Republikens president Tarja Halonens anförande vid Europarådets toppmöte i Warszawa 16.5.2005

De allmäneuropeiska värderingarna – demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten – förenar oss européer. Den europeiska människorättskonventionen, som bygger på dessa värderingar, och den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har skapat en stabil plattform för den europeiska integrationen.

Europarådet har lyckats med att leda in sina nya medlemmar på vägen mot demokrati, rättsstatlighet och mänskliga rättigheter. Jag hoppas att denna framgång skall sporra oss till fortlöpande reformarbete i alla medlemsländer. För faktum är att vi, oberoende av om vi vill det eller inte, redan står inför nya gemensamma utmaningar som kräver gott samarbete och stark demokratisk förankring

Globaliseringen och den nya öppna världen erbjuder oss en mängd möjligheter att öka människornas välfärd, men samtidigt ökar också risken för att negativa fenomen börjar spridas snabbare än förut. Terrorismen, människohandeln och den organiserade brottsligheten är allas våra gemensamma fiender, som försätter också européernas grundläggande trygghet i gungning och som fråntar mången människa hennes eller hans människovärde.

För att avvärja dessa nya hot behöver vi ett effektivare samarbete. I det samarbetet och i det nationella agerandet är det viktigt att våra gemensamma principer och värderingar iakttas.

Men inte ens det allra bästa samarbetet myndigheter emellan kan ersätta människors ömsesidiga respekt och samarbete. Om vi på ett äkta sätt kan tillägna oss gemensamma värderingar, får vi samtidigt en trygg möjlighet att också vara olika. Detta är en rikedom som vi skall värna om. En fungerande dialog mellan olika kulturer är en viktig förutsättning för jämlikheten i Europa och för en demokratisk och tolerant morgondag.

Vidare hoppas jag att Europarådet inom alla sina sektorer skall fästa större avseende vid främjandet av jämställdheten mellan könen. Jag ser med tillfredsställelse att Europarådets verksamhet för att motverka våld mot kvinnor har effektiverats genom en kampanj som omspänner hela Europa. Våldet mot kvinnor, familjevåld inbegripet, innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna och skall ses som en utmaning i alla länder.

Demokratin är en ovillkorlig, men inte tillräcklig förutsättning för det moderna samhället. Demokratin är till sitt väsen majoritetsstyre. De mänskliga rättigheterna tillhör däremot alla. Därför är det viktigt att också i en demokrati fästa särskilt avseende vid minoriteternas ställning. I anslutning till Europarådet inrättades i fjol Europeiskt forum för romer och resande. Jag vill i det här sammanhanget tacka alla som bidrog till att mitt initiativ i frågan ledde till konkret resultat. Syftet med forumet är att låta romerna komma till tals i de beslutsprocesser som gäller dem själva. Vi får tillgång till sådan sakkunskap som länge saknats, och samtidigt kommer forumet att berika vår uppfattning om romerna och deras kultur och därmed också om den europeiska identiteten.

Demokratin kännetecknas av öppenhet. Det är viktigt att människorna kan delta på alla nivåer i det beslutsfattande som gäller dem själva. Detta förutsätter också att människorna vet var och hur besluten kommer till. Demokratin blir verklighet först i och med medborgarnas medverkan.

Det aktiva och kritiska medborgarsamhället har varit ett oersättligt element i bygget av de europeiska demokratierna. Genom regeringarnas och medborgarorganisationernas öppna samarbete präglat av ömsesidig respekt kan de mänskliga rättigheterna främjas effektivast och bäst. Vidare är en okorrumperad god förvaltning ett absolut villkor för att de mänskliga rättigheterna och demokratin skall kunna förverkligas på ett äkta sätt i människornas vardag.

När Europarådet bygger ett öppet och demokratiskt Europa skall det självfallet inventera också sina egna förfaranden. Det är en utmaning för varje förvaltning att bli öppnare och mer genomblickbar, och detta gäller också Europarådet.

Europarådets aktuellaste utmaning är att värna om att den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bevarar sin funktionsförmåga. Tilläggsprotokoll 14 till den europeiska människorättskonventionen måste ratificeras utan dröjsmål. Därefter gäller det att överväga hur vi på annat sätt kunde effektivera domstolens verksamhet med utgångspunkt i respekten för individens besvärsrätt. Om medlemsstaterna agerar effektivt enligt rättsstatsprincipen främjas domstolens effektivitet och minskar anhopningen av ärenden i domstolen.

Även om domstolens roll inom det europeiska människorättssystemet är oersättlig och unik, behövs vid dess sida också andra effektiva metoder för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Europarådets arbete i människorättsfrågor har stärkts och fått större synlighet i och med inrättandet av tjänsten som kommissarie för mänskliga rättigheter. Jag har med glädje noterat hur den här institutionen snabbt kommit att bli en självständig, oberoende samt mycket pragmatisk och operativ aktör. Ett stort tack för detta förtjänar Alvaro Gil-Robles, den första innehavaren av posten.

Parlamentariska församlingen bevakar intensivt medlemsländernas utveckling i människorättsfrågor, och den utgör redan nu ett viktigt forum för de europeiska parlamentarikerna. När den europeiska integrationen avancerar understryks också rollerna på det lokala och regionala planet.

Europarådets roll som skapare av allmäneuropeiska normer är fortfarande central. Ett utmärkt exempel på detta är att man här i Warszawa öppnar tre synnerligen aktuella konventioner för undertecknande. Genom dessa bekämpas människohandel, terrorism och finansiering av terrorism.

Terrorismen är ett världsomfattande fenomen, och därför är det givet att FN har en oersättlig roll i kampen mot terrorismen. Europarådet har sin egen naturliga uppgift i frågor där det behövs uttryckligen de specialkunskaper som Europarådet besitter, dvs. sakkunskap i människorättsfrågor. De element i konventionerna som gäller samarbetet, koordineringen och arbetsfördelningen mellan olika organisationer medför välkommen effektivitet i bekämpandet av terrorismen.

Människohandeln är en av vår tids centrala människorättsutmaningar, såväl globalt som inom Europas gränser. Europarådets nyligen antagna konvention mot människohandel är ett bra exempel på hur nationella åtgärder och de internationella åtgärder som olika organisationer står för måste kopplas ihop tillräckligt bra för att vi på gräsrotsnivå skall kunna skydda människohandelns offer.

Europeiska unionens anslutning till den europeiska människorättskonventionen skapar en hållbar bas för ett gemensamt europeiskt människorättsområde. Europarådet har mycket att ge Europeiska unionen – och vice versa. Jag tycker att det är viktigt att Europeiska unionen fullt ut drar nytta av det kunnande som Europarådet har i människorättsfrågor.

Europarådet och OSSE är ett par som kompletterar varandra. OSSE:s roll är central när det gäller att lösa akuta kris- och konfliktsituationer, och dess styrka ligger helt klart i den operationella fältverksamheten. Europarådet koncentrerar sig däremot på långsiktigt förebyggande av kriser och eftervården av sådana.

Jag är övertygad om att Europarådets betydelse för freden och stabiliteten i vår världsdel är oersättlig också i framtiden. Vi är säkert alla ense om att Europarådets primära uppgift också framgent är att främja demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i vår världsdel. Uppgiften är både omfattande och utmanande.