov på boktryckarkonst och typografi, de vackraste bokbanden, praktupplagor och –illustrationer. Samtidigt kan man även se hur boktryckarkonsten medför en vidgad världsbild och mångsidigare vetenskap och forskning samt hur kunskapen så småningom sprids till hela folket genom böcker och tidningar. Bibliotekets samlingar avspeglar också vårt lands historia från svenska tiden fram till autonomi och en självständig stat.

I år är det 365 år sedan Helsingfors universitet grundades. I år firas också kyrkans 850-årsjubileum, Hemminki Maskulainens psalmboks 400-årsjubileum och den finskspråkiga almanackans 300-årsjubileum. Vår kända fågelmålare, ornitologen Magnus von Wright skulle fylla 200 år. Tack till arrangörerna: Utställningen Skatter uppmärksammar alla årets jubilarer.

Det är storartat att dessa nationalbibliotekets skatter, som vanligen är tillgängliga bara för forskare med specialtillstånd i en särskild läsesal, nu kan beskådas av alla medborgare. De utställningar som samtidigt visas i galleriet anger vilken betydelse samlingarna har för både det vetenskapliga forskningsarbetet och den internationella forskningen. Den avslutande utställningen inom palimpsestprojektet som omfattar alla europeiska länder är ett exempel på vad nutida forskning kan finna i återvunnet skriftmaterial.

Utställningens kriterium ”äldst” är klart och tydligt: de äldsta manuskripten, den äldsta komplett bevarade boken, den första bok som tryckts med avseende på Finland, de första verk som tryckts på finska, de första almanackorna, den första ordboken, tidningen, damtidningen osv. ”Unika verk” är såväl nationella som internationella rariteter. ”De vackraste” är en estetisk fråga som även utställningens sakkunniga har kunnat ta ställning till.

Vilken betydelse har tiden, till exempel hundra år? Det är kanske skäl att tänka på att till och med den gratisreklam som kommer in genom brevinkastet kan komma att utgöra en viktig spegel av vår tid för forskare om hundra år. De vackraste och mest originella böckerna väljs och belönas nuförtiden årligen i allt snabbare takt. Men tiden sätter sina spår. Vilka som är de verkliga skatterna, vilka som lever vidare, avgörs i framtiden – kanske om hundra år vid en utställning som denna.

Utställningen sträcker sig fram till sekelskiftet mellan 1800- och 1900-talen. På den internationella kvinnodagen kan man konstatera att just vid detta sekelskifte skedde det verkliga genombrottet för Finlands kvinnor på såväl utbildningens och den litterära kulturens som på konstens och vetenskapens områden. Ett exempel är här det grafiska blad i original av Helene Schjerfbeck, som hör till bibliotekets samlingar.

Ett stort tack för en strålande utställning! Härmed förklarar jag utställningen Skatter öppnad!