Gå direkt till innehållet

Republiken Finlands president: Tal och intervjuer

Republiken Finlands President
Normal textstorlekStörre textstorlek
Tal, 30.3.2004

Skåltal av Republikens President Tarja Halonen vid festmiddagen med Konung Albert II av Belgien som värd den 30.3.2004

Jag vill framföra mitt varmaste tack för inbjudan att besöka Belgien och för det varma bemötande vi fått här i dag. Vi kommer fortfarande mycket väl ihåg Eders Majestäters statsbesök i Finland för åtta år sedan.

Bryssel är i dag ett begrepp för alla européer. För oss som allt oftare besöker staden i ärenden som gäller Europeiska unionen är mötesplatserna, gatorna och restaurangerna här i Bryssel väl bekanta. Men det finns en risk för att många aldrig lär känna själva Belgien. Jag sätter stort värde på att ni under detta statsbesök ger oss en möjlighet att bättre lära känna ert land, som i så betydande grad bidragit till den europeiska kulturens utveckling redan under århundradena innan Bryssel blev Europas huvudstad.

Det finska samarbetet med Belgien bygger på sekelgamla traditioner som går tillbaka till den sjöfart och handel som alltid bedrivits i detta område och som utsträckt sig till alla hörn av den kända världen, inklusive norra Östersjön. Även i våra dagar trafikerar våra fartyg mellan de belgiska och de finska hamnarna och handeln våra länder emellan är omfattande. Under 1900-talets lopp har växelverkan mellan våra folk ytterligare ökat och utsträckt sig till att omfatta alla livets områden. En avgörande förändring skedde i samband med den europeiska integrationen, som inleddes flera årtionden innan Finland år 1995 blev medlem av EU.

Den belgiska kulturen har redan i århundraden företrätt det bästa i vår världsdel, särskilt i fråga om bildkonst och musik. När den moderna finska kulturen växte fram inspirerades den i mycket av kulturen här, och även i dag är samarbetet livligt på många olika områden. Som ett exempel kan nämnas den framgång många finländska musiker har nått i Belgien och som vi med stor glädje och stolthet följt. Mikko Frank, som är med oss här i kväll, har i ett par års tid varit huvudkapellmästare för den belgiska nationalorkestern och har för sin del bidragit till att göra finsk musik känd i Belgien.

Både den finska och den belgiska kulturen har alltid kännetecknats av en öppen växelverkan med den omgivande världen. Också flerspråkigheten är ett drag som förenar våra länder. Bryssel och Helsingfors är i själva verket de enda officiellt tvåspråkiga huvudstäderna i Europeiska unionen. Även i Helsingfors anges gatunamnen och metrostationernas namn på två språk, finska och svenska. Flerspråkigheten är en brobyggare när det gäller att förstå andra kulturer. I denna bemärkelse utgör Bryssel ett Europa i miniatyr.

Ett av de viktigaste resultaten av den europeiska integrationen är fri rörlighet för människorna över de nationella gränserna. Detta har i synnerhet för de unga medfört större möjligheter än någonsin tidigare att resa, studera och arbeta utomlands och på så sätt ta till sig kulturella impulser på ett sätt som återspeglar de gemensamma europeiska värdena, de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.

Även efter att unionen om en månad utvidgas till en gemenskap som omfattar 25 stater och 455 miljoner medborgare kommer Europa dock fortfarande att vara mer än enbart Europeiska unionen. Europa har fortfarande oerhört mycket att erbjuda den globala kulturen. Vår världsdels rikedom består i vår breda erfarenhet och vår stora kulturella variation, som vi bör utnyttja i den globala konkurrensen.

Europeiska unionens viktigaste medel när det gäller att möta utmaningarna från den globala konkurrensen är den strategi som godkändes vid toppmötet i Lissabon våren 2000 och vars centrala mål är att stärka konkurrenskraften, främja full sysselsättning och stöda den sociala sammanhållningen.

Det har dock funnits allvarliga brister i genomförandet av Lissabon-strategin. De europeiska länderna måste se mot framtiden och på denna grundval fatta de beslut som krävs. Genom beslut som är förankrade i det förflutna kan de europeiska länderna inte nå framgång i en globaliserad och högteknologisk värld.

För att främja bemästrandet av globaliseringen på det internationella planet måste unionen förbättra samstämmigheten i sin verksamhet utanför unionen. Detta gäller i synnerhet unionens utvecklings- och handelspolitik. Unionen är världens största biståndsgivare, vilket vi har anledning att vara stolta över. Samtidigt har vi ansetts begränsa möjligheterna för varor från utvecklingsländer att komma in på våra marknader. Vi måste noga överväga hur vi genom vår handelspolitik i ännu högre grad skall kunna främja målen för hållbar utveckling.

Belgien har skapat sig en stark ställning som ett gästfritt och kompetent värdland för Europeiska unionen genom sin ständiga men diskreta närvaro, där man samtidigt lyckats bevara en specifik nationell prägel. Belgien har också för oss finländare utgjort ett uppmuntrande exempel på att ett initiativrikt och konstruktivt agerande medlemsland kan ha ett i förhållande till sin storlek mycket större inflytande i unionen.

De politiska kontakterna mellan Finland och Belgien är täta och till våra gemensamma mål hör att främja europeisk integration samt att befästa internationell säkerhet och öka det internationella samarbetet. Båda länderna vill se EU utvecklas och bli ännu starkare och mer handlingskraftigt. I det dagliga arbetet inom unionen bör uppmärksamhet fästas vid samtliga medlemsländers gemensamma fördel och inte vid främjandet av rent nationella intressen.

I Laekenförklaringen uppställde vi som mål en mer demokratisk, öppen och effektiv union. Drygt två år senare har vi redan uppnått mycket. För ett framgångsrikt slutresultat krävs att alla parter visar flexibilitet. Vi har möjlighet att skapa ett fördrag som alla förbehållslöst kan godkänna och som gör innebär att vi tillsammans kan bygga för europeisk fred och europeiskt välstånd.

Tillåt mig till slut att än en gång tacka Er och uttrycka min önskan om välgång på två exotiska språk som båda är officiella språk i mitt land, nämligen finska och svenska.

Kiitän Teitä suurenmoisesta vieraanvaraisuudesta sekä pyydän kaikkia läsnä olevia kohottamaan maljan Hänen Majesteettinsa Kuningas Albertin ja Kuningatar Paolan terveydeksi sekä Belgian kansan menestykseksi.

Jag tackar för den storartade gästfrihet som mött oss här, och ber alla närvarande förena sig i en skål för Hans Majestät Konung Albert och Drottning Paola samt för det belgiska folkets framgång.

Skriv ut
Bookmark and Share
Detta dokument

Uppdaterat 30.3.2004

© 2012 Republikens presidents kansli Mariegatan 2, 00170 Helsingfors, tel: (09) 661 133, Fax (09) 638 247
   Information om webbplatsen   webmaster[at]tpk.fi