Republikens president Tarja Halonens öppningstal vid det Ekonomiska seminariet 26.10.2000

(med reservation för ändringar)

Det är en stor glädje för mej att åter få besöka Oslo, och särskilt angenämt är att det sker samtidigt som Finnairs Oslorutt firar sitt 40-årsjubileum. Likaså uppskattar jag att seminariet ger representanter för näringslivet ett tillfälle att träffa varandra och diskutera möjligheterna att förbättra de ekonomiska kontakterna mellan Finland och Norge ytterligare. I samband med seminariet möts också våra handels- och industriministrar.

Den finländska ekonomins utveckling i och med anslutningen till EU, öppningen av marknaderna, den tekniska utvecklingen och globaliseringen har varit hisnande. Vi har tagit vara på vårt kunnande - och inom flera branscher rentav axlat rollen som vägvisare - genom att kombinera olika framgångsfaktorer. En central sådan är samarbetet mellan industrin och näringslivet samt den offentliga sektorn inom forskning och utveckling. Utnyttjandet av nya möjligheter och innovationer samt den snabbhet med vilken produkterna lanseras på marknaden är viktiga nycklar till ekonomisk framgång. Finland har förmått möta denna utmaning.

I och med förändringarna på marknaden och den tilltagande globaliseringen har vi lärt oss de nya spelreglerna: ett lands konkurrenskraft bör inte grunda sig enbart på uppförandet av murar till skydd för den egna industrin och produktionen. Tvärtom är vi i Finland övertygade om att skapandet av förutsättningar för ekonomiskt samarbete utgör grunden för en ekonomi som är stadd i tillväxt och utveckling. I detta sammanhang vill jag framhålla det nordiska välfärdssamhällets betydelse som en positiv konkurrensfaktor i en allt mera global omgivning.

I synnerhet har vi i de nordiska länderna unika möjligheter att utveckla de ekonomiska kontakterna med varandra. Om vi inte befann oss långt från varandra förr heller, så kan vi nu, tack vare realtidsförbindelserna, i praktiken arbeta jämsides. Samarbetet behöver inte äga rum enbart mellan de nordiska länderna. När marknaden integreras i hela världen kan jag föreställa mig att den finsk-norska företagsverksamheten hittar gemensamma verksamhetsområden, marknader och samarbetskoncept, först inom Östersjöregionen men också längre bort.

Också investeringar i Finland röner ett allt större intresse. Vi håller inte längre till i Europas utkanter. Snarare är vi i brännpunkten för tankar och idéer som strömmar från olika håll.

Vi måste ändå komma ihåg att ekonomi inte bara handlar om digitala nollor och ettor. I Finland, alldeles som på andra håll, finns det fortfarande användning för traditionellt nordiskt baskunnande. Upprätthållandet och utvecklandet av denna knowhow måste också förbli en prioritet. Kombinerad med nya tekniska lösningar kan den traditionella produktionen ge nya möjligheter eller gagna det övriga samhället, bland annat genom en inriktning på miljövänligare produktion.

Jag gratulerar Finnair å det varmaste till att ha uppnått 40-årsmilstolpen och tillönskar företaget framgång på Oslorutten under också framöver.

Jag förklarar seminariet öppnat.